Ny medlemsundersökning visar att 7 av 10 cancerpatienter inte får det stöd de har rätt till efter aktiv cancerbehandling

Majoriteten av blodcancerdiagnoserna innebär inte längre en dödsdom. Nya behandlingsstrategier har medfört att blodcancer kan utvecklas till en kronisk sjukdom som det går att leva relativt fullgoda och långa liv med, även om det i många fall innebär ett annat liv än tidigare med fler begränsningar. Men vården efter den aktiva cancerbehandlingen fungerar dåligt. I en ny medlemsenkät från Blodcancerförbundet, svarar 73 % nej på frågan om de blivit erbjudna psykosocialt stöd efter själva cancerbehandlingen.

Christian Pedersen

Isabella Nyrén

– Resultatet avspeglar tyvärr vad vi får höra bland våra medlemmar. Att få ett psykosocialt stöd kan innebära rehabilitering och tillgång till en kontaktsjuksköterska och är en rättighet man har enligt lag. Det handlar om att främja personers psykiska och sociala förmåga att klara av vardagen igen, komma tillbaka i arbete och att försöka skapa en så meningsfull och normal tillvaro som möjligt, säger Christian Pedersen, kansli- och utvecklingschef på Blodcancerförbundet.

Isabella Nyrén, 49 år från Stockholm, fick diagnos blodcancer 2013. Sjukdomen upptäcktes av en slump när hon sökte för annan åkomma. Hon är färdigbehandlad men fortfarande sjukskriven.
-Jag har haft tur som haft samma läkare hela tiden och tillgång till en kontaktsjuksköterska som svarar i princip jämt, nu har jag precis påbörjat cancerrehabilitering, berättar hon. Jag kan förstå om många efter behandlingen känner sig vilse. Vad händer nu? Varför fungerar jag inte, trots att jag är ”frisk”? Varför kan jag inte jobba igen?

Hela undersökningen finns att läsa på: www.blodcancerförbundet.se
Frågor:
Christian Pedersen, Blodcancerförbundet. Christian@blodcancerforbundet.se Mobil: 070- 273 89 72
Lena Bergling, presskontakt. lena.bergling@rmpmedia.se Mobil: 070-2345 158

Taggar: