Familjetradition ett viktigt skäl för unga att ge blod

En av fem unga blodgivare, 20,5 procent, uppger att familjetradition är ett viktigt skäl att ge blod. Det allra viktigaste skälet för blodgivning är att göra en god gärning. Det visar en ny undersökning som genomförts av Blodcentralen i Stockholms län.

– Att så många som en av fem unga uppger att blodgivning är en familjetradition är en väldigt positiv signal för framtiden, säger Lottie Furugård, kommunikationsansvarig för Blodcentralen i Stockholms län.

Undersökningen visar att unga i högre grad ger blod av familjetradition. I gruppen blodgivare mellan 18-29 år svarar 20,5 procent att familjetradition är ett viktigt skäl för blodgivning. För blodgivare mellan 30-49 är var motsvarande siffra 11,4 procent och för givare över 50 år, 7,0 procent. Det allra viktigaste skälet i alla ålderskategorier för att ge blod är för att göra en god gärning.

– Det är glädjande så många unga ser blodgivning som en solidaritetshandling. Vi behöver ständigt fler blodgivare för att möta efterfrågan på blod. Det är dagens unga som ska trygga morgondagens blodförsörjning, säger Lottie Furugård.

Stockholms län har i dag 47 000 blodgivare. Ytterligare 18 000 blodgivare behövs för att möta efterfrågan på blod.

Bilaga 1: Statistik från undersökningen
Bilaga 2: Så blir du blodgivare
Bilaga 3: Fakta om blod

Enkätundersökningen genomfördes mellan 1 februari och 8 februari 2012. Undersökningen genomfördes genom en anonym enkät till blodgivare på blodcentraler i Stockholms län. På frågan ”Varför blev du blodgivare” var flera svarsalternativ möjliga Totalt 1 031 personer i åldrarna 18-71 år svarade på enkäten, varav 530 var kvinnor och 501 var män.

För mer information, kontakta:

Lottie Furugård, kommunikationsansvarig för Blodcentralen i Stockholm: 070–484 01 40, lottie.furugard@karolinska.se

Se Stockholms blodlager och öppettiderna på din Blodcentral här:
www.geblod.nu/stockholm

Bilaga 1: Statistik från undersökningen

Fråga: Varför blev du blodgivare?

För att göra en god gärning

18-29 år 92 %
30-49 år 90,2 %
50+ år 85,9 %

Av familjetradition

18-29 år 20,5 %
30-49 år 11,4 %
50+ år 7,0 %

För att göra en god gärning
Män 18-29 år: 90,3 procent
Män 30-49 år: 88,2 procent
Män 50+ år: 86,9 procent
Män totalt: 88,2 procent

Kvinnor 18-29 år: 93,6 procent
Kvinnor 30-49 år: 92,6 procent
Kvinnor 50+ år: 84,8 procent
Kvinnor totalt: 90,8 procent

Av familjetradition
Män 18-29 år: 15,9 procent
Män 30-49 år: 11,8 procent
Män 50+ år: 3,4 procent
Män totalt: 9,8 procent

Kvinnor 18-29 år: 23,0 procent
Kvinnor 30-49 år: 10,9 procent
Kvinnor 50+ år: 11,3 procent
Kvinnor totalt: 15,7 procent

Bilaga 2: Så blir du blodgivare
Är du mellan 18 och 60 år, frisk och väger minst 50 kilo är chansen stor att du kan bli blodgivare.

Kom när det passar dig.
Gå in på närmaste blodcentral eller blodbuss. För öppettider, se
www.geblod.nu eller ring 08-58 58 11 11 dygnet runt.

Fyll i hälsodeklaration. Under första besöket på Blodcentralen får du information om blodgivning och en hälsodeklaration ska besvaras. Ett blodprov tas också för att säkerställa att du passar som blodgivare.

Ge blod.
Efter cirka fyra veckor kommer den första kallelsen för blodgivning.

Ge blod igen. Kvinnor kan ge blod tre gånger om året, män fyra gånger. Vid varje tillfälle ger du 4,5 deciliter. Det är ungefär en tiondel av blodet i din kropp.

Behovet av blod är större än tillgången. Därför kan du vara helt säker på att varje droppe du ger kommer till livsviktig nytta.

Bilaga 3: Fakta om blod
En vuxen människa har mellan fyra och sex liter blod. Hur mycket blod du har beror på kroppsstorleken.

4,5 deciliter per gång
Vid varje blodgivning ger du 4,5 deciliter blod. Blodet delas upp i beståndsdelar så att den som ska ta emot blodet får just den del han eller hon behöver. Beståndsdelarna är röda blodkroppar, plasma och blodplättar.

Blodgrupper
De viktigaste blodgruppssystemen är ABO och Rh.

ABO–systemet delas in i:
A
B
AB
O

Det som förr kallades Rh–faktorn, numera D, finns hos cirka 85 procent av landets befolkning. Dessa kallas Rh–positiva (RhD+). Resten av befolkningen, som saknar denna faktor, kallas Rh–negativa (RhD–).

Fördelning av blodgrupper i Sverige:

A RhD+: 37 %
O RhD+: 32 %
B RhD+: 10 %
A RhD–: 7 %
O RhD–: 6 %
AB RhD+: 5 %
B RhD–: 2 %
AB RhD–: 1 %

Källa: www.geblod.nu

Om oss

Blodcentralen finns där du finns. Det finns fem fasta blodcentraler i Stockholms län samt fem blodbussar som besöker drygt 200 platser. Varje år samlas det in runt 40 000 liter blod från cirka 47 000 blodgivare.Blodcentralen är en del av Stockholms läns landsting. Socialstyrelsen bestämmer regler för blodgivning och hur blodet ska hanteras. För mer information besök www.geblod.nu

Prenumerera

Dokument & länkar