Cancerfonden delar ut 22 miljoner kronor till Umeå universitet

Report this content

Cancerfonden delar nu ut rekordsumman 396 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Av dem får Umeå universitet närmare 22 miljoner kronor nästa år. En av forskarna som tar del av anslaget är Malin Sund, professor i kirurgi vid Umeå universitet, som forskar på bukspottkörtelcancer. 

– Det generösa anslaget från Cancerfonden är ett viktigt bidrag till vår forskning som handlar om att utveckla metoder för att upptäcka cancer i bukspottkörteln i ett tidigare stadium. Tidig upptäckt ökar möjligheterna att bota de som drabbas, säger Malin Sund.

Cancer i bukspottkörteln är svårupptäckt och dessutom är prognosen när cancern väl hittas mycket dålig. Femårsöverlevnaden för bukspottkörtelcancer är bara 3-5 procent. Behandlingen består av operation och därefter cellgifter, men hittas tumören sent går den oftast inte att operera.

Ett sätt att förbättra prognosen är att finna en metod för tidig upptäckt. Forskare Malin Sund får nu 600 000 kronor per år i tre år för att studera tumörmarkörer som kan bidra till att cancern upptäcks tidigare. I ett annat projekt undersökte forskarna tumör- och blodprover som under flera tillfällen samlats in från patienter som senare insjuknade i bukspottkörtelcancer. De fann då biomarkörer som gjorde det möjligt att förutsäga cancer flera år tidigare än den upptäcktes genom klinisk diagnos. Nu vill de studera detta vidare och det långsiktiga målet är att utveckla ett blodtest för att kunna upptäcka bukspottkörtelcancer.

– Vi vill hitta nya tumörmarkörer och utveckla ett blodbaserat test för bukpottkörtelcancer. Självklart måste det gå att upptäcka sjukdomen tidigare så att den kan opereras och botas, säger Malin Sund. 

– Prognosen för cancer i bukspottkörteln har inte förbättrats nämnvärt på flera decennier. Forskningen har gett oss nya tekniker för att studera förändringar av många olika ämnen i blodet eller på andra ställen i kroppen samtidigt, så kallade biomarkörer. Det här öppnar för möjligheten att söka efter nya metoder för tidig upptäckt, vilket utnyttjas i detta viktiga projekt, säger Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.

 

Cancerfondens anslagsutdelning

Rekordutdelningen på 396 miljoner kronor går till 480 olika forskningsprojekt, pengar som betalas ut till universiteten och de olika forskningsprojekten under nästa år. Av de 396 miljoner som delas ut går 141 miljoner kronor till nya ansökningar. Resterande 255 miljoner går till forskningsprojekt som Cancerfonden beviljat sedan tidigare år. Totalt under året delas 447 miljoner kronor ut till svensk cancerforskning.

Fördelningen av Cancerfondens forskningsanslag utses i nationell konkurrens. Det innebär att Cancerfonden låter alla forskningsprojekt konkurrera med varandra oberoende av cancerform. De främsta forskningsprojekten får anslag, det vill säga de med störst chans att nå framgångsrika resultat. Anslagsutdelningen som sker i november varje år är Cancerfondens största utdelning. 

För mer information vänligen kontakta

Sofia Guerrero, pressekreterare Cancerfonden, 076-814 74 43, sofia.guerrero@cancerfonden.se

Om Cancerfonden
Cancerfondens vision är att besegra cancer. För att nå dit arbetar organisationen med forskningsfinansiering, kunskapsspridning och påverkansarbete. Cancerfonden är en ideell insamlingsorganisation utan statligt stöd. Vi är därför helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag. Cancerfonden är en betydande finansiär av svensk cancerforskning och finansierar varje år närmare 500 forskningsprojekt.

Taggar:

Media

Media

Dokument & länkar

Citat

Det generösa anslaget från Cancerfonden är ett viktigt bidrag till vår forskning som handlar om att utveckla metoder för att upptäcka cancer i bukspottkörteln i ett tidigare stadium. Tidig upptäckt ökar möjligheterna att bota de som drabbas
Malin Sund, professor vid Umeå universitet
Prognosen för cancer i bukspottkörteln har inte förbättrats nämnvärt på flera decennier. Forskningen har gett oss nya tekniker för att studera förändringar av många olika ämnen i blodet eller på andra ställen i kroppen samtidigt, så kallade biomarkörer. Det här öppnar för möjligheten att söka efter nya metoder för tidig upptäckt, vilket utnyttjas i detta viktiga projekt
Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd