Forskning som kan förebygga destruktivt ledarskap
En frånvarande eller argsint chef kan göra medarbetare mindre motiverade och leda till att de blir sjukskrivna eller väljer att sluta. Forskaren Susanne Tafvelin tilldelas 3 182 000 kronor för att undersöka om arbetsmiljön kan vara en orsak till att chefer utvecklar destruktiva ledarbeteenden.
Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet. Foto: Umeå universitet.
– Flera studier har visat att medarbetares hälsa påverkas negativt om chefen till exempel får känslomässiga utbrott, bestraffar de anställda eller är passiv, säger Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet.
Susanne Tafvelin har tidigare studerat vad ledarskapet på en arbetsplats betyder för personalens välbefinnande. Nu ska hon kartlägga förekomsten av destruktivt ledarskap och undersöka vad som får chefer att utveckla beteenden som har en negativ inverkan på medarbetares hälsa och på själva arbetsplatsen.
– Det enda som hittills gjorts på det här området i Sverige är Försvarshögskolans studier av destruktiva ledarbeteenden inom militären. I den forskning som gjorts internationellt har man studerat konsekvenserna av destruktivt ledarskap och fokuserat mycket på chefen som individ, säger Susanne Tafvelin.
– Vi ska undersöka hur vanligt den här typen av ledarskap är i svenskt arbetsliv och ta reda på vad som bidrar till att det uppstår. Det kommer vi att göra genom att studera ledarfaktorer, medarbetarfaktorer och arbetsmiljö.
Ny kunskap ska förebygga destruktiva ledarbeteenden
Susanne Tafvelin och hennes kollegor planerar att skicka ut enkäter till chefer och medarbetare i privat näringsliv och inom kommuner och landsting. Förhoppningen är att kunna bidra till en minimering av destruktivt ledarskap på landets arbetsplatser.
– Som psykolog och praktiker i grunden hoppas jag att kunskapen vi får fram kan ligga till grund för att utveckla åtgärder som organisationer ska kunna använda för att förebygga att de här typerna av ledarbeteenden uppstår, säger Susanne Tafvelin.
Projektet kommer att pågå till och med 2021.
– Vi vill långsiktigt bidra till färre arbetsskador och minskad ohälsa i arbetslivet. Det gör vi bland annat genom att skapa ökad medvetenhet om det förebyggande arbete vi bidrar till som forskningsfinansiär, säger Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga på AFA Försäkring.
– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat stöd till Susanne Tafvelin och ett projekt inom arbetsmiljö och hälsa.
Kontakt:
Susanne Tafvelin, Umeå universitet, 070–590 66 68, susanne.tafvelin@umu.se.
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, AFA Försäkring, 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.
Linda Harling, presskommunikatör AFA Försäkring: 0730-96 35 12 linda.harling@afaforsakring.se
Om AFA Försäkrings forskningsstöd
AFA Försäkring satsar årligen 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom privat näringsliv och kommuner och landsting. Mer information om forskningsstödet finns på afaforsakring.se/forskning.
AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar drygt fyra miljoner människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner. AFA Försäkring drivs utan vinstsyfte och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 650 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.
www.afaforsakring.se
Taggar:
