Penningtvättsregistret kan utnyttjas bättre

Penningtvättsregistret är en värdefull informationskälla för att upptäcka kriminell verksamhet. Det skulle emellertid kunna utnyttjas bättre, bedömer Brottsförebyggande rådet (Brå) i en rapport som publiceras i dag.

Varje år får Finanspolisen in omkring 10 000 rapporter om misstänkta transaktioner av penningtvätt från banker, växlingskontor och andra verksamheter som hanterar kontanter. Information som, om den används rätt, kan vara till stor nytta för Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och andra polismyndigheter.

– Penningtvättsregistret är ett unikt material som gör det möjligt att upptäcka brott som annars skulle undgå rättsväsendet. Men som det ser ut i dag utnyttjas inte penningtvättsregistrets fulla potential, säger Daniel Vesterhav, utredare på Brå.

I praktiken handlar penningtvättsrapporterna om transaktioner som kan misstänkas ha en koppling till någon form av kriminell verksamhet. Till exempel när en underleverantör får en kontobetalning vitt för att åta sig ett arbete som sedan betalas kontant i svarta löner.

Polisens prioriteringar styr urvalet
De senaste åren har det skett en förändring inom brottsbekämpningen i form av en myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet. Fokus har vidgats till att i större utsträckning slå mot drivkraften för brotten – pengarna. För Finanspolisen innebär det att mycket av arbetstiden går till att biträda andra myndigheter och polisiära enheter och att svara på förfrågningar huruvida vissa personer förekommer i penningtvättsregistret.

En annan betydande förändring som tar resurser i anspråk för Finanspolisen är de åtta regionala underrättelsecenter som finns utspridda i landet och har en penningtvättshandläggare knuten till sig. Resursbristen har lett till att man sållar bland de inkomna rapporterna och Finanspolisens prioriteringar har en tonvikt på ärenden som handlar om organiserad brottslighet. Samtidigt har de myndigheter som tar emot Finanspolisens underrättelseuppslag även egna prioriteringar som inte har att göra med organiserad brottslighet.

Gemensam finansiell underrättelsetjänst bättre
Sammantaget gör detta att Brå föreslår att man inrättar en nationell myndighetsgemensam finansiell underrättelsetjänst där alla berörda myndigheter är representerade och skriver underrättelserapporter utifrån den information som finns i penningtvättsregistret.

– Det skulle frigöra mer resurser inom Finanspolisen och göra det lättare för myndigheterna utanför polisen att sålla i materialet utifrån deras egna behov, säger Daniel Vesterhav.

Penningtvätt – rapportering och hantering av misstänkta transaktioner kan beställas eller laddas ner på www.bra.se

Ytterligare information: Daniel Vesterhav, utredare på Brå, 08-401 87 41


08-401 87 36 eller press@bra.se

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se

Taggar:

Om oss

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se

Prenumerera

Dokument & länkar