Överklagande till Högsta domstolen om grovt rån

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar om ett rån där gärningsmannen knivhuggit offret ska bedömas som grovt rån.

En person åtalades för grovt rån för att tillsammans med annan gärningsman, genom att hugga måläganden med kniv i ryggen, magen och bröstet samt ena armen och hota om ytterligare knivvåld, ha stulit målsägandens klocka och armband.

Av huggen orsakades sårskador och blödning. Den tilltalade dömdes av hovrätten för rån av normalgraden och påföljden för rånet och viss annan brottslighet bestämdes till fängelse i tre år. Hovrätten bedömde att straffvärdet för rånet motsvarade fängelse i två och ett halvt år.

Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och vill att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma den tilltalade för grovt rån samt döma ut ett väsentligt längre fängelsestraff. Minimistraffet för grovt rån är fängelse i fyra år.

- Det är viktigt att Högsta domstolen preciserar och vidareutvecklar sin praxis när det gäller under vilka omständigheter ett rån som begås genom knivvåld ska bedömas som grovt rån, då rångärningar av det slag som är aktuellt i det här målet inte är ovanliga, säger riksåklagarens byråchef Hedvig Trost.

Enligt riksåklagaren skulle en prövning av överklagandet vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

Om oss

Åklagaren utgör en viktig länk i rättskedjan – polis, åklagare, domstol och kriminalvård. Det är åklagaren som inom lagens ram avgör om åtal ska väckas. Det är också åklagaren som leder förundersökningen och för statens talan i domstolen. Åklagarmyndigheten ska bidra till att brottsligheten minskar och människors trygghet ökar genom att se till att de som begår brott ställs till ansvar för sina handlingar och att detta sker på ett effektivt och rättssäkert sätt. Målet är att kvaliteten och effektiviteten i brottsutredningar och processföring ökar.

Prenumerera