Aktias Ekonomiska översikt 3/2011

Pressmeddelande
fritt för publicering
6.10.2010 kl. 10.00

OM POLITIKERNA I EUROOMRÅDET FATTAR BEHÖVLIGA BESLUT TILLRÄCKLIGT SNABBT, KAN EN ALLMÄNEUROPEISK RECESSION UNDVIKAS
OM DEN EUROPEISKA SKULDKRISEN SPRIDER SIG OCH FINANSSEKTORN KRISAR IHOP, BLIR RECESSIONEN I FINLAND DJUP 

Så sent som i början av sommaren verkade det som om den europeiska skuldkrisen kan stoppas i Portugal. Även Europeiska centralbanken litade säkert på detta då den höjde sin styrränta i april. Med sommaren ändrades stämningen, och scenen övertogs av skuldproblem och politiker som "löste" dem. Förtroendet började minska på båda sidor om Atlanten på grund av politikernas agerande.

   Dagens hetaste fråga gäller recessionen. Kan den undvikas? Enligt vår prognos undviks en allmäneuropeisk recession och således även finsk recession med 60 % sannolikhet. I grundprognosen räknar vi med att tillväxten i Finland stannar upp under senare hälften av året men börjar återhämta sig nästa år, då man lyckats kapsla in den europeiska skuldkrisen och det ekonomiska klimatet vänder uppåt.

    Om de politiska beslut som lugnar ner skuldkrisen inte hinner i tid och krisen inom finanssektorn leder till en allmäneuropeisk recession blir recessionen mycket svår. Enligt hotscenariot, vars sannolikhet vi bedömer vara 40 %, faller den finska BNP:n med 5–10 %.

De största förändringarna i prognosbilden sedan maj är följande:

• I USA publicerades i slutet av juli statistik som visade att den ekonomiska tillväxten hade i praktiken stannat upp redan i början av året. Detta har lett till en dramatisk, men motiverad, revidering av de överoptimistiska tillväxtprognoserna. Vid månadsskiftet juli-augusti övergick federationens skuldproblem i en akut kris då det politiska systemet visade sin oförmåga att korrekt diskutera hur den ohållbara skuldtrenden kunde rättas till. 
• Den ekonomiska tillväxten under senvåren var en besvikelse också i Europa. Samtidigt växte det fram en rädsla för att skuldkrisen i euroområdet eskalerar när politikerna bara sköt upp besluten om det fortsatta stödet till Grekland, det temporära finansieringsinstrumentet och den permanenta krishanteringsmekanismen.
• ECB höjde styrräntan i april och juli. Eskaleringen av skuldkrisen har skjutit upp fortsättningen av exit.
• FED bedömde i augusti att dess styrränta antagligen ligger kvar på nuvarande nollnivå till sommaren 2013. Löftet är utan like i centralbanksvärldens historia.
• Otakten i skuldsättningen i de olika länderna och deras olika politik gör det ovanligt svårt att förutse trycken på valutakurserna. Spänningar ökar dock snabbt.
• Försvagade globala tillväxtförväntningar har lett till en tillfällig nedgång i råvarupriserna.
• I Finland har tillväxtförväntningarna försvagats dramatiskt på grund av usel utveckling inom exporten och industriproduktionen samt raset i konsumenternas förtroende. Sannolikheten för en recession har stigit brant.  

Viktigaste skillnader mot konsensusprognoser

• USA:s tillväxt på medellång sikt blir något svagare än i konsensusprognoserna och inflationen på längre sikt som snabbare.
• Euroområdets ekonomiska tillväxt 2011 anser vi bli något starkare än i konsensusprognoserna.
• ECB höjer styrräntan nästa gång under sommaren 2012, litet tidigare än enligt konsensusförväntningen.
• En betydande uppgång i de långa räntorna på lång sikt är en större risk än enligt den rådande marknadssynen.
• Den ekonomiska tillväxten på medellång sikt i Finland blir lägre än allmänt väntats.

Centrala prognossiffror

• Den världsekonomiska tillväxten mattas av från 5,0 % 2010 till 4,0 % 2011 (i majprognosen 4,7 %) och till 3,5 % (4.4) 2012. Den globala tillväxten vilar på tillväxtländerna och i synnerhet Asien. Kina genererar 1,3 %-enheter av tillväxten i världsekonomin både 2011 och 2012 och Indien 0,4 %-enheter. Motsvarande siffra för såväl USA som euroområdet är ca 0,3 %-enheter. Redan inom ett par år kommer tillväxtländerna att stå för över hälften av världens BNP.
• Den försvagade förväntade tillväxten i de utvecklade länderna pressar råvarupriserna nedåt på kort sikt, men den globalt lätta penningpolitiken och den kraftiga råvaruefterfrågan i Asien upprätthåller ökningen i råvarupriserna på längre sikt.
• I USA växte BNP 2010 med 3,0 %.  När stimulansen var förbrukad stannade tillväxten i praktiken upp under första hälften av innevarande år. Tillväxten stannar på 1,7 % både 2011 och 2012 (2,5 resp. 2,3 %). Konsumentpriserna stiger med 3,3 (3,3) % 2011 och med 2,6 (3,1) % 2012. Till följd av den slappa penningpolitiken återgår inflationen efter en övergående avmattning till över 3 % på medellång sikt.
• Kinas BNP växte med 10,4 % 2010. År 2011 uppgår tillväxten till 9,2 (9,5) % och 2012 till 8,5 (8,8) %.
• Euro-BNP ökade med 1,8 % 2010. Tillväxten uppgår till 1,6 (2,0) % också 2011 och mattas av till 0,8 (1,8) % 2012. Inflationen blir 2,7 (2,7) % 2011 och 2,2 (2,2) % 2012. Enligt grundprognosen fås den europeiska skuldkrisen under kontroll. Euroområdet förblir oförändrat både enligt grundprognosen och enligt hotscenariot.
• Europeiska centralbanken ECB höjer styrräntan nästa gång sommaren 2012. I slutet av prognosperioden ligger styrräntan på 1,75 (2,25) %. Om recession blir verklighet sjunker räntorna från nuvarande nivå.
• Osäkerheten i anknytning till de utvecklade ländernas statsskuld har ökat och sannolikheten för en fullskalig ekonomisk kris och bankkris har stigit till följd av det europeiska och det amerikanska politiska virrvarret. Sannolikheten för en recession under prognosperioden bedömer vi vara 45 % i USA och 40 % i euroområdet. Om en politisk kris driver USA till recession är en recession i euroområdet så gott som oundviklig. Bara en snabb och hållbar inkapsling av skuldkrisen i Europa kunde skydda mot detta.
• Den ofrånkomliga åtstramningen av finans- och penningpolitiken samt ökningen i statsskulden kommer att begränsa de utvecklade ländernas ekonomiska tillväxt till andra hälften av årtiondet.
• Den finländska ekonomin började återhämta sig hösten 2009, och 2010 ökade BNP med 3,6 %. Tack vare den gynnsamma utvecklingen i början av året växer ekonomin 2011 med 2,8 (3,8) % trots att tillväxttakten redan avtagit klart. Enligt grundprognosen ligger vi nära nolltillväxt under senare hälften av detta år men nästa år börjar det ekonomiska klimatet förstärkas både hos oss och annanstans i och med att skuldkrisen kapslats in. BNP i Finland växer således med 1,4 (2,4) % 2012. Sannolikheten för recession är dock hög, dvs. 40 %. Inte heller enligt grundprognosen når BNP toppnivån från 2008 i slutet av 2012. Efter prognosperioden stabiliseras trendtillväxten på ca 2 (2) % i flera års tid.
• Trots att den ekonomiska tillväxten i Finland saktar av fortsätter den starkare än medeltillväxten i euroområdet. Tillväxtfördelen skapas bl.a. av att vi har mindre behov av att strama åt finanspolitiken, tyngdpunkten i vår export ligger på Asien och vår banksektor har en bättre kreditgivningsförmåga. Den försämras dock av att löneökningstakten i 10 år varit snabbare hos oss än i våra främsta konkurrentländer. Det har minskat vår priskonkurrenskraft speciellt mot Tyskland. Den svagare konkurrenskraften försvårar tillväxtmöjligheterna för exporten också efter prognosperioden.
• Arbetslöshetsgraden som 2010 var 8,3 % sjunker till 7,8 (7,7) % 2011 och vidare till 7,6 (7,2) % 2012. Inflationen som 2010 var 1,2 % ligger på 3,3 (3,3) % 2011 och 2,7 (2,7) % 2012.

Centrala osäkerheter och hot    

Enligt hotscenariot sjunker de utvecklade länderna i en kollektiv recession då störningarna på finansmarknaden eskaleras.

    Klarar politikerna av att fatta de nödvändiga besluten i tid?  Kommer bankernas och övriga företags externa finansiering att stramas åt på samma sätt som efter Lehman Brothers konkurs? Kommer världshandeln att kollapsa? Kommer skuldkrisen att sprida sig till en allmäneuropeisk bankkris? Får det politiska baklåset i USA skuldproblemet att explodera? Investerar företagen? På vilken nivå stabiliseras inflationen? Hur mycket stiger de långa räntorna? Stryper åtstramningen tillväxten?

    Om skuldproblemen inom den offentliga ekonomin i USA driver landet i en kris skulle hela världsekonomins tillväxtmöjligheter försvagas. Vi bedömer risken för recession i USA under prognosperioden vara 45 %. FEDs hyperlätta penningpolitik kommer att leda till att inflationen i USA efter en kort andningspaus åter stiger till över 3 % 2013–15.

    Kinarisken är att den ekonomiska politiken stramas åt för hårt. Det verkar inte sannolikt.

    I Europa gäller den akuta risken hur skuldkrisen sköts. Sannolikheten för både europeisk och finländsk recession har ökat till 40 %. Om skuldkrisen tillspetsas och blir okontrollerbar står banksektorn inför en kris. Recessionen som orsakas av att nedfrysning av kreditmarknaden och avsaknad av förtroende blir högst antagligen djup. Även om krisen inte skulle bli en likadan överraskning som Lehman Brothers konkurs, är stimulansutrymmet inom penning- och finanspolitiken denna gång avsevärt mindre än 2008–09. I en recession som omfattar hela Europa kunde Finlands BNP minska med 5-10 %. Det skulle leda till att arbetslösheten ökade med 3–7 procentenheter från nuvarande nivå, dvs. till 11–15 %. Underskotten i den offentliga ekonomin skulle öka betydligt.

    Den andra stora risken i den globala ekonomin på kort sikt anknyter till spänningar i valutakurserna på grund av obalanser i världshandeln. Den största långtidsrisken gäller klimatförändringen och växthusutsläppen. En annan megautmaning – som förutom alla utvecklade länder även berör många tillväxtländer (bl.a. Ryssland, Kina) – har att göra med befolkningens åldrande och anpassningen till det.

Aktias ekonomiska översikt

Aktias ekonomiska översikt publiceras på svenska och finska. Den kan beställas från Aktia Bank Abp, Kommunikation, PB 207, 00101 Helsingfors; kommunikation@aktia.fi eller skrivas ut från Aktias nättjänst www.aktia.fi.

AKTIA BANK ABP

Mera information: Chefsekonom Timo Tyrväinen, tfn 010 247 6543

Avsändare: Informatör Anders Wikström, tfn 010 247 6294

Distribution: Massmedier