Apta-1 fortsatt lovande för Aptahem
Nyupptäckta effekter av läkemedelskandidaten Apta-1 har gjort att Aptahem valt att genomföra ytterligare prekliniska studier för att utöka preparatets kliniska potential. Utvecklingen sedan grundandet 2014 har avancerat snabbare än många andra bolag i branschen.
”Många start-upp bolag stannar kvar i den akademiska kostymen för länge. Vår approach är annorlunda.”, säger Aptahems vd Mikael Lindstam.
Det senaste pressmeddelandet från Malmöbaserade läkemedelsutvecklaren Aptahem låter meddela att det finns en betryggande säkerhetsmarginal för Apta-1; en läkemedelskandidat för att motverka uppkomsten av stroke. Vid 500 mg per kilo kroppsvikt märks inga toxiska effekter i den nuvarande pre-kliniska studien på möss. ”Eftersom de preliminärt tänkta farmakologiska effekterna är vid 1 mg/kg kroppsvikt är den säkra dosen alltså 500 gånger högre”, konkluderar meddelandet.
”Det visar att vår läkemedelskandidat sannolikt har en mycket god säkerhetsmarginal.”, säger Mikael Lindstam om resultaten.
Fler tester kommer att göras, speciellt på långtidsverkan, av Apta-1, enligt vd:n, för att styrka den låga toxiciteten efter en-dos behandling. Dessutom har man under studierna upptäckt att Apta-1 även har antiinflammatoriska egenskaper, vilket gjort att bolaget beslutat om en företrädesemission för att påvisa hela Apta-1:s potential som läkemedel.
Fördubblad marknadspotential
Aptahem valde att genomföra en företrädesemission framför en riktad emission. Enligt Mikael Lindstam vill bolaget att alla nuvarande ägare ska få vara med trots att Aptahem har ett stort intresse utanför befintliga innehavare. Man meddelade marknaden om beslutet den 22 mars och teckningsperioden pågår från och med måndag den 18 april, till och med 2:a maj. Emissionen tillför vid fullt utnyttjande bolaget 19,5 miljoner kronor vilket ska finansiera det utökade pre-kliniska utvecklingsprogrammet samt för att genomföra klinisk fas 1 för Apta-1. Redan innan periodens start är emissionen garanterad till 80 procent. Mikael Lindstam förklarar varför nyupptäckta indikationer ledde till emission.
”När vi fann klara bevis för Apta-1’s antiinflammatoriska egenskaperna insåg vi att vi var tvungna att förlänga det prekliniska arbetet. Det krävs fler tester för att visa att Apta-1 skulle kunna ge en fördubblad marknadspotential med dessa ytterligare indikationer. Genom att resa ytterligare kapital bedömer vi att vi kan färdigställa klinisk fas 1. Finansiellt försöker jag att ha minst ett års framförhållning och det blev därför rimligt att ta in mer kapital. Det är inte lätt att söka pengar när de är slut.”
Den fördubblade marknadspotentialen beror på att stroke, blodproppar eller andra koaguleringsproblem oftast går hand i hand med en inflammatorisk process som skadar vävnad. De nyupptäckta egenskaperna kan bli viktiga för behandlingsområdet. Dessutom är det regulatoriska godkännande den första viktiga milstenen för ett ungt läkemedelsbolag.
”Det kan räcka med ett pennstreck på Läkemedelsverket för att vara tillbaka på labbet med ökade kostnader och tidsförskjutning. Därför går vi jättenoga framåt för att göra de studier som motsvarar Läkemedelsverkets krav för att få godkännande att studera Apta-1 i människa.”
Globalt nätverk avgörande
Enligt Mikael Lindstam tar det i genomsnitt tio år för en läkemedelskandidat att gå från idé till marknadslansering. Aptahem grundades 2014 men är redan nu nära sin första kliniska studie på grund av att bolaget förvärvade patenträttigheterna till bland annat Apta-1 och har sedan tagit fram det kommersiella utvecklingsspår bolaget följer. Men man är, enligt vd:n, mycket medveten om sin strategi och hur den skiljer sig från vissa andra aktörer.
”Det är vanligt att tidiga bolag följer en gängse modell om att börja på universitet, forskar sig framåt under en längre tidsperiod för att så småningom börja kommersialisera sin läkemedelskandidat. Vår approach var annorlunda. Vi tog en färdigforskad produkt, det vill säga läkemedelskandidaterna var redan definierade vilka hade testats på en djurmodell för hjärnmalaria, en åkomma som till 100 procent leder till döden genom stroke. Men, dess kommersiella potential var låg så vi vände och vred på uppfinningen och undersökte den ordentligt och fann att den kunde ha ett globalt behov och därmed vara kommersiellt attraktiv.”
Akademin må vara viktig, men Mikael Lindstam efterlyser mer entreprenörsanda i de unga biotechbolagen och förståelse för den marknad som förhoppningsvis finns. Det ger större chans till finansiering som leder hela vägen i mål i form av ett nytt läkemedel.
”Aptahem är inget forskningsbolag, vi är ett utvecklingsbolag. Innan du investerar i ett potentiellt läkemedel måste du fråga om det finns ett kliniskt behov, om det finns en bra kommersiell marknad, om investerarintresset är stort nog och så vidare. Är svaret nej bedriver du förmodligen kommersiell forskning.”
Större emfas på entreprenörskapet kan ge Sverige ett större erkännande på den tidiga läkemedelsutvecklingsfronten. Mikael Lindstam hade redan innan tillkomsten av Aptahem upprättat ett nätverk med de stora pharmabolagen eftersom dessa har de ekonomiska resurserna för att driva ett läkemedelsprojekt ända in i mål i form av en marknadsförd produkt. Han håller dialogen igång för att få en insyn i vilka behov som behöver mötas för att vara intressant för stora aktörer.
”Det har tagit lång tid, men nu kan jag få till de möten som gör att jag får föra en dialog om våra projekt. ’Ni kanske borde testa det här också’, kan de stora bolagen säga, varpå behovsprofilen blir klarare. Om fler svenska unga läkemedelsbolag förstod vikten av det globala nätverket skulle säkerligen fler lyckas då Sverige producerar många potentiella uppfinningar inom området.”
Uppköp eller utlicensering
Aptahem har ytterligare två patenterade back-up substanser inom samma potentiella behandlingsområde förutom sitt flaggskepp Apta-1, vilket fått all fokus inledningsvis. Framtiden får utvisa om en utlicensiering av Apta-1 blir av, men det hade möjliggjort för bolaget att fortsätta arbetet med de två andra substanserna. Inom skalan för genomsnittstiden på tio år från idé till marknad är Aptahem uppskattningsvis sju år bort, men då är dagens huvudpersoner antagligen inte kvar.
”Med största sannolikhet blir vi uppköpta eller skapar samarbete genom licensering av våra kandidater vid en värdehöjande milstolpe. Det arbetar jag konstant med för att så ska ske, därför är det globala nätverket så viktigt.”, berättar Mikael Lindstam.
Sedan april 2015 är Aptahem noterat på Aktietorget. Aktien har stigit sedan notering men har på sistone dykt från höga nivåer. Positiva kliniska resultat gav en rusning vid årsskiftet från nivåer omkring 12 kronor upp till 30. Sedan dess har kursen gått tillbaka till ursprungsläget och handlades senast för 11:30 kronor.
Bolaget har patent för Europa, Kina, USA och Kanada samt en patentansökning i Indien. Ytterligare patenträttigheter kan bli aktuella för de antiinflammatoriska egenskaperna.
/Emelie Lundgren
Fakta företrädesemissionen
Innehav av en (1) aktie på avstämningsdagen, 13 april, berättigar till en (1) teckningsrätt.
Tre teckningsrätter berättigar till teckning av en (1) ny aktie till teckningskursen 10 kronor per aktie under perioden 18:e april till 2:a maj.
Nyemitterade aktier kan högst uppgå till 1 948 395 st.
Bolagets nyckeltal helår/okt-dec
Rörelseintäkter: 0 kr (0) / 0 kr (0)
Resultat efter finansiella poster: -4,8 miljoner (-681 000) / -1,6 miljoner (-672 000)
Resultat per aktie: -1,03 kr (-0,20) / -0,33 kr (-0,19)
Likvida medel 31 dec 2015: 4,5 miljoner (3,5)
Soliditeten 31 dec 2015: 83,2 procent (84,4)
