Högsta domstolen har i dag meddelat dom i ett mål om försök till mord med ett samurajsvärd

Mannen dömdes av tingsrätten och hovrätten till fängelse i åtta år för försök till mord på sin sambo. Högsta domstolen dömer honom nu för synnerligen grov misshandel till fängelse i fem år.

Paret, som hade ett gott förhållande, hade tittat på film och druckit vin, han mycket och hon måttligt. Kvällen avslutades med att hon gick och la sig medan han satt kvar. Sent på natten höggs hon flera gånger med ett samurajsvärd.

Ingen minns vad som utlöste våldet. Mannen har förklarat händelsen med att kvinnan måste ha gått in till honom och väckt honom, och att han då i ett förvirrat tillstånd trott sig angripen och därför försvarat sig med svärdet, ett prydnadsvapen, som stod uppställt bredvid honom.

Varken tingsrätten eller hovrätten fann det bevisat att mannen handlade med vett och vilja (uppsåt), men domstolarna ansåg att det inte heller krävdes eftersom han hade berusat sig frivilligt.

Högsta domstolen har emellertid i ett annat mål, där dom meddelades i september förra året, slagit fast att den som är berusad måste ha uppsåt på samma sätt som andra för att kunna dömas för ett brott som förutsätter uppsåt. Den principen har tillämpats också i detta mål.

Högsta domstolen kommer fram till att det är bevisat att mannen hade uppsåt till en mycket allvarlig misshandel men inte till att döda sin sambo. Det kan visserligen ha varit så, menar domstolen, att mannen i sitt förvirrade tillstånd trodde att han var angripen av någon, men han använde alldeles för mycket våld och han borde också ha kunnat lugna ned sig och tänka efter. Därför ska han dömas för synnerligen grov misshandel till fängelse i fem år.

I domen behandlar Högsta domstolen viktiga frågor om hur man bör se på bevisningen när det gäller uppsåt. Högsta domstolen berör de särskilda problem som gäller uppsåt hos berusade eller psykiskt störda personer samt vad som gäller om bevisning när den tilltalade invänder att han eller hon missuppfattade situationen.

Om oss

Åklagaren utgör en viktig länk i rättskedjan – polis, åklagare, domstol och kriminalvård. Det är åklagaren som inom lagens ram avgör om åtal ska väckas. Det är också åklagaren som leder förundersökningen och för statens talan i domstolen. Åklagarmyndigheten ska bidra till att brottsligheten minskar och människors trygghet ökar genom att se till att de som begår brott ställs till ansvar för sina handlingar och att detta sker på ett effektivt och rättssäkert sätt. Målet är att kvaliteten och effektiviteten i brottsutredningar och processföring ökar.

Prenumerera