Bokslutskommuniké för Birka Energi år 2000

Bokslutskommuniké för Birka Energi år 2000 · Kraftig resultatförbättring under fjärde kvartalet jämfört med 1999 · Stor vattenkraftsproduktion och nedreglerad kärnkraft · Vändning till högre råkraft- och elmarknadspriser · Rekordtemperatur sänkte förväntade fjärrvärmeintäkter · God tillströmning av nya kunder till fjärrvärme och fjärrkyla · Hela Birka Energikoncernen ISO 14001-certifierad · Mångfalds- och integrationspris till Birka Energi [REMOVED GRAPHICS] Kraftig resultatförbättring under fjärde kvartalet Under det fjärde kvartalet har bolaget en resultatförbättring om 281 Mkr jämfört med 1999. Pressade elpriser och en mild vintersäsong gav en betydande försämring av rörelseresultatet under det första halvåret. Under det andra halvåret och i synnerhet under det fjärde kvartalet har en återhämtning skett av resultatnivån. Största förbättringen beror på ökad vattenkraftsproduktion i kombination med minskat inköp av delägd kärnkraft. Birka Energi har också fått 179 mkr i SPP-medel, varav 144 mkr under sista kvartalet. Året har präglats av hård konkurrens och fortsatt prispress på elmarknaden. Periodvis har den nordiska elbörsen Nord Pool noterat stora prisområdesskillnader på el mellan Sverige och Norge. Priset på spotkraft i Sverige har periodvis varit högre än systempriset. Detta har påverkat koncernens kraftrörelse positivt. Samtidigt har elhandeln haft merkostnader för kraftinköp, vilka p g a fortsatt hård priskonkurrens på slutkundsmarknaden inte gått att föra vidare till kunderna. För koncernen som helhet har resultatpåverkan av prisområdesskillnaderna dock varit marginell. Mot slutet av året inleddes en viss trendmässig prisuppgång på råkraftsmarknaden för såväl spot- som terminspriserna. Även priserna till slutkunderna i Sverige har efter tre års fallande trend börjat visa tendens till viss ökning. Efter vårens, sommarens och höstens exceptionella nederbörd och tillrinning har vattenkraftproduktionen varit rekordstor, medan kärnkraftsproduktionen varit mindre än föregående år. Birka Energis ägarrelaterade kostnader för kärnkraftsproduktionen har via lägre kärnkraftsinköp därmed minskat. Temperaturen i Stockholmsområdet har under den viktigaste värmesäsongen, d v s under de första och fjärde kvartalen, varit rekordhög. Detta har medfört att försäljningsvolymen av fjärrvärme varit betydligt lägre än förväntat. Nyförsäljningen av fjärrvärme och fjärrkyla har dock haft en god utveckling under året. Framgångsrik certifiering och utmärkelse för integration Birka Energikoncernen har redan nu under sitt andra verksamhetsår uppnått ISO 14001-certifiering för koncernens miljöstyrningssystem. Birka Energi är därmed den första energikoncernen i Norden och bland de första i världen som miljöcertifierats i sin helhet. Bolaget har också erhållit pris för sitt arbete med etnisk mångfald och integration. Det är Rådet för Mångfald i Arbetslivet bestående av bl a SAF, LO och TCO som utsett Birka Energi till första mottagaren någonsin av "Rådets utmärkelse för sitt framsynta mångfaldsarbete". Omsättning och resultat Koncernen har efter det fjärde kvartalet en nettoomsättning som är något högre än föregående år och uppgår till 13 420 Mkr (12 702). Vårens förvärv av elförsäljnings-, nät- och värmeverksamhet har bidragit till omsättningsökningen. Koncernens totala försäljning av el uppgick under perioden till 24,8 TWh (24,0). Försäljningsökningen är ett netto av ökad försäljning till kund med 1,1 TWh och lägre försäljning av fysisk kraft på kraftbörsen med 0,3 TWh. Den egna kraftproduktionen uppgick till 21,5 TWh (21,3), varav vattenkraftsproduktionen stod för 12,4 TWh (10,5) och kärnkraftsproduktionen för 8,2 TWh (9,8). Koncernens totala elomsättning, inklusive egenanvändning till bl a värmeproduktion och täckning av nätförluster, uppgick till 27,9 TWh (26,5). Värmeförsäljningen uppgick till 8,1 TWh (7,5). Det milda året har givit lägre försäljningsvolym än väntat. Tack vare de förvärv som gjordes under perioden, har försäljningsvolymen ändå ökat jämfört med tidigare år. Nyförsäljning av värme inom befintliga nätområden har också varit god. Stigande oljepriser under året har medfört att värmepriset höjts under slutet av året. Försäljningen av kyla har fortsatt varit god och uppgick under perioden till 219 GWh (192). Nyförsäljningen av kyla har under året överträffat förväntningarna. Totalt sett ökade den anslutna effekten under året från 143 MW till 214 MW, en ökning med närmare 50%. Gasförsäljningen, som uppgick till 381 GWh (399), har däremot minskat jämfört med föregående år. Detta beror i huvudsak på att det milda vädret medfört lägre leveranser av gas för uppvärmning. Eldistributionsverksamheten har under året förstärkts genom det förvärv som gjordes i juni av Stora Ensos regionnät i Dalarna. Distribuerad volym uppgick till 29,6 TWh (26,3), vilket motsvarar en ökning på 12,5% jämfört med föregående år. Rörelseresultatet för koncernen uppgick till 2 638 Mkr, vilket är 49 Mkr bättre än föregående år. Den hårdnande konkurrensen inom elförsäljningen och den låga och successivt sjunkande prisnivån på el har medfört att marginalerna inom elförsäljningen pressats. Utöver detta har värmerörelsen ett lägre rörelseresultat som en konsekvens av att den temperaturberoende värmeförsäljningen blivit lägre än väntat. I rörelseresultatet ingår 179 Mkr avseende återbäring från SPP. Koncernens finansnetto uppgick till -1 663 Mkr (-1 475). Ökad upplåning i samband med förvärv och högre genomsnittsränta än föregående år har försämrat finansnettot med 188 Mkr. Resultat efter finansiella poster blev 975 Mkr (1 114), en försämring med 140 Mkr jämfört med föregående år. Förvärv och avyttring Koncernen har under året fortsatt att medverka i omstruktureringen på energimarknaden för att förstärka och renodla den egna verksamhetens struktur och tjänsteutbud. Förvärv av elhandel samt el- och fjärrvärmedistribution i anslutning till befintliga egna nät ökar bolagets kundbas och möjligheter till effektivisering. Följande förvärv har genomförts under året: [REMOVED GRAPHICS] Bland förvärven under året märks särskilt förvärvet av Stora Ensos regionnät i Dalarna och förvärvet av elhandel- och värmeverksamhet i Sigtuna och Upplands Väsby kommun genom förvärvet av Brista Kraft AB. Utöver ovanstående förvärv har koncernen under året utökat sin ägarandel i Ockelbo Kraft AB och Ekerö Energi AB. Vid årsskiftet uppgick ägarandelen till 96% respektive 79,5%. Kontinuerligt sker en översyn över koncernens tillgångar varvid avyttring skett av vissa delägda aktieinnehav för att ytterligare renodla verksamheten och samtidigt minska kapitalbindningen. Under året har avyttringar av verksamhet skett i huvudsak inom kraftproduktionen och eldistribution. Beslut har tagits att avyttra kontorsfastigheter till ett beräknat värde av cirka 500 Mkr. Även andra tillgångar som minoritetsandelar i perifera kraftverk och isolerade, mindre nätområden kan komma att avyttras. Kassaflöde och finansiering [REMOVED GRAPHICS] Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick under året till 3 406 Mkr (2 303). Förbättringen jämfört med föregående år beror till stor del på lägre kapitalbindning i rörelsekapital. Koncernens totala nettoinvesteringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar exklusive företagsförvärv uppgick för perioden till 2 238 Mkr (2 185). Merparten av investeringarna har genomförts inom Birka Värme och Birka Nät. Birka Värmes investeringar avser till största delen expansion inom verksamheterna värme och kyla. Investeringarna inom nätverksamheten består i huvudsak av reinvesteringar i de befintliga näten. Investeringar i förvärv av dotterbolag uppgick till 1 945 Mkr (1 049) och inkomster från försäljning av dotterbolag till 490 Mkr (32). Kassaflöde efter investeringar uppgick till -755 Mkr (-1 335). I jämförelse med samma period föregående år har kassaflödet påverkats av de förvärv som genomförts under det andra kvartalet. Balansomslutningen, som uppgick till 74 190 Mkr (72 436), har ökat jämfört med föregående år. Ökningen är ett resultat av den expansiva investeringsnivån i fjärrvärmeverksamheten och stora förvärv under det andra kvartalet 2000. Från årsskiftet har balansomslutningen ökat med 1 754 Mkr. Eget kapital uppgick till 24 273 Mkr (24 112). Räntebärande nettolåneskuld uppgick till 31 332 Mkr (29 726), vilket motsvarar en ökning från årsskiftet med 1 606 Mkr. Skulden var i genomsnitt under året närmare 1 500 Mkr högre än 1999. Skuldökningen förklaras i huvudsak av förvärven av Brista Kraft och Stora Ensos regionnät i Dalarna. Stockholm i februari 2001 Tomas Bruce Verkställande direktör Denna rapport har ej varit föremål för särskild granskning av koncernens revisorer. För ytterligare information kontakta: Tomas Bruce ,CEO, tel 08-671 79 60 eller 070-316 14 14 Lars-Håkan Ellenius, CFO, tel 08-671 79 69 eller 070-676 79 69 Merril Boman, Informationsdirektör, tel 08-671 79 51 eller 070-590 79 75 [REMOVED GRAPHICS] ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av BIT http://www.bit.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.bit.se/bitonline/2001/02/22/20010222BIT00250/bit0001.doc http://www.bit.se/bitonline/2001/02/22/20010222BIT00250/bit0001.pdf

Prenumerera

Dokument & länkar