Förundersökningen om viss behandling av personuppgifter vid Polismyndigheten i Skåne

Det finns inte längre anledning att anta att personuppgifterna i de aktuella registren behandlats enbart på grund av vad som är känt om de registrerades etniska tillhörighet. Förundersökningen fortsätter dock men har sedan en tid inriktats mot andra förhållanden.

Som ett led i den brottsbekämpande verksamheten har Polisen möjlighet att behandla personuppgifter i särskilda uppgiftssamlingar (register). Polisdatalagen reglerar hur registren får föras. Det är t.ex. förbjudet att behandla personuppgifter enbart på grund av vad som är känt om en persons etnicitet.

En förundersökning om tjänstefel pågår då det har ifrågasatts om det vid Polismyndigheten i Skåne felaktigt förts register där romer ingår.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) har också inlett ett tillsynsärende och granskat vad som förekommit. SIN har i sitt uttalande den 15 november kritiserat polismyndighetens personuppgiftsbehandling i flera hänseenden. SIN har dock som sin uppfattning också angivit att polismyndigheten inte kan anses ha behandlat uppgifter om personer enbart på grund av vad som är känt om deras etnicitet.  Jag delar den bedömningen av följande skäl.

Polismyndigheten i Skåne har övergripande benämnt de aktuella registren ”Romernas konflikt” och ”Kringresande”. I registren finns ingen anteckning om de där ingående personernas etniska tillhörighet. De kan dock antas innehålla många romer. Polismyndigheten har framhållit att det också finns andra än romer i registren. Romerna är en av de nationella minoriteterna i Sverige. Eftersom det inte i Sverige förekommer någon officiell registrering eller samhällstyrd bokföring av tillhörighet till en nationell minoritet och då det är den s.k. självidentifikationsprincipen som avgör om en person är rom (SOU 2010:55 s 81), är det i det närmaste omöjligt att avgöra hur stor andel av de registrerade som bör betecknas som romer. Polismyndighetens uppgift om att andra än romer finns i registren kan inte vederläggas.

Behandlingen av personuppgifterna har föregåtts av ett beslut om en s.k. särskild undersökning. Polismyndigheten har bl.a. uppgivit att behandlingen har motiverats av allvarlig befarad eller redan inträffad brottslighet bland vissa romska släkter i Skåne och att man genom registreringen skulle kartlägga släktsamband. De handlingar och uppgifter i sak som inhämtats eller på annat sätt kommit utredningen till del stödjer polismyndighetens uppgift att registreringen inte enbart skett utifrån etnicitet.

Det finns således inte längre anledning att anta att personuppgifterna i de aktuella registren behandlats enbart på grund av vad som är känt om de registrerades etniska tillhörighet. Förundersökningen har därför sedan en tid inriktats mot andra förhållanden. Om det vid förhör eller på annat sätt kommer fram nya omständigheter kan dock inriktningen behöva omprövas.

Mats Åhlund

Om oss

Åklagaren utgör en viktig länk i rättskedjan – polis, åklagare, domstol och kriminalvård. Det är åklagaren som inom lagens ram avgör om åtal ska väckas. Det är också åklagaren som leder förundersökningen och för statens talan i domstolen. Åklagarmyndigheten ska bidra till att brottsligheten minskar och människors trygghet ökar genom att se till att de som begår brott ställs till ansvar för sina handlingar och att detta sker på ett effektivt och rättssäkert sätt. Målet är att kvaliteten och effektiviteten i brottsutredningar och processföring ökar.

Prenumerera