Delårsrapport 2, 2017

Rekordtillväxt!

Omsättning: 477 Mkr (389 Mkr delår jan-jun 2016)

Ökning +22,5%

Vinst: 53,6 Mkr (46,1 Mkr delår jan-jun 2016)

Ökning +16,4% 

Delårsrapporten i sammanfattning

Det första halvåret 2017 är ett styrkebesked. På delårsbasis växer Bahnhofs omsättning med 22,5 procent, och vinsten förbättras med 16,4 procent, jämfört med samma period år 2016.

Bahnhof befinner sig i en period av kraftig tillväxt. Bara för det andra kvartalet når koncernen en rekordomsättning på drygt 244 Mkr. Utsikterna att uppfylla Bahnhofs prognosmål för helåret 2017 på 1 miljard kronor, med ett rörelseresultat på 110 Mkr, är goda.

Nu finns dessutom en grund för en betydligt högre tillväxt under kommande år. Bakgrunden är att bolaget under 2016, och första halvåret 2017, genomfört stora investeringar i teknisk infrastruktur. Positiva effekter av detta kommer att förstärka tillväxten ytterligare.

Bahnhof har under det första halvåret tänt en fiberinfrastruktur, byggd för att möta nästa generation av extremt bandbreddskrävande tjänster. Det nya fibernätet Northern Light® ger koncernen unika förutsättningar till att ta nya marknadsandelar.

På motsvarande sätt har Bahnhofs tjänster i datahallarna genomgått en stor översyn, och vi är nu en av marknadens tyngsta infrastrukturella aktörer för molntjänster, med teknikplattformar som i sin helhet är baserade i Sverige.

På privatsidan växer Bahnhof under det andra kvartalet organiskt med 7 640 privatkunder netto i öppna nät, vilket är bra för perioden. Bahnhof förenar hög tillväxt med god lönsamhet.

Den finansiella situationen i Bahnhof är god. På sex månader genomförs betydande tekniska investeringar på 47,5 Mkr, samt dessutom en aktieutdelning på 35 Mkr. Trots detta är kassaflödet starkt positivt med plus 42,7 Mkr.

Den sista juni 2017 är likvida medel i Bahnhofs kassa betryggande 185 miljoner kronor.

Omsättningen uppgick till: 476,8 Mkr (389,2 Mkr)

Resultat innan avskrivningar (EBITDA) uppgick till: 67,3 Mkr (58,7 Mkr)

Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till: 53,6 Mkr (46,1 Mkr)

Resultat efter skatt uppgick till: 40,9 Mkr (34,8 Mkr)

Resultatet före skatt per aktie uppgick till: 4,96 kr (4,23 kr)

Siffror inom parentes avser första halvåret 2016.

Prognos år 2017

Bahnhofs prognos för helåret 2017 är ett rörelseresultat (EBIT) på 110 miljoner kronor med en omsättning på 1 miljard kronor. Prognosen lämnar utrymme till att på ett positivt sätt överträffa förväntningarna.

Tillväxten kommer att vara organisk utan tillskott av kapital eller utspädning av aktier. Vi utesluter samtidigt inte strukturaffärer, eller etablering på nya affärsområden, som kan ge ytterligare positiva effekter.

Utökat antal aktier

Finansiellt utreder vi för närvarande en möjlig split av aktien, som ett led i en framtida tänkbar listning på annan och större handelsplats. I fas ett handlar det dock enbart om att öka antalet aktier, utan att förändra ägarbilden, eller byta handelsplats.

Det är styrelsens bedömning att detta kan vara ytterligare en positiv hävstång i Bahnhofs utveckling mot att bli en allt större nordeuropeisk telekomkoncern. Besked om en eventuell split lämnas under hösten 2017 – och kommer i så fall att beslutas på en extra bolagsstämma.

Vision

Inom knappt fem år ska Bahnhof vara en av de stora Nordeuropeiska aktörerna inom telekom. Det ska uppnås genom tekniska och affärsmässiga innovationer, som utnyttjar svagheterna i etablerade affärsmodeller hos konkurrerande telejättar.

Bahnhof sätter människan i centrum. Vi värnar individen och friheten på nätet. Strategiskt är våra kärnvärden nätneutralitet, kommunikationsfrihet och rätten till ett privatliv. Detta är för oss inte tomma ord. Bahnhof står upp för våra kunder, och vi tar ställning även i kontroversiella frågor.

Bahnhof bygger egen infrastruktur, men samarbetar även med andra aktörer. Vi växer i allians med andra, och vi ser synergier med återförsäljare och partners som en naturlig del av vår affär.

Bahnhofs filosofi är baserad på en jordnära och entreprenörsmässig syn på tillväxt. Bahnhofs styrka är kombinationen av innovationer och nytänkande, som förenas med en kostnadsmedveten och organisk tillväxt. Vi är offensiva, rörliga och vi tar tillvara alla möjligheter som följer av tekniska landvinningar.

Företagsmarknad

Företagsaffären svarar för 234 Mkr av Bahnhofs omsättning under det första halvåret (jämfört 180,7 Mkr samma period år 2016). Företagsaffären fördelar sig mellan nät- och telefonitjänster – samt de drift- och molntjänster som utgår från någon av våra sju datahallar.

Drifttjänster/Managed Services

Det snabbt växande affärsområdet Drifttjänster (tidigare kallat Managed Services), innebär att vi tar ett helhetsansvar för våra kunders IT-tjänster.

En mycket viktig konkurrensfördel är att Bahnhof kan erbjuda lösningar som i sin helhet är baserade i Sverige, och i sin helhet drivs under svensk teknisk och personell kontroll. Alla våra tjänster bygger därmed på principen Based in Sweden.

Fördelarna för kunderna är flera. Bahnhof har en egen dedikerad supportdesk för IT-driftttjänster (där vi nu utgår från vår växande etablering i Umeå).

Men som en av Sveriges största nätoperatörer, och genom vår drift av flera stora egna datacenter, kan vi också erbjuda tjänster som mer nischade aktörer inte klarar av. Bahnhof har just det större helhetsperspektiv som våra kunder efterfrågar.

Tekniskt har vi satsat på att bygga en ny infrastruktur för molntjänster. Ett exempel är plattformen Nexus som innebär att vi kan hantera ett stort antal kunder, och dessutom sömlöst knyta ihop våra datacenter för kunderna. I och med detta har vi nu ett system som är skalbart, automatiserat och anpassat för nästa generations moln- och drifttjänster.

En ny kund inom just detta affärsområde är det globala fintechbolaget Ripple, som baserar sin affärsmodell på blockkedjor. Ripple valde Bahnhof för lokalisering av sina nordeuropeiska finansnoder (i Bahnhofs säkra datacenter). Ripple, ursprungligen en startup från San Fransisco, har på kort tid utmanat gamla betallösningar där det kan ta flera dagar att föra över pengar internationellt mellan olika länder.

På många sätt är det här en typisk Bahnhofkund. Innovationer kräver stabilitet, teknisk tyngd och förmåga att erbjuda skräddarsydda lösningar. Just finans- och mediabranschen är också kund- kategorier som attraheras av våra teknikplattformar.

Telefoni

Bahnhofs telefonilösningar för företagskunder lockar allt fler stora kunder. Vi fortsätter att fokusera helt på användarvänlighet och kundnytta, där vi kan erbjuda flexibla, prisvärda och pålitliga växellösningar. Ett exempel på en ny sådan storkund under det andra kvartalet är Adlibris – Sveriges största nätbokhandel.

Nättjänster

Bahnhof fortsätter att växa som en av Sveriges största nätleverantörer. Vi levererar idag tusentals fiberförbindelser till företagskunder i hela Sverige, och i flera fall även internationell kapacitet med länkar till kunder som angör andra europeiska länder.

Det nya nätet Northern Light® är driftsatt, och angör kontinuerligt nya orter, som i sin tur också ökar vår räckvidd till både privat- och företagsmarknaden.

Exempel på nätaffärer under det andra kvartalet

Under perioden har Bahnhof vunnit en viktig upphandling i Skåne, där vi fått förtroendet att leverera internetkapacitet till Malmö Stad. Ett par andra kommuner som också valt Bahnhof är Skövde kommun samt Upplands Väsby kommun.

Även allmännyttiga stiftelser som Skogssällskapet har valt Bahnhof som leverantör (med totalt elva kontor i Sverige, som nu är uppkopplade genom oss).

Ett par exempel på nya kommersiella företagskunder (bland hundratals andra) är Dagens Industri som valt Bahnhof för sin internetkapacitet i Göteborg. Dessutom har det globala dataspelsföretaget Ubisoft kraftigt utökat sitt engagemang hos Bahnhof, med kapacitet i vårt nya våglängdsnät Northern Light®.

Privatmarknad

Bahnhof växer under det andra kvartalet organiskt med 7 640 privatkunder netto, vilket är stabilt bra för perioden (tillväxten var 7 963 kunder samma period år 2016). Bahnhofs kundbas i öppna stadsnät är därmed totalt 262 801 hushåll.

Bahnhof tillhandahåller premiumtjänster för kunder som vill ha blixtsnabbt bredband och stabila uppkopplingar. Det nya nätet Northern Light® är därför dimensionerat för att kunna ge alla kunder minst 1 Gbit/s.

Det nya fibernätet betyder också att vi kan ansluta fler orter och regioner än tidigare. Vi satsar här även på villamarknaden, och på bostadsrättsföreningar. Bahnhofs ”butik” växer och vi når därför allt fler kunder.

Öppna nät är fundamentet för den explosiva bredbandsutbyggnaden i Sverige, men det förutsätter också att lokala stadsnät agerar offensivt och anammar ny teknik.

De utmaningar som Bahnhof möter beror i första hand på en viss eftersläpning i lokala stadsnät. Här finns några regionala nät där man ännu inte investerat i till exempel stöd för IPv6 (som ökar adressrymden i näten).

Bahnhof är därför pådrivande i olika branschsammanhang. Vi kommer under hösten 2017 ytterligare att intensifiera arbetet när det gäller att förbättra prestandan i lokala stadsnät.

Elementica – klimatpositiva datacenter

Bolaget Elementica Data Center Construction AB (publ) är ett publikt men ännu onoterat bolag som ägs till 72,73% av Bahnhof AB, och till 27,27% av omkring 1 500 övriga ägare.

Elementica konstruerar och driftar datahallar, där affärsidén är att sälja överskottsvärme från datahallar till energibolag (som sedan kan nyttja denna i fjärrvärmenät för att värma upp bostäder). Mer information finns på www.elementica.se (med en sökbar aktiebok).

Aktuell status, augusti 2017

Elementica fokuserar nu på en etablering i centrala delarna av Stockholm. Kommersiella förutsättningar för byggstart är dock alltjämt inte uppfyllda. I juni säkrades samtidigt ett exklusivt avtal med Stockholm Stad, som formellt möjliggör en exploatering av området i Norra Djurgårdsstaden för ett större datacenter. Bygglovshandlingar är färdigställda.

Möten och kontakter pågår löpande med olika större kommersiella aktörer. Parallellt utreds en alternativ plan med finansiering under hösten 2017, för att realisera projektet.

VD har ordet

Min erfarenhet är att politiker ofta håller högtidstal om digitalisering och molntjänster – men väldigt få vågar vara konkreta. Det har inget med partifärg att göra. Teknik är svårt och politikerna har två anledningar att uttrycka sig försiktigt. Dels vill de inte framstå som okunniga. Dels kan den som blir konkret utkrävas på ansvar när något går fel.

Den korrekta definitionen av molntjänst är inget annat än ”någon annans dator”. Inom branschen är detta känt sedan länge, men avslöjandet runt Transportstyrelsen har ännu en gång belyst riskerna. Det har stor strategisk och operationell betydelse var och hur servrar och IT-tjänster hanteras.

Jag har nu jobbat över tjugo år med IT. Min erfarenhet är att det finns en stor professionalism, en grundmurad hederskodex, bland systemadministratörer och IT-tekniker. Här finns en filosofi och ett jordnära förhållningssätt som bygger på stor praktisk vana att värdera risker, och att alltid vara försiktig med data.

IT-tjänster är nästan alltid ett paraply av verksamhetsområden som alla griper in i varandra – i nät, i datacenter och i driftstjänster. Om man väljer att förlägga samhällskritiska system med vidöppna dörrar till Putins Ryssland eller Trumps USA, får detta effekter.

Min syn på skandalen kring Transportstyrelsen skiljer sig troligtvis från den allmänna uppfattningen. Jag menar att generaldirektören blev offer för en felaktig strategi. Vad värre är: Transportstyrelsen är sannolikt inte den enda av Sveriges myndigheter som sedan länge slagit in på fel väg.

Jag har tidigare bidragit till att en generaldirektör för Post- och Telestyrelsen valde att säga upp sig, och rentav gå i landsflykt. Den gången handlade det om bråket om datalagringen, och myndighetens minst sagt svajiga profil på området. Handlingar mörkades systematiskt, och undanhölls det offentliga. Det var fel och fegt.

Därför känns det en smula egendomligt att, på sätt och vis, nu träda till en annan före detta generaldirektörs försvar. Jag vet ingenting om den sparkade GD:n för Transportstyrelsen, Maria Ågren, och vi har såvitt jag kommer ihåg aldrig träffats. Bahnhof har heller ingen relation till Transportstyrelsen.

Men att i skrift personligen underteckna offentliga dokument med formuleringar som i praktiken innebär att man medvetet begår lagbrott – det måste kräva vad som i ett numera nedlagt tv-program kallades ”Ballar av stål”.

Alternativet uppges ha varit att det svenska körkortsregistret hade upphört att fungera. Det går inte att förneka att hon ställdes inför ett genuint dilemma. Att ta över Transportstyrelsen vid den aktuella tidpunkten måste kort sagt ha varit som att få ett Tjernobyl på steroider i knät. Det råder inget tvivel om att de dysfunktionella förutsättningarna sedan länge var en del av myndighetens DNA.

Här fanns alltså en organisation som i industriell skala, slagit mynt av att sälja ut känslig information om medborgarna till olika kommersiella aktörer. Den som till exempel besökt ett större parkerings-garage i ett köpcentrum, och exponerats för skräddarsydd reklam, vet vad jag talar om.

Betydligt allvarligare var förstås att myndigheten på köpet tappade kontrollen, och även lejde ut viktiga och för Sverige strategiska delar, på utomstående aktörer – med skador som i värsta fall kan likna det som orsakades av spionerna Stig Wennerström och Stig Bergling.

Den sparkade GD:n Maria Ågren hade att hantera en operationellt svår situation, men mörkade till skillnad från en annan GD inte handlingar, utan undertecknade istället dessa utan att blinka.

Det var olagligt. Men var det fel? Kritiken måste riktas mot att det på myndigheten inte redan från början funnits en tydlig och klar operativ värdering av hur myndigheten ska bedriva IT-verksamhet, som tog tillräcklig hänsyn även till säkerhetsfrågorna.

Vad är känsligt, vad är inte känsligt? Och hur ska informationen hanteras på ett effektivt sätt?

Det är dags för politiker att våga bli konkreta. Det behövs en tydlig signal om att vi befinner oss i ett läge där vi inte kan förutsätta att omvärlden vill oss väl. IT-tjänster måste idag ses som en del av arbetet med att restaurera hela totalförsvaret.

Sverige hade kunnat slå in på den här vägen för länge sedan. Vi hade kunnat anamma samma hederskodex som våra jordnära systemtekniker när de varje dag arbetar med att skydda känslig data. Rätt hanterat hade Sverige kunnat vara en stark röst i världen som positionerat sig på just det här området – datasäkerhet och integritet. Vi hade kunnat vara det oberoende globala alternativet.

Det hade också fungerat kommersiellt för stora aktörer som Ericsson, som nu istället riskerar att inom kort styckas, och reduceras till kinesiska eller amerikanska underleverantörer i utländsk ägo.

Men det är inte för sent. Vi kan fortfarande bygga upp en konkret, nationell strategi för molntjänster. Att outsourca till icke säkerhetsklassad personal är inte lösningen. Att tvinga myndigheter att själva bygga alla sina egna IT-system är inte heller lösningen – på samma sätt som det inte är kostnads- effektivt att lagstifta om att varje fordonstillverkare själv måste uppfinna hjulet på nytt.

Ja, nu blir det till sist reklam.

Bahnhof tog redan för flera år sedan initiativet till filosofin Based in Sweden, eftersom vi förutsåg riskerna med alltför lättvindig utflaggning av känslig information utanför rikets gränser. Idag samlar Based in Sweden ett stort antal IT-aktörer. Det är en jordnära och ganska enkel filosofi som bygger på att tillhandahålla säkra IT-tjänster, som i sin helhet är baserade i Sverige, och under svensk kontroll med svenskt ägande.

Just Bahnhof är nämligen extra väl rustat för att tillgodose de behov som finns av säkerhet och stabila och pålitliga lösningar, som i sin helhet är baserade i Sverige. Vi kan därför både till privata och offentliga aktörer, under ett helt eget tekniskt paraply, nu erbjuda en obruten kedja av både datacenter (som vi dessutom byggt och driftar själva), molntjänster som i sin helhet drivs i Sverige med svensk personal, och även svensk supportdesk i Norrland.

Allt knyts sedan några månader ihop genom ett helt fantastiskt nytt nationellt våglängdsnät, där vi själva kontrollerar alla delar av den aktiva infrastrukturen. Att fibernätet på köpet just nu är kraftfullast i Sverige gör inte saken sämre.

Mitt politiska råd är: var konkret! Kom ut ur molndimmorna! Berätta var ni vill att samhällsviktig kritisk infrastruktur ska drivas. Välj gärna något av de företag som ställer sig bakom principen Based in Sweden – inte av någon missriktad nationalism, utan av samma filosofi som en gång byggde totalförsvaret.

Ett tips på en bra leverantör som ställer sig bakom detta är – Bahnhof.

Täby, 2017-08-21

Jon Karlung, verkställande direktör

För fullständig rapport, se PDF på Aktietorgets eller Bahnhofs hemsida.

Om oss

Bahnhof erbjuder internet- och telefonitjänster till privatpersoner och företag, samt är en ledande aktör inom hosting (serverdrift med totalansvar) och co-location i serverhallar. Vid grundandet 1994 var Bahnhof den första fristående ISP:n (Internet Service Provider) i Sverige. Bahnhofs erkänt kraftfulla stamnät ansluter direkt till de största europeiska internetknutpunkterna i Amsterdam, London och Paris.

Prenumerera

Dokument & länkar