Ingrid Nylander får CAN:s drogforskningspris

Ingrid Nylander tilldelas årets drogforskningspris för att hon på ett mycket systematiskt och framgångsrikt tillvägagångssätt har studerat uppväxtmiljöns betydelse för hur hjärnan utvecklas samt hur förändringar orsakade av alkohol (så kallade alkoholinducerade förändringar) påverkas av förhållanden i uppväxtmiljön.

Ingrid Nylander är verksam som forskare, universitetslektor och studierektor vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet och sedan 2005 som professor i farmakologi. Ingrid Nylander leder forskargruppen för neurofarmakologi, drogberoende och beteende.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) delar årligen ut ett pris till en forskare verksam inom Sverige och som genom mycket framstående forskning bidragit med ny värdefull kunskap inom drogområdet. Nomineringsperioden var den 2 februari-2 mars 2015. En priskommitté bestående av Sven Olov Carlsson (ordförande), Anne H Berman, Kent Nilsson, Mats Ramstedt och Kerstin Stenius har utsett pristagaren. Priset, 25 000 kronor, utdelas vid CAN:s årsmöte den 21 maj 2015.

Priskommitténs motivering

Ingrid Nylander har gjort gedigna insatser inom universitetets samtliga kärnområden: forskning, grundutbildning och utbildning för allmänheten (3:e uppgiften). Hennes forskning har hittills resulterat i 98 vetenskapliga artiklar, varav 3 översiktsartiklar. Hon har varit huvudhandledare för sju doktorander, och bihandledare för ytterligare ett antal. Dessutom är hon sedan 2014 prodekan för farmaceutiska fakultetens grundutbildningar, en position hon också hade under åren 2002–2008. Vidare har hon medverkat i fyra bokkapitel i internationella vetenskapliga läroböcker. Nylander är också redaktör för den viktiga läroboken Beroendemedicin (utgiven av Studentlitteratur), som i år kom i en andra upplaga.

Sammantaget kännetecknas Nylanders forskning av att på ett mycket systematiskt och framgångsrikt tillvägagångssätt studerat uppväxtmiljöns betydelse för hur hjärnan utvecklas samt hur alkoholinducerade förändringar påverkas av uppväxtmiljöförhållanden. I pågående försök studeras genetiska och epigenetiska effekter (att generna på grund av miljön omprogrammeras och uttrycks annorlunda än vad DNA signalerar) hos djur från olika uppväxtmiljöer, samt med eller utan tillgång till alkohol, för att öka förståelsen av gen-miljö-interaktioner. Dessa studier är mycket värdefulla och kan komplettera och utvidga förståelsen för den forskning som gjorts på människa.