Melinda Kinnaman tillbaka med hyllade Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva

Report this content

Den 8 november är det nypremiär för Ann Heberleins Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva med Melinda Kinnaman på Lilla scenen. 

Den gripande, ärliga och stundtals brutalt humoristiska monologen om en människas kamp för överlevnad, baserad på författaren och forskaren Ann Heberleins självbiografiska bok, hade premiär på Dramaten hösten 2012 och spelades för fulla salonger.  Mot slutet med en höggravid Melinda Kinnaman på scenen.

– Senast jag spelade var jag gravid i åttonde månaden och det känns väldigt spännande att komma tillbaka till pjäsen som nybliven mamma. Texten handlar ju bland annat om det märkliga i att allt kan kännas så hopplöst – trots att man älskar sina barn. Men den handlar också om de stora frågorna: Ondska, godhet, människan, meningen, kärleken, döden. Saker vi alla tänker på, men som för pjäsens huvudperson är frågor som måste få ett svar NU! Vad är meningen? Varför ska man fortsätta?, säger Melinda Kinnaman.

"strålande, fantastisk, detaljrik, intensiv och rörande" DN
"Kinnaman trollbinder publiken från första repliken. Sedan blir man sittande där, andlös. Det är oerhört berörande gestaltat." SvD

Medverkande Melinda Kinnaman  
Regi, bearbetning, scenografi och kostym Sunil Munshi
Dramatisering Åsa Lindholm 
Ljus Emma Weil
Peruk och mask Veronica Liljeblad

Nypremiär
8 november 2014, Lilla scenen 

För mer information:

Mimmi Fristorp
Pressansvarig
08-6656175
0703-726175
mimmi.fristorp@dramaten.se 

Taggar:

Media

Media

Dokument & länkar

Citat

Senast jag spelade var jag gravid i åttonde månaden och det känns väldigt spännande att komma tillbaka till pjäsen som nybliven mamma. Texten handlar ju bland annat om det märkliga i att allt kan kännas så hopplöst – trots att man älskar sina barn. Men den handlar också om de stora frågorna: Ondska, godhet, människan, meningen, kärleken, döden. Saker vi alla tänker på, men som för pjäsens huvudperson är frågor som måste få ett svar NU! Vad är meningen? Varför ska man fortsätta?
Melinda Kinnaman