Livmoderhalscancerfallen ökar kraftigt

Report this content

Fler kvinnor i Västerbotten måste delta i screening

Antalet fall av livmoderhalscancer ökar i Sverige för första gången på flera decennier och i Västerbottens läns landsting ökar antalet fall mer än riksgenomsnittet. Störst risk att drabbas av livmoderhalscancer har kvinnor som inte genomgått screening eller som inte screenats tillräckligt regelbundet. Det visar siffror ur den kommande Cancerfondsrapporten 2018.

Bara 2014 till 2015 ökade antalet livmoderhalscancerfall i Sverige, jämfört med tidigare år, med cirka 20 procent, eller ungefär 100 ytterligare fall. Västerbotten tillhör de län där ökningen har varit stor. Mellan 2005 och 2015 ökade insjuknandet i livmoderhalscancer med i genomsnitt 4 procent årligen.

– Vi vet i dagsläget inte vad ökningen nationellt beror på, det behövs fler studier för att ta reda på det. Landstinget i Västerbottens län behöver särskilt titta på varför man sticker ut i statistiken, och vad landstinget kan göra för att bli ännu bättre på att få fler kvinnor att delta i screeningen. Närmare två av tre kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer har inte alls eller bara sporadiskt deltagit i screeningprogrammet, säger Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.

Screeningstatistiken, som också är en del av Cancerfondsrapporten 2018, visar på att 82 procent av alla kvinnor i Sverige mellan 23 och 60 år regelbundet deltar i programmet. Andelen kvinnor som screenar sig skiljer sig emellertid mycket åt mellan olika landsting. I Västerbottens läns landsting är andelen 84 procent.

– Det finns ett tydligt nationellt vårdprogram med rekommendationer om hur man bäst når de kvinnor som uteblir från screening, till exempel årliga omkallelser, telefonsamtal och erbjudande om självtest. Att det är så stora skillnader mellan olika delar av landet talar för att alla landsting inte följer programmet tillräckligt bra, och inte är tillräckligt bra på att lära av de landsting som lyckas bättre, menar Jan Zedenius.

Enligt Cancerfonden krävs politiska åtgärder också på nationell nivå.

– Än en gång ser vi att landstingens självbestämmande går ut över kvaliteten i vården. Så länge Sverige har 21 självstyrande landsting kommer det alltid att finnas de som vill göra på sitt sätt, även om det finns nationella rekommendationer. Det behövs en starkare nationell styrning av cancervården för att garantera att alla kvinnor i Sverige får den bästa preventionen mot livmoderhalscancer, avslutar Jan Zedenius. 

Cancerfondsrapporten 2018 släpps i sin helhet onsdagen den 21 mars 2018.
Läs mer här: www.cancerfonden.se/cancerfondsrapporten

För mer information kontakta:
Agnes Palinski
Chef press och PR
08-677 10 43
agnes.palinski@cancerfonden.se

Cancerfondens vision är att besegra cancer. För att nå dit arbetar organisationen med forskningsfinansiering, kunskapsspridning och påverkansarbete. Cancerfonden är en ideell insamlingsorganisation utan statligt stöd. Vi är därför helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag. Cancerfonden är en betydande finansiär av svensk cancerforskning och finansierar varje år cirka 500 forskningsprojekt.

Taggar:

Media

Media

Dokument & länkar

Snabbfakta

Bara 2014 till 2015 ökade antalet livmoderhalscancerfall i Sverige, jämfört med tidigare år, med cirka 20 procent, eller ungefär 100 ytterligare fall.
Twittra det här

Citat

Vi vet i dagsläget inte vad ökningen nationellt beror på, det behövs fler studier för att ta reda på det. Landstinget i Västerbottens län behöver särskilt titta på varför man sticker ut i statistiken, och vad landstinget kan göra för att bli ännu bättre på att få fler kvinnor att delta i screeningen. Närmare två av tre kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer har inte alls eller bara sporadiskt deltagit i screeningprogrammet.
Jan Zedenius, professor och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.