Aktivitetsbaserade kontor påverkar arbetsmiljön och hälsan

Att arbeta i aktivitetsbaserade kontor kan ge positiva effekter, såsom möjlighet till flexibelt arbete, nya kontaktytor och effektivisering av kontorslokaler, men arbetsmiljön och hälsan kan även påverkas negativt av flexkontorsmiljön. Att inte ha en avskild kontorsplats kan bidra till stress och många upplever störande bakgrundsljud. Det visar resultatet av ny forskning inom området som presenterades på ett seminarium på AFA Försäkring i förra veckan.

– Till skillnad från öppna kontorslandskap med fasta platser har man i aktivitetsbaserade kontor, som vi forskat på, inga fasta kontorsplatser, sa Lisbeth Slunga Järvholm, docent i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, om det aktivitetsbaserade kontoret, även kallat flexkontor.

Tillsammans med Anita Pettersson-Strömbäck, universitetslektor vid Umeå universitet, presenterade hon i förra veckan resultaten av forskningsprojektet Arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö – en kontrollerad studie i Örnsköldsviks kommun. Projektet genomfördes i samarbete med Christina Bodin Danielsson, arkitekt vid KTH och finansierades av AFA Försäkring.

Forskarna har undersökt hur tjänstemän i Örnsköldsviks kommun upplevde att flytta från cellkontor till aktivitetsbaserat flexkontor, och vilka effekter flytten fick på arbetsmiljö, arbetssätt, produktivitet och hälsa.

Tjänstemän i Örnsköldsvik flyttade till flexkontor

Utformningen av kontor har växlat mycket över tid och mellan länder. I Sverige har det sedan 70-talet varit vanligt med cellkontor, det vill säga egna rum. Öppna kontorslandskap av varierande storlek, med fasta, egna arbetsplatser har också varit vanligt.

– Tidigare undersökningar visar att många mår bättre i traditionella cellkontor jämfört med öppna landskap med fasta kontorsplatser. Det vi forskat om nu är hur man trivs i aktivitetsbaserade kontor i jämförelse med cellkontor, sa Lisbeth Slunga Järvholm.

Flexkontorets fördelar och nackdelar

Den fysiska arbetsmiljön i de två kontorslösningarna upplevdes olika. Man upplevde att temperatur och ventilation blev bättre efter flytten från cellkontor till flexkontor. Även IT-och datorstödet upplevdes som bättre efter flytten. En annan positiv konsekvens av flytten till flexkontor var att arbetspauserna upplevdes som trevligare.

– Däremot upplevde många problem med störande bakgrundsljud i större utsträckning i flexkontoret. Man upplevde även att man fick mindre avskildhet och mer avlyssning. Arbetsställningen och tillgången till dagsljus upplevdes som sämre i flexkontoret. Nöjdheten med kontorets utformning minskade också något i genomsnitt efter flytten, sa Lisbeth Slunga Järvholm.

Forskarna undersökte också hur man upplevde produktiviteten i de olika kontorsmiljöerna. I genomsnitt så blev det lägre upplevd produktivitet i det aktivitetsbaserade kontoret.

Cheferna trivdes i flexkontor

– Man kan inte säga att aktivitetsbaserade kontor är bra eller dåligt, utan det beror på vad man jobbar med och vem man är. Vi kan konstatera att personer upplever saker olika, sa Anita Pettersson-Strömbäck.

92 procent av cheferna ville jobba kvar i aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Chefer och även handläggare i stab trivdes bra i flexkontoret, de upplevde ett förenklat samarbete mellan enheter vilket ansågs bidra till högre produktivitet.

En del medarbetare föredrog cellkontor

– Assistenter och handläggare vid myndighet ville däremot hellre byta tillbaka till cellkontor. De vanligaste problemen man upplevde var bristande avskildhet och störande ljud, sa Anita Pettersson-Strömbäck.

Arbetsuppgifterna hade stor betydelse för nöjdhet, upplevd arbetsmiljö och preferens. De som hade mycket enskilt koncentrationskrävande arbete ville helst arbeta i cellkontor.

– Att prata mycket i telefon kan exempelvis vara problematiskt i en öppen kontorsmiljö. Pratar man mycket i telefon sitter man hellre i cellkontor, sa Anita Pettersson-Strömbäck.

Personer med psykisk ohälsa och stressrelaterad utmattning föredrog också arbete i cellkontor.

– Genom vårt stöd har forskarna fått en unik möjlighet att studera en pågående förändring och effekterna av den, säger Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga på AFA Försäkring.

Mer information
Se dokumentation från seminariet och länk till rapporten på afaforsakring.se https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/seminarier/aktivitetsbaserade-kontor/ 
Lisbeth Slunga Järvholm, Umeå universitet: 090-785 24 54, lisbeth.slunga-jarvholm@umu.se Anita Pettersson-Strömbäck, Umeå universitet: 070-203 33 34 anita.pettersson-stromback@umu.se 
Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga, AFA Försäkring: 08-696 41 60 susanna.stymneairey@afaforsakring.se 
Linda Harling, presskommunikatör AFA Försäkring: 0730-96 35 12 linda.harling@afaforsakring.se

Fakta om AFA Försäkrings forskningsstöd
AFA Försäkring satsar årligen 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv, kommuner och landsting. Mer information om forskningsstödet finns på www.afaforsakring.se/forskning

AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar drygt fyra miljoner människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner. AFA Försäkring drivs utan vinstsyfte och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 650 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.
www.afaforsakring.se

Taggar:

Om oss

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar drygt fyra miljoner människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner. AFA Försäkring drivs utan vinstsyfte och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 650 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

Prenumerera

Dokument & länkar