Grönt ljus för den inhemska regnbågsforellen i Konsumentens fiskguide som ges ut av WWF

Konsumentens fiskguide som ges ut av WWF Finland har uppdaterats.   Den finländska regnbågsforellen hör nu till hållbara fiskval som ska föredras.

För första gången får den inhemska regnbågsforellen grönt ljus i WWF:s Konsumentens fiskguide. I Finland regleras odling av regnbågsforell av en strikt miljölagstiftning och ett tillståndssystem. Belastningen från fiskodling har halverats på drygt tio år, delvis som ett resultat av branschens eget utvecklingsarbete.

”I synnerhet utvecklingen av utfodringstekniker och fodrets sammansättning har minskat fiskodlingens miljöpåverkningar. För att uppnå extra tillväxt behövs allt mindre fiskprotein”, berättar Sampsa Vilhunen , chef för havsprogrammet på WWF Finland.

På beviljandet av grönt ljus inverkade även det faktum att fodret som producenter av regnbågsforell använder är baserat på spårbara och ansvarsfulla råvaror. Det sprids inga sjukdomar från de finländska fiskodlingsanläggningarna till vilda fiskbestånd i naturen, och regnbågsforeller som rymmer från anläggningarna orsakar ingen avsevärd ekologisk risk för vilda bestånd. Det finns nationella bestämmelser gällande fiskarnas välmående och etiska slaktsätt samt användningen av kemikalier. Mängden näringsutsläpp från fiskodling definieras noggrant i miljötillståndet och producenterna är skyldiga att följa upp miljöpåverkningarna.

”Odling av regnbågsforell har fortfarande en lokal inverkan på vattnets och bottnens kvalitet. I framtiden måste man sträva efter att med hjälp av planerad lokaliseringsstyrning flytta bort anläggningar från den inre skärgården och använda lokala råvaror i tillverkningen av foder”, säger Vilhunen.

Finländarna äter i genomsnitt sex kilo odlad laxfisk per år – det vill säga nästan hälften av den årliga konsumtionen av fiskfilé på 15 kilo. Över en fjärdedel av den fisk som äts i Finland är norsk odlad lax som fortfarande klassificeras med gult ljus av WWF och vars köp man ska överväga. Två norska fiskodlingsanläggningar har nyligen beviljats ett nytt ASC-certifikat (Aquaculture Stewardship Council) som vittnar om ansvarsfull vattenodling. I fråga om odlad importerad fisk rekommenderar WWF produkter med ASC-certifikat. Det finns emellertid inga egna ASC-kriterier för odling av regnbågsforell i havet.

Östersjölax

Situationen för de vilda laxbestånden i Östersjön verkar ha blivit bättre, när fisket har begränsats. Internationella havsforskningsrådet ICES förutspår att återhämtningen av de starkaste bestånden fortsätter även i framtiden. Den största delen av de vilda laxbestånden är emellertid fortfarande under de säkra gränserna och återhämtningen till en hållbar nivå kommer att ta flera år. Laxbestånden som förökar sig i naturen i Östersjön får liksom under tidigare år den röda rekommendationen ”undvik” i Konsumentens fiskguide.

Lax med klippt fettfena som utplanterats i Östersjön får nu för första gången en egen rekommendation i fiskguiden. Utplanterad lax fick i förstudien poäng som lyfter den till den gula listan med fisk som man ska överväga om man ska köpa. Därför har den fått en egen rekommendation för att skilja den från övrig Östersjölax. Laxar som utplanteras i finska vatten märks med klippt fettfena främst i Finska viken.

Märkning av sättfisk gör det möjligt att vid ryssjefiske välja utplanterade fiskar som fångst och släppa de vilda fiskarna tillbaka i vattnet. I bakgrundsutredningarna för fiskguiden fick den utplanterade laxen bättre poäng än den vilda laxen, eftersom den utplanterade laxen inte härstammar från ett svagt eller hotat bestånd. Omfattande utplanteringar är emellertid inte en hållbar lösning för vård av laxbestånd, utan den naturliga förökningen av fiskar ska främjas.

Du kan enkelt minska det ekologiska fotavtrycket av din egen fisktallrik genom att välja många av de inhemska fiskarter som finns på den gröna listan. Till exempel strömmingen är en lokal Östersjödelikatess som återfinns på den gröna listan i Konsumentens fiskguide, men som genomsnitts finländare äter endast cirka tre gånger per år.

Konsumentens fiskguide uppdaterades förra gången år 2012. Under två år har både fiskhandeln och fiskeförvaltningen i Finland utvecklats mycket. WWF:s mål är att alla de fiskarter som finns på den röda listan skulle kunna flyttas till den gula eller gröna listan.

Ytterligare information:

Konsumentens fiskguide och hållbart fiske: skyddsexpert Matti Ovaska, 040 727 3149
Regnbågsforell: chef för havsprogrammet Sampsa Vilhunen, 040 550 3854
wwf.fi/kalaopas (på finska)

BAKGRUNDSINFORMATION TILL REDAKTIONER:

De viktigaste ändringarna i Konsumentens fiskguide

Konsumentens fiskguide uppdaterades förra gången år 2012. Man har övergått till allt mer detaljerade rekommendationer i fiskguiden. Olika fångstområden och -metoder separeras noggrannare än tidigare. Den mest betydande ändringen med tanke på Finland är att regnbågsforellen har flyttats från den gula listan till den gröna. Dessutom har poängen som planterad lax med klippt fettfena fick i förstudien lyft upp den till den gula listan. Därför har den fått en egen rekommendation för att skilja den från övrig Östersjölax. Den vilda laxen i Östersjön är fortfarande på den röda listan, även om fiskeregleringen har förbättrat också dess hållbarhet för fiske. Nejonögat har flyttats från den gula listan till den gröna. Två nya arter har tagits med i guiden: bergtunga och mindre hälleflundra. Mörtfiskar, såsom mört och braxen, står under samma rubrik eftersom deras situationer är likadana. Harr har utelämnats, eftersom den inte omfattas av kommersiellt fiske.

Hur rekommendationerna för Konsumentens fiskguide avgörs

Rekommendationerna i fiskguiden grundar sig på bakgrundsutredningar som beställts av WWF. Utredningarna betraktar fiskbeståndets tillstånd, fiskets effekter på den övriga havsnaturen samt fiskeförvaltningens effektivitet. I bakgrundsutredningen beaktas vilka effekter produktionen av odlad fisk har på målområdets ekosystem, mängden, ursprunget och den ekologiska hållbarheten av fisk och vegetabiliska råämnen som används som foder, samt förvaltningens effektivitet.

I bakgrundsutredningarna har fiskets ekologiska hållbarhet poängsatts enligt en metodologi som utarbetats i samarbete mellan WWF och andra internationella miljöorganisationer. Poängantalet som kommit fram i utredningen avgör om ”trafikljuset” för rekommendationen är grönt, gult eller rött. Bakgrundsutredningarna samlas in i WWF:s internationella nätverks gemensamma databank, som sedan används av WWF-kontoren i olika länder för att utarbeta en guide som motsvarar fiskbeståndet i regionen.

Uppgifterna för bedömningen av utländska arter baseras på bl.a. Internationella Havsforskningsrådets (ICES) officiella bedömningar om fiskbeståndens tillstånd och fiskets hållbarhet. Som bakgrundsmaterial för inhemska, lokala fiskbestånd används huvudsakligen uppföljningsuppgifter och forskningsresultat från Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet. En oberoende tredje part utför bakgrundsutredningarna. Varje WWF-kontor är skyldigt att kontrollera att rekommendationerna motsvarar regionens särdrag.

Bakgrundsutredningarna för fiskguiden utförs centraliserat för en viss region och för en viss fångst- eller odlingsmetod. Fiskbeståndens tillstånd och fiskepraxis kan emellertid variera inom den region som undersöks, så rekommendationerna erbjuder inte alltid uttömmande information om till exempel enstaka fiskares verksamhetssätt eller lokala fiskereglerings och vårdåtgärder.

Eftersom även lokala fiskbestånd tas upp, kan en lokalt livskraftig art få grönt ljus i Finland och till exempel rött ljus på andra håll i världen. Rekommendationerna ändras i och med fiskbeståndens utveckling och de nyaste forskningsresultaten.

Kriterier för fångad fisk:

  1. Fiskbeståndets tillstånd
  2. Fiskets effekter på ekosystemet
  3. Reglering av fiske och fiskeförvaltning

Kriterier för odlad fisk:

  1. Produktionssätt
  2. Foder
  3. Produktionens ekologiska effekter
  4. Förvaltning

Yrityksestä

WWF on maailmanlaajuisesti toimiva, aikaansaava luonnonsuojelujärjestö, joka innostaa ihmisiä ja yhteisöjä toimimaan ympäristön suojelemiseksi. WWF:n tukijat ovat mukana pelastamassa maailman ainutlaatuisimpia luontokokonaisuuksia ja uhanalaisimpia lajeja. WWF toimii yli 100 maassa yhdessä ihmisten kanssa luonnon puolesta. WWF:n luonnonsuojelutyö paitsi edistää luonnon monimuotoisuutta myös parantaa ihmisten elämän laatua. Toimintamuotoja ovat muun muassa kenttäprojektit, poliittiseen ja muuhun päätöksentekoon vaikuttaminen sekä yleinen ympäristövalistus.

Tilaa