Arbetsskaderapporten 2014: Risken för arbetsskador ökar

Report this content

För tredje året i rad ökar risken att drabbas av en allvarlig arbetsolycka på svenska arbetsplatser. Under 2000-talets första decennium minskade risken för arbetsskador stadigt. Nu ökar risken. Det framgår av AFA Försäkrings årliga rapport ”Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro”.

Arbetsskaderapporten är Sveriges största undersökning om allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro. Den bygger på ett mycket omfattande underlag. Alla skadeanmälningar till de kollektivavtalade försäkringarna lagras i AFA Försäkrings databas, som innehåller mer än 10 miljoner ärenden. Databasen är en unik kunskapskälla.

– Risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall, ett arbetsolycksfall som orsakar fler än 30 dagars sjukskrivning eller medicinsk invaliditet, är fortfarande låg i Sverige ur ett internationellt och europeiskt perspektiv. Under 2000-talets första decennium minskade skaderisken stadigt. Men 2010 vände trenden, förklarar Michel Normark som är chef för analys och försäkringsvillkor på AFA Försäkring.

– Efter tre år av stigande skaderisk kan vi konstatera att den långsiktiga minskande trenden tycks ha brutits, säger Michel Normark. Vi har under ett antal år observerat ökade risktal. Risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall var 2,5 per 1 000 sysselsatta under 2012, att jämföra med 2,3 år 2011 och 2,1 år 2010.

Att antalet godkända allvarliga skador ökar kan förklaras på flera sätt. Anmälningsförfarandet har förenklats och det har blivit möjligt att anmäla skador på webben. Arbetsmarknadens parter har förbättrat villkoren i försäkringen och på så sätt ökat incitamenten för anmälan. Dessutom har arbetsmarknadens parter genomfört ett antal kampanjer för att öka kännedomen om försäkringarna.

– Dessa förbättringar kan förklara en del av ökningen. Men de kan inte förklara hela ökningen av de allvarliga arbetsolycksfallen. Dessa skador är av den digniteten att de alltid borde anmälas. Statistiken visar också att skador med medicinsk invaliditet ökar, både som andel av de allvarliga skadorna och i absoluta tal, förklarar Michel Normark. För 2011 var det 5482 av de allvarliga arbetsolycksfallen som ledde till medicinsk invaliditet och det ökade till 6 879 under 2012.

Oförändrat skadepanorama
Arbetsskaderiskerna är lika ojämnt fördelade som tidigare. Fallolyckor, hantering av maskiner samt hot, våld och rån står för flest antal olyckor. Det är bland byggnadsträarbetare och brandpersonal som riskerna är störst, även om de faktiskt sjunker för brandpersonalen. Risken för högriskyrkena polis och tullbevakningspersonal minskar också. Allra lägst risk på den svenska arbetsmarknaden finns inom läkaryrket och tandvårdsarbete.


Stora skillnader mellan män och kvinnor och olika yrkesgrupper
Det skiljer mycket mellan olika grupper av arbetstagare, inte minst mellan människor i olika åldrar. Riskerna för allvarliga arbetsolycksfall stiger med ålder och är dessutom ofta hög för de yngsta medarbetarna, de som är relativt nya i sitt yrke. Män arbetar mer i yrkesgrupper som är mer utsatta för allvarliga arbetsolycksfall. Däremot har kvinnor och män som är verksamma i samma branscher en liknande riskbild.

Män är mer utsatta för allvarliga arbetsolyckor än kvinnor, men kvinnornas risk har ökat mer än männens. För män är risken 3,1 per 1 000 sysselsatta, och för kvinnor 1,8. För kvinnor ökar risken mer än för män med stigande ålder. 55 procent av de kvinnor som råkat ut för ett allvarligt arbetsolycksfall är över 45 år, mot 44 procent av männen.

För kvinnor är det risken för fallskador som ökar mest med åldern. Både i termer av överrisk och antal arbetsolycksfall dominerar ålderskategorin 56-64 år och olycksorsakerna ”ramla inne” respektive ”ramla ute”. För kvinnor i åldern 56-64 år är risken att ramla inne 2,7 gånger högre än normalrisken, och risken att ramla ute 2,5 högre än normalrisken.

Långvarig sjukfrånvaro
Även antalet allvarliga sjukfall har ökat gradvis sedan 2009, både inom avtalsområdena Svenskt Näringsliv/LO och i kommuner och landsting. Risken är 14,7 per 1 000 sysselsatta inom avtalsområde Svenskt Näringsliv/LO och 26,8 för kommuner och landsting. Risken för samtliga yrkesgrupper är 19,3 per 1 000 sysselsatta. Risken ökar i de flesta yrken men är inte uppe i de nivåer som gällde under tidigt 2000-tal, då det genomsnittliga risktalet låg runt 40 per 1 000 sysselsatta. Yrkesgrupperna med högst risk att drabbas av ett långvarigt sjukfall 2012 var grupperna undersköterskor, sjukvårdsbiträden, ambulansförare (38,4) och övrigt industriellt arbete (35,7).

De mest förekommande diagnoserna inom Svenskt Näringsliv/LO är sjukdomar i muskuloskeletala systemet. De står för cirka 40 procent av både kvinnors och mäns sjukfall. Inom kommuner och landsting är psykiska sjukdomar vanligast förekommande, med 33 procent av kvinnornas sjukfall och 29 procent av männens.


Regionala skillnader

Den genomsnittliga risken för allvarlig arbetsskada skiljer sig åt mellan Sveriges län och regioner. För män är risken att drabbas av arbetsskada 4,1 per 1 000 sysselsatta i Värmland och 3,9 i Norrbotten, medan risken i Stockholm är 1,9. För kvinnor är riskerna jämnare fördelad i landet. Högst är Värmland (2,3) och lägst Gotland (1,3). Den regionala riskfördelningen stämmer i huvudsak överens med den svenska industri- och sysselsättningsstrukturen.

Högst risk att drabbas av ett långvarigt sjukfall har de som bor i Gävleborg och Jämtland, med 20,5 respektive 19,7 sjukfall per 1 000 sysselsatta. Lägst risk har de som bor i Stockholm (13,7) och Uppsala (16,3). Kvinnor har högre risk än män, och allra högst i Gävleborg (25,7) och Dalarna (24,7). För männen är risken störst på Gotland (16,4) och i Jämtland (15,3).


Fakta i korthet

Risken att drabbas av såväl arbetsolycka som långvarig sjukskrivning minskade till 2009 och har ökat sedan 2010.

Störst risk att drabbas av arbetsolycka löper de yngsta och äldsta på arbetsmarknaden.

Risken för allvarligt arbetsolycksfall per 1 000 sysselsatta (alla): 2,5 (2011: 2,3)
Risken för allvarligt arbetsolycksfall per 1 000 sysselsatta (män): 3,1 (2011:2,9)
Risken för allvarligt arbetsolycksfall per 1 000 sysselsatta (kvinnor): 1,8 (2011:1,6)

Branscher där risken för allvarligt arbetsolycksfall är störst: byggnadsträarbetare, brandpersonal
Branscher där risken för allvarligt arbetsolycksfall är lägst: läkare, tandvårdsarbete

Risk att drabbas av långvarig sjukskrivning per 1 000 sysselsatta (alla): 19,3
Störst risk att drabbas av långvarig sjukskrivning: undersköterskor, sjukvårdsbiträden, ambulansförare och övrigt industriellt arbete

Hela rapporten med statistik, tabeller och diagram finns på www.afaforsakring.se
För ytterligare information:

Michel Normark, chef Analys och Försäkringsvillkor, 08-696 45 90, michel.normark@afaforsakring.se
Anna Weigelt, analytiker, 08-696 43 35, anna.weigelt@afaforsakring.se


Thomas Åkerström, analytiker/statistiker, 08-696 45 75, thomas.akerstrom@afaforsakring.se
Mats Åhlgren, analytiker/statistiker, 08-696 45 21, mats.ahlgren@afaforsakring.se
Rolf Eriksson, presschef AFA Försäkring, 08-696 48 16, 0708-93 95 77, rolf.eriksson@afaforsakring.se

AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar drygt fyra miljoner människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner. AFA Försäkring drivs utan vinstsyfte och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 600 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

Taggar:

Dokument & länkar