Regeringen tillsätter utredning om arbetstidsfrågor för ett hållbart arbetsliv

Report this content

Målet för arbetslivspolitiken är bland annat goda arbetsvillkor och möjligheter till utveckling i arbetet för alla. Alla som arbetar i Sverige ska ha en arbetsmiljö som gör det möjligt att arbeta heltid, ett helt arbetsliv.

Idag skiljer sig villkoren på arbetsmarknaden åt mellan kvinnor och män. Att kvinnor i större utsträckning har lägre faktiskt arbetad tid, i större utsträckning arbetar deltid, i större utsträckning har tidsbegränsade anställningar samt att den stressrelaterad och psykiska ohälsan är större i kvinnodominerande yrken bidrar till att kvinnor har sämre ekonomiska förutsättningar än män och att kvinnors livsinkomst blir lägre.

Arbetstiden är också ofta dåligt fördelad över arbetslivet. Många som är nya på arbetsmarknaden arbetar mindre än man vill göra, andra sliter ut sig och lämnar arbetslivet i förtid.

Den svenska modellen innebär att många frågor som gäller arbetstid hanteras bäst av arbetsmarknadens parter i kollektivavtal. Men därutöver ser regeringen behov av att låta en särskild utredare utreda ett antal frågor gällande arbetstid och ledighet. Syftet med utredningen är att skapa ett mer hållbart arbetsliv med minskad risk för ohälsa och arbetslöshet. Regeringen vill också stärka skyddet för arbetstagare, skapa ett tydligare regelverk och öka möjligheten för ett flexibelt arbetsliv, samtidigt som arbetsgivarens möjligheter att tillgodose sitt arbetskraftsbehov över tid beaktas. Eventuella förslag ska utformas på ett sätt som respektera den svenska arbetsmarknadsmodellen, och samhällsekonomiska effekter ska redovisas. För att alla ska trivas på jobbet och orka arbeta ett helt arbetsliv är det viktigt att man kan påverka sin arbetssituation och ta egna initiativ till utveckling under hela arbetslivet.

Utredaren får följande uppdrag:

• Alterneringsår. För att bidra till rörlighet, utveckling och ett längre arbetsliv och minska risken för arbetslöshet och ohälsa bör det övervägas om staten bör understödja en möjlighet till ett s.k. alterneringsår. Utredaren får därför i uppdrag att föreslå hur personer – genom arbete – kan kvalificera sig för ett alterneringsår som skulle kunna vara en möjlighet till personlig utveckling, utbildning, att starta ett eget företag eller att pröva ett annat arbete. Samtidigt får andra möjlighet till arbetslivserfarenhet.

• Arbetstidsbanker. Utredaren ska vidare analysera om det utöver arbetsmarknadens parters överenskommelser finns behov av reglering av så kallade arbetstidsbanker. Med arbetstidsbanker avses konto där arbetstidsförkortning beräknas och samlas. Olika kollektivavtal har olika regler om hur mycket som kan tas ut i ledighet eller pengar. Det finns anledning att se över hur modellen med arbetstidsbanker kan nå fler arbetstagare.

• Stopp för så kallad hyvling. Frågan om omreglering av sysselsättningsgrad där arbetstagarens arbetstidsmått sänks vid arbetsbrist, så kallad hyvling, har under de senaste åren varit föremål för diskussion och debatt. Det finns i svensk rätt ingen särskild skyddsreglering för sysselsättningsgraden. Utredaren får därför i uppdrag att titta på hur anställningstryggheten kan stärkas när arbetsgivaren vill minska antalet timmar på anställningskontraktet.

• Stärkt anställningstrygghet för intermittent anställda (exempelvis så kallade SMS-anställningar). Kännetecknande för denna typ av anställningar är att arbetstagaren endast arbetar vissa dagar i en vecka eller under vissa perioder och då endast på kallelse av arbetsgivaren. Det utmärkande är att det rör sig om ett nytt anställningsförhållande vid varje arbetstillfälle. Utredaren får i uppdrag att undersöka om det finns behov av att stärka anställningstryggheten för denna grupp arbetstagare.

• Rätt till ett anställningsavtal som motsvarar den faktiska arbetstiden. Många deltidsanställda arbetar utanför sina ordinarie anställningsavtal, antingen genom mertid eller olika typer av tidsbegränsade anställningar, utan att den faktiska arbetstiden återspeglas i anställningsavtalet. Utredaren får därför i uppdrag att analysera behovet av en reglering som ger en arbetstagares rätt till ett arbetstidsmått som motsvarar dennes faktiska arbetstid.

• Heltid som norm, deltid som möjlighet. Arbetet ska organiseras så att det möjliggör arbete på heltid. Ändå kan det finnas behov för personer att frivilligt gå ner i arbetstid, under en kortare eller längre period. Det kan vara ändrade livsförutsättningar, en önskan om en bättre balans mellan arbete och fritid eller ett ökat behov av återkommande vila. Utredare får därför i uppdrag att analysera om de befintliga möjligheterna att frivilligt gå ner i arbetstid är tillräckliga.

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson har utsett Anders Wallner till särskild utredare.

Den del av uppdraget som gäller alterneringsår, arbetstidsbanker och deltid som möjlighet som beskrivits ovan samt uppdrag som gäller attraktiva arbetsmiljöer och kartläggning av kostnader för stressrelaterad sjukfrånvaro ska redovisas senast den 30 mars 2018. Senast den 31 januari 2019 ska utredaren redovisa återstående delar av uppdraget.

Natalie Sial
Pressekreterare hos
Ylva Johansson
072-520 54 49
natali.sial@regeringskansliet.se

Prenumerera