SodaStream utser de papperskorgstätaste städerna: Umeå längst ned på listan

Sommaren närma sig med stormsteg och många svenskar byter ut murriga hemmakvällar mot parkhäng och andra utomhusaktiviteter. I takt med att parker, gator och torg fylls med semesterfirare så ökar även nedskräpningen. I samband med detta lanserar SodaStream Skräpbarometern 2018, en kartläggning över de städer som har flest papperskorgar per invånare.

De flesta svenskar tycker att nedskräpningen i landet har ökat.[1] För att minska nedskräpningen och andelen plast i våra hav har Centerpartiet gått ut med ett förslag där engångsartiklar i plast ska förbjudas. En annan viktig åtgärd för att minska skräpet är att öka andelen papperskorgar. Enligt en ny kartläggning från SodaStream där Sveriges tolv största städer ingår visar det sig att Umeå är den stad som har lägst antal offentliga papperskorgar per invånare. Hela 368 umeåbor behöver dela på en papperskorg vilket ger staden 0,27 i skräpbetyg. En markant skillnad jämfört med Jönköping som har flest antal papperskorgar per invånare i landet där endast 34 Jönköpingsbor behöver samsas om en papperskorg.

Skräpet i våra städer består främst av tobak och plast. En utredning som regeringen låtit göra visar att flaskor är en av de vanligaste plastföremålen i hela Östersjön[2]. Oroväckande nog ökar dock plastkonsumtionen för varje år som går och bara under förra året konsumerade svenskarna otroliga 1,5 miljarder flaskor.

– Svenskarna har aldrig konsumerat så mycket plast som i dag. Centerpartiets förslag om att förbjuda engångsartiklar i plast är något vi på SodaStream har kämpat för under en längre tid. Vi inser dock att det inte är något som kan ske på en dag. Med Skräpbarometern vill vi helt enkelt hylla de städer som är generösa med papperskorgar och göra de som har färre papperskorgar per invånare medvetna om problemet. Det enorma utvecklingsmöjligheter i Umeå. Att försörja staden med fler papperskorgar skulle gynna både staden och invånarna men framförallt miljön, säger Michele Fitzwilliams, nordisk marknadsdirektör på SodaStream.

– Vi har utvecklat vårt renhållningskoncept och bytt ut ett antal av våra papperskorgar mot större kärl. De nya papperskorgarna rymmer nu 500 liter, vilket går att jämföra med de gamla som rymde 70 liter. Eftersom kärlen inte behöver tömmas lika ofta som tidigare sparar vi både plats och tid. Detta gör också att vi kan ha färre papperskorgar än många andra städer. Vi är i en ständigt pågående process där vi utvecklar och utvärderar hur vi bäst håller staden ren. Vi kommer självklart tillsätta fler papperskorgar om vi upplever att det behövs, Michael Holmström, parkdriftschef, Umeå Kommun.

Topp fem! Här finns flest papperskorgar per invånare:
1. Jönköping                                   2,91 poäng
2. Norrköping                                 1,84 poäng
3. Malmö                                        1,50 poäng
4. Helsingborg                                1,42 poäng                                       
5. Linköping                                    1,31 poäng       

För mer information, vänligen kontakta: 
Peter Larsson, presskontakt
Tel: +46 (0)736 64 04 48
E-post: peter@agency.se 

Om Skräpbarometern 2018
Antalet invånare och papperskorgar är hämtade från respektive stadskontor där antalet papperskorgar och invånare beräknats på samma yta. Skräpbetyget är ett snitt av antalet papperskorgar delat på hur många invånare som bor i staden. Desto högre skräpbetyg en stad får desto fler papperskorgar per invånare har staden.

Stad Antal papperskorgar Folkmängd Invånare per papperskorg Skräpbetyg
Jönköping 4 000 137 481 34   2,91
Norrköping 2 600 141 000 54   1,84
Malmö 5 000 333 633 67   1,50
Helsingborg 2 000 140 547 70   1,42
Linköping 2 078 158 520 76   1,31
Stockholm 11 000 949 761 86   1,16
Västerås 1 447 150 134 104     0,96
Uppsala 2 000 219 914 110     0,91
Göteborg 4 300 564 039 131     0,76
Örebro 1 000 150 000 150     0,67
Lund 753 119 000 158     0,63
Umeå 340 125 080 368     0,27

[1] http://www.hsr.se/sites/default/files/lilla_skraprapporten_2018_hsr.pdf     

[2] http://www.regeringen.se/49592d/contentassets/a709b3731d1542479a4d76cec9ba6d63/delredovisning-fran-utredaren-mars-2018.pdf

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Dokument & länkar