Riksåklagaren Anders Perklev kommenterar sina slutsatser om de så kallade Quick-ärendena

Chefsåklagare Håkan Nyman har i dag lagt ned åtalet mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) i ett ärende som gäller mord i Piteå 1976. Resningsförfarandet i de så kallade Quick-ärendena är nu avslutat för Åklagarmyndighetens del.

I anslutning till att Håkan Nyman lagt ned åtalet har riksåklagaren Anders Perklev i dag fattat ett beslut med en redogörelse för sina slutsatser från resningsprocessen m.m.

– Att en person har kunnat dömas för åtta mord för att sedan frikännas är unikt i svensk rättshistoria. Att domarna visat sig inte vara hållbara måste betraktas som ett stort misslyckande för rättsväsendet. Självklart väcker detta frågor om hur rättsväsendet har hanterat ärendena, säger Anders Perklev.

För Åklagarmyndighetens del kan främst två generella slutsatser dras.

  • I stora och komplexa brottsutredningar bör normalt flera åklagare utses, för att på så sätt verka för en allsidig belysning av utredningsmaterialet.
  • När den misstänkte själv inte verkar för sitt försvar bör åklagaren ta ett särskilt ansvar för att omständigheter som annars skulle ha lyfts fram av försvararen blir belysta under förundersökning och rättegång.

Mycket har hunnit förändras och utvecklats inom Åklagarmyndigheten sedan utredningarna genomfördes. Med ett ökat fokus på teknisk bevisning har beviskraven i domstol också höjts. Mot denna bakgrund och med hänsyn till de säregna förhållanden som präglat brottsutredningarna är det enligt riksåklagarens uppfattning mycket osannolikt att något liknande skulle kunna inträffa igen.

Utöver det utvecklingsarbete som redan pågår finns dock anledning att vidta följande framåtblickande åtgärder för att öka kvaliteten i åklagarverksamheten och för att generellt minska risken för framtida resningsfall.

  1. En översyn ska genomföras av systemet när flera åklagare arbetar tillsammans med ett ärende (förstärkt åklagarfunktion). Det kan bland annat finnas anledning att pröva om en åklagare kan ha som särskild uppgift att vaka över svagheter i utredningen.
  2. En arbetsgrupp ska tillsättas med uppgift att utifrån nuvarande förhållanden förutsättningslöst försöka identifiera eventuella brister och systemfel i åklagarverksamheten, både rättsliga och bevismässiga. I uppgiften ska ingå att förslå åtgärder som ytterligare kan bidra till att framtida utredningar och åtal leder till hållbara domar. Utöver åklagare bör representanter för andra delar av rättsväsendet medverka i arbetsgruppen.

Om oss

Åklagaren utgör en viktig länk i rättskedjan – polis, åklagare, domstol och kriminalvård. Det är åklagaren som inom lagens ram avgör om åtal ska väckas. Det är också åklagaren som leder förundersökningen och för statens talan i domstolen. Åklagarmyndigheten ska bidra till att brottsligheten minskar och människors trygghet ökar genom att se till att de som begår brott ställs till ansvar för sina handlingar och att detta sker på ett effektivt och rättssäkert sätt. Målet är att kvaliteten och effektiviteten i brottsutredningar och processföring ökar.

Prenumerera