Kompetensbristen riskerar bromsa tillväxt och välfärd

Report this content

Bristen på efterfrågad kompetens är allvarlig och riskerar leda till inbromsning av tillväxt och välfärd. Rätt utbud av utbildningar behövs och utbildningsplatserna måste fyllas. Så många som möjligt måste ut på arbetsmarknaden och ha egen försörjning. För det krävs samarbete och samverkan, en hel del nytänkande och framför allt långsiktigt arbete.

 

Det faktum att en stor andel av den tillgängliga arbetskraften i länet saknar utbildning eller har fel inriktning på sin utbildning för att kunna ta de lediga jobben är allvarligt.

– Jag är oroad för framtiden. Om kompetensbristen fortsätter kan det leda till att tillväxt och välfärd bromsar in, säger arbetsmarknadsanalytiker Maria Håkansson.

I slutet av april fanns det 4 200 arbetslösa i Örebro län som saknar gymnasieutbildning. Det är mer än 40 procent av alla arbetslösa. Samtidigt anmäldes nästan 3 400 lediga jobb till Arbetsförmedlingen i länet i april. Under januari - april anmäldes 14 000 lediga jobb.

– Länets företag har med andra ord mycket svårt att hitta nödvändiga kompetenser för att upprätthålla den kvalité i produktionen som krävs på en allt mer konkurrensutsatt marknad. Samtidigt visar vår undersökning från hösten 2017 att nästan hälften av arbetsgivarna inom näringslivet tror att efterfrågan på deras produkter och tjänster kommer att öka. Och det från en redan hög nivå. Det visar att situationen är allvarlig, förklarar Maria Håkansson

Det gäller framför allt yrkesinriktad utbildning och/eller arbetslivserfarenhet från branscher där yrkeskunskaper är viktiga. I Arbetsförmedlingens undersökning från hösten 2017 uppgav lite drygt en tredjedel av de privata arbetsgivarna och två tredjedelar av de offentliga att de upplevt problem att rekrytera arbetskraft med efterfrågad kompetens under det senaste halvåret.

Arbetsmarknaden efterfrågar utbildad arbetskraft

Det behövs ett rätt anpassat utbud av utbildningar, både för ungdomar och vuxna och alla utbildningsplatser måste fyllas. Dalarnas arbetsmarknad efterfrågar utbildad arbetskraft och minst gymnasieutbildning är både önskvärd och nödvändig.

– Kort sagt, har man gymnasieutbildning ökar man sina jobbchanser avsevärt, säger arbetsförmedlingschef Sari Harju.

Kvalitén i sfi-undervisningen och dimensioneringen och anpassningen till arbetsmarknadens behov i yrkesutbildningarna måste höjas. En bra validering är nödvändig. Samtidigt måste arbetsgivarna, både inom privat och offentlig sektor, i högre grad utnyttja befintliga resurser.

– Det är av största vikt att vi ser det allvarliga läget på arbetsmarknaden som ett problem för hela samhället. Vi kommer att behöva varenda en och ännu fler om vi ska få bibehållen välfärd och bra tillväxt framåt. Om man står utanför arbetsmarknaden under lång tid måste man försörja sig på bidrag och det kostar på, för såväl individen som för samhället, säger Maria Håkansson.

För kommentarer:
Sari Harju, arbetsförmedlingschef  Örebro, Hallsberg, Kumla, Askersund, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Hällefors, Ljusnarsberg och Nora, 010-486 40 04

För information:
Maria Håkansson, arbetsmarknadsanalytiker,
010-486 28 50

Presskontakt:
Mariette Roxström, press- och informationsansvarig, 010-486 90 45

Följ oss på Twitter: @PressAf

Taggar: