SuomiAreena 2015 Paneldiskussion: Brain Food – mat och inlärning

God mat och effektiv inlärning är en idealisk kombination. Förstklassig mat främjar koncentrationsförmågan och minnet samt stärker inlärningsresultaten. Idag är maten ett kanske hetare samtalsämne än någonsin - specialdieter, mattrender och olika slags matvanor diskuteras flitig i både hemmen och i skolorna. Vad skiljer åsikter om mat från fakta? Hur skapas barnens måltidshelheter? Och vem ska bestämma vad som serveras i skolorna och daghemmen? 

Deltagare:

  • Jaana Korhola, verkställande direktör för Fazer Food Services Oy
  • Aila Paloniemi, riksdagsledamot (Centern) sedan 2003, utbildad barnträdgårdslärare och lång arbetserfarenhet som journalist, ordförande för Utbildningsstyrelsens direktion 2006–2011
  • Johanna Mäkelä, Helsingfors universitets första professor i matkultur
  • Patrik Borg, näringsexpert
  • Tommi Laitio, direktör för Helsingfors ungdomscentral
  • Moderator: Ulrika Romantschuk, Fazer-koncernens kommunikations- och varumärkesdirektör

SAMMANFATTNING

Den finländska matkulturen i förändring

Enligt deltagarna i panelen håller den finländska matkulturen på att förändras, i synnerhet då det gäller den sociala dimensionen. Betydelsen av mat som något som skapar samhörighet och ger avkoppling i vardagen framhävs samtidigt som allt färre familjer regelbundet avnjuter måltider tillsammans. För att ge barnen en positiv och njutningsinriktad inställning till mat bör föräldrarna ge barnen tid och framhäva betydelsen av gemensamma måltider.

Den sociala dimensionen av måltider återfinns även utanför familjen. Enligt professor Johanna Mäkelä är det viktigt att ge barn och unga en bild av ätandets sociala aspekter i olika situationer och grupper. Även om man liksom riksdagsledamot Aila Paloniemi anser att måltiderna inom familjen ska vara en lugn och avkopplande stund tillsammans är det önskvärt att skolmåltiderna ska bjuda på upplevelser och låta eleverna testa nya smaker.

Skolmåltiden erbjuder tillfällen för fostran

Enligt Fazer Food Services verkställande direktör Jaana Korhola är den finländska skolmaten ett fenomen som väcker internationellt intresse, men som inte upplevs som något unikt av finländarna. Skolornas måltider bör vara en del av skolornas fostrande uppdrag. Enligt Tommi Laitio, direktör för Helsingfors ungdomscentral, är mat något som intresserar barn och unga; inom arbetet med unga i Helsingfors önskas särskilt matlagningskurser och hushållsekonomi har hållit sin ställning som populärt tillvalsämne.

Barn och unga bör erbjudas upplevelserik och fostrande skolmat samtidigt som deras intresse för mat och måltidskultur stärks. Enligt deltagarna i panelen bör man inte underskatta de ungas egen aktivitet och deltagande. Det är dock möjligt att med pedagogiska metoder göra skolmåltiderna till en naturlig del av inlärningen. Enligt Jaana Korhola finns det goda erfarenheter av att göra de unga mer delaktiga i skolmåltiderna, exempelvis genom att erbjuda möjlighet att avlägga hygienpass och göra praoperiod i den egna skolans kök.

Hälsosamma matvanor

Då antalet olika dieter ökar karaktäriseras finländarnas förhållande till mat i allt högre grad av förbud än av möjligheter. Allt färre finländare äter grönsaker och frukt. Enligt näringsexpert Patrik Borg bör vi fokusera i högre grad på vad vi mår bra av att äta än på vad vi inte borde äta. Positiva känslor i anslutning till mat och måltider är viktiga och främjar hälsosamma matvanor. Det är dock viktigt att komma ihåg att all slags intresse för näring och matvanor från barns och ungas sida ger upphov till hälsosammare matvanor. Ju mer vi vet, desto mer sannolikt är det att vi agerar utgående från det.

Skolmatens betydelse

Den finska skolmaten är en av de tidigaste sociala innovationerna och utmärker fortsättningsvis den finländska välfärdsstaten. Skolmaten måste dock förnyas och bli mer modern utan att man glömmer bort dess innovativa ursprung. Enligt Aila Paloniemi finns det ännu idag många barn för vilka skolmåltiden är dagens enda varma måltid. Det är därför viktigt att beslutsfattarna i kommunerna satsar på förstklassig mat enligt kostcirkeln i skolorna istället för att fokusera på inbesparingar.

För förstklassig och inspirerande skolmat behövs dock mer än större ekonomiska resurser. Enligt Tommi Laitio är skolelevernas favoriträtter fortsättningsvis spenatplättar och korngröt. Kommunerna bör satsa på exempelvis bättre förutsättningar för upphandling av skolmaten, offentliggöra kvalitetskraven för tjänsteproducenterna och inte enbart understryka betydelsen av låga kostnader.

Tecken på förändringar

I framtiden kommer man att kunna öka skolmatens betydelse samt öka intresset och den positiva uppfattningen om denna med olika åtgärder. Förutsättningarna för upphandling av skolmåltiderna i kommunerna bör utvecklas. Bättre kvalitetsresultat vid upphandling kan endast nås om beslutsfattarna ökar tjänsteproducenternas kunskap om beslutsgrunderna och genom detta möjliggör servicelösningar som till sitt innehåll bättre lämpar sig för skolornas fostrande uppdrag. Kommunerna bör utveckla den egna anskaffnings- och upphandlingskompetensen. Enligt Aila Paloniemi bör till och med lagen om offentlig upphandling ses över. Man bör även notera att den finländska skolmaten inte är gratis även om den är avgiftsfri för eleverna. I Finland kunde vi frångå bilden av gratis skolmat och framhäva att skolmaten är ett privilegium som möjliggörs av skattebetalarna och som för många barn är dagens viktigaste måltid.

Det är viktigt att skapa samhörighet och berättelser kring maten och måltiderna både på ett inhemskt och på ett globalt plan. Tommi Laitio berättade exempelvis att han låtit sig inspireras av journalisten Michael Pollans ”matregler”, som vem som helst kan skapa en egen version av.

Positivitet, glädje och humor är avgörande då finländarna förnyar sin inställning till mat.

Yrityksestä

Fazer-koncernen Fazer är ett internationellt familjeägt företag som erbjuder bageri-, konfektyr-, kex- och spannmålsprodukter samt måltids- och cafétjänster av hög kvalitet. Koncernen har egen verksamhet i åtta länder och export till cirka 40 länder. Fazers framgång har sedan etableringen 1891 grundats på bästa kvalitet i produkter och tjänster, populära varumärken, kunniga medarbetares engagemang och företagets ansvarsfulla sätt att arbeta. Fazer-koncernens omsättning 2016 uppgick till 1,6 miljarder euro och antalet anställda till närmare 15 000. Fazers verksamhet följer etiska principer som baserar sig på koncernens värderingar och FN:s Global Compact. Vi skapar smakupplevelser

Tilaa

Liitteet & linkit