Ny avhandling vid Lunds tekniska högskola: Hushållen villiga att hjälpa till vid elbrist

Hushållen kan tänka sig att styra sin elförbrukning så att den inte sammanfaller med perioder då Sverige har brist på el. Detta visar en ny studie av Kerstin Sernhed vid Lunds tekniska högskola.

Under perioder med hög last i elnätet stiger priset på el. Toppar i elanvändningen kan skapa problem i elförsörjningen och bli dyra för de lokala elbolagen. De bolag som köper el över börsen får då betala mer för sin el och i slutändan ökar konsumenternas elpriser. Även nätbolagen får betala höga straffavgifter om kundernas effektnivå överstiger vissa gränser. Sveriges elkunder kan hjälpa till genom att minska sin elanvändning under dessa tider. Kerstin Sernhed vid Lunds tekniska högskola presenterar den 15 december en licentiatavhandling om elkunders attityder och beredskap för att jämna ut sin elanvändning. - Tvätt, disk, bastu och dusch är lättare att flytta till en annan tidpunkt än till exempel matlagning. Och familjer med småbarn och tidspress har förstås svårare att ändra på sina vanor än ett pensionerat äldre par, säger Kerstin Sernhed. Praktiska experiment i två år En forskargrupp vid Lunds tekniska högskola har tillsammans med Skånska Energi AB följt elförbrukningen i tio elvärmda småhus (sju villor och tre radhus) i Södra Sandby under knappt två år, timme för timme. Under en period gjordes experiment med så kallad laststyrning. Varmvattenberedaren eller elvärmen stängdes av flera gånger i upp till fyra timmar. - Hushållen upplever inte laststyrningen av värme som störande om den begränsas till två-tre timmar. För varmvatten gäller säkert ännu längre intervaller. Vid ett tillfälle stängdes varmvattenberedaren av i 16 timmar. Bara ett av hushållen reagerade, menar Kerstin Sernhed. Studien gav en bra kartläggning av elvanorna. Under fyra intensiva dagar fick familjerna föra dagbok över sin elanvändning, allt från när lamporna tändes och släcktes till när och hur länge man duschade. Effekten mättes var femte minut. Små förändringar i livsmönstret räcker – utan minskad komfort Efter försöksperioden var alla hushåll positiva till laststyrning, om den gör någon nytta. Sju av tio vill ha någon ”morot” på elräkningen. Tre av tio kan tänka sig att gå med på laststyrning av ”samhälleliga” skäl, utan egen kompensation. Spisen, tvättmaskinen och bastun behöver kanske inte stå på för fullt samtidigt. Teoretiskt skulle många hushåll kunna kapa hälften av sina högsta effekttoppar genom att sprida ut elanvändandet över tiden. - Men i praktiken fungerar det inte riktigt så i det dagliga livet. Ändå kan ganska små förändringar i människors livsmönster få betydelse, och det intressanta är att det inte behöver leda till sämre komfort för hushållen, konstaterar Kerstin Sernhed. Forskningsprojektet är finansierat av elföretag via Elforsk, Energimyndigheten och Formas inom forskningsprogrammet ELAN (www.elanprogram.nu). För mer information: Kerstin Sernhed, Lunds Tekniska Högskola 046-222 92 83 kerstin.sernhed@vok.lth.se

Prenumerera

Dokument & länkar