Fem forskningsresultat kring nervskador.

Fem forskningsresultat kring nervskador. Under tre år har försäkringsbolaget AFA stött fem forskningsprojekt, som alla handlar om skador i nervsystemet. Resultaten presenteras i AFA:s skrift Nervskador. Just nu befinner sig forskningen kring skador i hjärna och ryggmärg i ett intressant och lovande skede, inte minst i Sverige. Vi har flera forskningsgrupper inom området, som fått internationell uppmärksamhet för sina resultat och mycket tyder på att behandlingen av t ex stroke, Parkinsons sjukdom och skador efter våld mot hjärna eller ryggmärg snart kan bli mer framgångsrik än den varit hittills. Viktiga orsaker till denna utveckling är dels upptäckten av en rad s k tillväxtfaktorer i nervvävnaden, som kan reparera eller ersätta skadade nervceller, och dels möjligheten att odla nervceller i stor skala med avstamp i s k nervstamceller. Stamcellen är en cell i omoget stadium, som under inflytande av olika faktorer kan utvecklas i en bestämd riktning. I sin mest potenta form finns stamcellen hos embryot, men eftersom användningen av embryonala celler är etiskt känslig, utgår forskarna idag helst från stamceller hos vuxna, som också visat sig vara användbara i sammanhanget. AFA har satsat tio miljoner kronor på fem internationellt erkända svenska forskargrupper, som alla arbetar med skador på nervsystemet. De medicinska forskningsprojekten är: 1. Små konstgjorda peptider, bot mot Parkisons sjukdom? 2. Nervstamceller mot skador i hjärnan. 3. Nervväxtfaktor kan ge skydd efter stroke. 4. Faktor mot inflammation förbättrar överlevanden. 5. Olika sätt att reparera skador på ryggmärgen. Sammanfattningar av resultaten bifogas. Läs mera på www.afa.se, Arbetsmiljö och hälsa Ytterligare upplysningar lämnas av respektive forskare eller professor Tomas Hökfelt, Karolinska institutet, tel 728 70 70. För mer information om försäkringsbolaget AFA www.afa.se. Informationschef Agneta Östberg Forsell, tel. 696 46 13 eller 0708-92 85 78. Bilaga 2001-10-03 Sammanfattningar av forskningsresultaten 1: Tio miljarder peptider sållades - två var användbara! Parkinsons sjukdom orsakas av skador på de nervceller i hjärnan, som producerar signalsubstansen dopamin. På många håll i världen försöker man nu tillföra hjärnan tillväxtfaktorer, som kan rädda de dopaminproducerande nervcellerna. Professor Carlos Ibanez och hans medarbetare vid Karolinska Institutet i Solna har inriktat sig på en nervväxtfaktor med beteckningen GDNF, som normalt förekommer i hjärnan. Från djurförsök vet man att GDNF skyddar dopaminproducerande nervceller och dessutom stimulerar återväxt och funktion hos skadade sådana celler. GDNF är en stor molekyl, som inte kan ta sig igenom hjärnans skyddsfilter, den s k blod-hjärnbarriären. Ibanez och hans forskargrupp har därför genom en screeningmetod försökt hitta små molekyler, så kallade peptider, som kan passera genom barriären och påverka dopamincellerna. Forskarna tvingades då att med en ny sållningsmetod testa mer än tio miljarder peptider innan de fann två, säger två, peptider med de önskade egenskaperna! Förhoppningen är att man med denna upptäckt kunnat lägga grunden till en helt ny typ av läkemedelsbehandling av Parkinsons sjukdom, inriktad på att stimulera återväxt och funktion hos skadade dopaminceller. Mer information: Professor Carlos Ibanez, Karolinska Institutet, Solna, telefon: 08-728 7660 2: Skräddarsydda nervstamceller för transplantation Sverige har varit världsledande i försöken att behandla vävnadsnedbrytande (degenerativa) nervsjukdomar som Parkinson med transplantation av färska nervceller från döda aborterade foster. Dessa celler har etablerat sig i hjärnan och producerat dopamin. Av etiska och praktiska skäl är dock en sådan källa till nervceller otänkbar i större sammanhang. Docent Klas Wictorin och hans medarbetare vid Lunds Universitet driver därför ett projekt, där man odlar nervceller och deras stödjeceller, kallade gliaceller, för transplantation i stora mängder. Dessa celler, som har sitt ursprung i omogna nervstamceller, skulle kunna "skräddarsys" för transplantation till personer, som drabbats inte bara av Parkinson utan även av andra degenerativa nervsjukdomar. Mer information: Docent Klas Wictorin, Lunds Universitet, telefon: 046- 222 0527 3: Tillväxtfaktor skyddar vid stroke I olika vävnader - även nervvävnad - finns specifika tillväxtfaktorer, som driver på och styr cellernas utveckling. Professor Olle Lindvall vid Lunds Universitet leder ett projekt med växtfaktorer, som skyddar nervceller efter stroke. I djurförsök har man funnit bevis för att sådana växtfaktorer slår vakt om nervcellerna och att ökad produktion av nervväxtfaktorer ingår i hjärnans normala försvar mot skador på nervcellerna. Lundagruppen har visat att man med s k genterapi kan öka mängden nervväxtfaktorer i hjärnan och därmed stärka dess möjligheter att stå emot skador efter stroke. Tillförsel av nervväxtfaktorer utifrån och/eller stimulering av hjärnans egen produktion av tillväxtfaktorer kan förhoppningsvis förhindra nervcellers död vid hjärnskada. Mer information professor Olle Lindvall, Lunds Universitet, telefon: 046- 222 0542 4: Faktor mot inflammation räddar liv Inflammation är en viktig och positiv mekanism i kroppens försvar vid skador. Den spelar också en roll för skadornas läkning. Men ibland - och det gäller särskilt vid skador på hjärnan - kan inflammationen skapa problem och rent av förvärra hjärnskadan. Detta beror bl a på att den skadade hjärnan svullnar inne i skallrummet, som inte kan vidga sig. Svullnaden leder då till att blodcirkulationen stryps, varvid hjärnceller dör av brist på syre och hjärnfunktioner slås ut. Man har vidare lärt sig att en rad biokemiska skadeprocesser följer på den ursprungliga våldsskadan. Forskarna söker nu efter metoder, som kan begränsa eller förebygga dessa ofta ödesdigra processer. Professor Tamas Bartfai och medarbetare vid Stockholms Universitet samt professor Lennart Persson och medarbetare vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala studerade i dessa sammanhang en rad hormonliknande ämnen, kallade cytokiner, som normalt produceras av cellerna och har olika effekter på dem. Proinflammatoriska cytokiner driver exempelvis på och ökar en inflammation, medan antiinflammatoriska cytokiner bromsar den. Forskarna gjorde den intressanta iakttagelsen att patienter, som råkar ha förmågan att bilda mer av de antiinflammatoriska cytokinerna, har större chans att överleva sin hjärnskada än de, som bildar inflammationspådrivande cytokiner. Studier på möss stöder denna iakttagelse. Möss med ärftlig benägenhet att överproducera ett antiinflammatoriskt cytokin fick lindrigare hjärnskador än möss med normal produktion av antiinflammatoriska cytokiner. Denna upptäckt har lett till att man nu utvecklar nya ideer för behandling av inflammation vid hjärnskada. Mer information: Professor Tamas Bartfai, Scripps Institutet i La Jolla i Kalifornien och professor Lennart Persson, Akademiska Sjukhuset, Uppsala, telefon: 018- 66 49 69 5: Nya metoder mot ryggmärgsskador Omkring 130 svenskar per år drabbas av skador på nervbanorna i ryggmärgen genom olycksfall, oftast i trafiken men också genom fall och dykolyckor. Följderna är svåra med allvarlig funktionsnedsättning under lång tid, ibland under resten av livet. Flera faktorer samverkar till att behandlingen av ryggmärgsskador varit föga framgångsrik. En är att ryggmärgen hos däggdjur och därmed även hos människor normalt ligger en aning i spänn. Slits den av, glider ändarna isär. Följden blir partiell eller total förlamning i områden nedanför skadan. En annan orsak är att nervcellerna i ryggmärgen - till skillnad från nervceller ute i periferin - har så svårt för att reparera avbrutna förbindelser. Vid en skada i armen eller benet läker även skadade nerver på ett normalt sätt. Detta sker inte i ryggmärgen, där miljön för återväxt är sämre. Forskargrupper på olika håll i världen arbetar med dessa problem, som bara i USA kostar samhället femtio miljarder kronor om året. Forskarna har lärt sig mer om hur tillväxtfaktorer kan stimulera tillväxt och återbildning av nerver. De vet också numera att det finns ämnen i vävnaderna, som hindrar nervcellens utlöpare axonen från att växa ut efter en skada. Hur ska dessa ämnen kunna motverkas? En metod är att sätta in antikroppar, som slår ut de återväxthämmande ämnena. En annan är att tillföra skadeområdet den typ av stödjeceller i nervsystemet, som kallas gliaceller. De kan hjälpa nervcellernas utlöpare att växa och hitta vägen till sitt rätta läge. Professor Lars Olson och hans forskargrupp vid Karolinska Institutet i Solna arbetar nu med problemet att reparera experimentellt framkallade ryggmärgsskador hos råtta. För att brygga över glappet mellan nervändarna i ryggmärgen prövar forskarna såväl mekaniska metoder som transplantation. Behandlingseffekterna kan följas steg för steg i det levande djuret med hjälp av avancerad teknik, som baseras på en magnetkamera anpassad för studier på små djur som råttor och möss. I ett av försöken att läka samman de avskurna nervändarna i ryggmärgen transplanteras bitar av nerver, som hämtats från perifera delar av djurets kropp. Samtidigt tillförs en tillväxtfaktor. På detta sätt har forskarna lyckats få de avskurna nervtrådarna i ryggmärgen att växa in i transplantatet och växa igenom det. Med denna fungerande nervbrygga återfår försöksdjuren en viss funktion i bakbenen. Försöksresultaten är uppmuntrande. Mycket tyder på att en kombination av nervcellstransplantat och tillväxtfaktorer åtminstone till en del skulle kunna reparera funktionen i skadade nervbanor i ryggmärgen även hos människor. Mer information: Professor Lars Olson, Karolinska Institutet, Solna, telefon: 08-728 7050 ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av Waymaker http://www.waymaker.se

Om oss

AFA administrerar avtalsförsäkringar, bestämda i kollektivavtal eller andra överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. Försäkringarna ger stöd vid sjukdom, arbetsbrist, dödsfall, arbetsskada och föräldraledighet. Fler än tre miljoner människor omfattas av minst en av dessa försäkringar. En viktig del av AFA:s verksamhet är också att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra folkhälsa, arbetsmiljö och enskildas livskvalitet. AFA ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

Prenumerera