Ny rapport: Receptet för framtidens framgångsrika jobbskapare

Innovationer och entreprenörskap lyfts idag fram av samtliga politiska partier som avgörande för Sveriges framtida välstånds- och sysselsättningsutveckling. Samtidigt är politiken fortsatt famlande och vag. I den årsrapport som idag lanseras av Entreprenörskapsforum visas vilken typ av entreprenörskap som är framgångsrikt, vilka förutsättningar som krävs för ett ökat entreprenörskap samt de reformer som svensk ekonomi genomgått under de senaste decennierna.

För femte året i rad lanserar Entreprenörskapsforum Swedish Economic Forum Report. I år tar rapportförfattarna fram receptet för att främja morgondagens framgångsrika jobbskapande entreprenörer. En avgörande faktor är ett fungerande samspel mellan nya tillväxtföretag och etablerade företag. De senare utgör plantskolor för nya snabbväxande bolag. Förutsättningarna för nya tillväxtföretag hänger därmed ihop med Sveriges förmåga att behålla och fortsatt vara attraktivt som lokaliseringsland för de stora kunskaps- och teknikintensiva multinationella företagen.

Stora förhoppningar har satts till akademiskt entreprenörskap, det vill säga att forskare blir företagare. I rapporten framkommer dock att få akademiker blir företagare. Av drygt 19 000 forskare i naturvetenskap, teknik eller medicin på svenska universitet och högskolor valde 478 personer att prova lyckan som entreprenör under åren 2000-2008. 60 procent av företagen var försvunna redan efter två år och endast fyra företag nådde nämnvärd storlek och blev ekonomiskt framgångsrika. Det kan jämföras med företag som avknoppats från större företag där 75 procent överlevde de första två åren, eller övriga nystartade företag där motsvarande andel är 50 procent.

Sysselsättningen står ofta i fokus i den politiska debatten men sällan diskuteras vilken typ av företagande som ger den största sysselsättningseffekten. I rapporten framkommer att i Sverige leder etablering av varje nytt industrijobb till ytterligare 0,4-0,8 jobb. Det är mindre än i exempelvis USA där motsvarande siffra är 1,6 nya jobb. Störst är effekten när ett högteknologiskt företag lokaliseras i en region. Anställer exempelvis Ericsson en ingenjör, en person med hög produktivitet och hög lön och därmed hög köpkraft, skapas tre jobb inom tjänstesektorn (i USA är motsvarande siffra fem).

Den lägre effekten i Sverige hänger ihop med att Sverige har lägre arbetskraftsrörlighet samt mindre lönespridning, vilket innebär att arbetsutbudet är mindre priskänsligt.

Vilka ekonomisk-politiska slutsatser kan dras från dessa resultat? 

• En väl fungerande riskkapitalmarknad krävs för att bättre stödja tillväxtföretag. En rätt utformad optionsbeskattning samt en flexiblare arbetsmarknad skulle underlätta både kapital- och kompetensförsörjning.
• På skatteområdet har en rad viktiga reformer genomförts men en översyn av hela skattesystemet är allt mer angelägen. Skatterna måste erbjuda samma villkor oavsett om ägaren är en privatperson, en pensionsfond eller ett utköpsbolag.
• Den svenska arbetsrätten (jämfört med Danmark) hämmar avknoppningsföretagen. Arbetsrätten knyter trygghet till det nuvarande jobbet och går förlorad vid jobbyte, vilket försvårar för nya företag att rekrytera nyckelpersoner som redan har bra jobb i existerande storföretag.
• Rörlighet ställer i sin tur krav på arbetsmarknadspolitiken, liksom bostads- och infrastrukturpolitiken, för att stödja framväxten av dynamiska kluster. Starka kluster, attraherar nyetableringar av både inhemska och utländska företag.

Det är viktigt att skilja på entreprenörskap och egenföretagande. De flesta företagare har få eller inga anställda, expanderar inte och ägnar sig inte åt innovation. En politik för att främja tillväxt och fler jobb bör därför ta innovativa entreprenörer, som har en ambition att växa, som sin utgångspunkt, och inte (som tidigare) i princip bara storföretag eller (som idag) småföretag i allmänhet. På sikt gagnar det allt företagande.

Entreprenörskaps- och innovationspolitiken måste även utgå från ett helhetsperspektiv, ett långsiktigt ramverk som borgar för stabilitet. Utan hänsyn till hela bilden riskerar reformer inom ett policyområde att bromsas av kvarstående hinder inom ett annat.

Ta del av rapporten Institutioner och incitament för innovation

För intervjuer och kommentarer: Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskapsforum och professor KTH, mobil 072-965 55 69.

Rapportens författare är: 
Martin Andersson, professor Lunds universitet och Blekinge Tekniska Högskola
Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskapsforum och professor KTH
Anders Broström, tekn dr KTH
Magnus Henrekson, vd IFN och professor Institutet för näringslivsforskning, IFN
Tino Sanandaji, ekon dr IFN 
Per Thulin, ekon dr Entreprenörskapsforum och KTH
Joacim Tåg, ekon dr IFN

Läs policysammanfattningen på webben: www.entreprenorskapsforum.se 

Pernilla Norlin
Kommunikationschef
070-144 55 64
pernilla.norlin@entreprenorskapsforum.se

Entreprenörskapsforum – forskning, nätverk och debatt för bättre förutsättningar för entreprenörskap, innovation och småföretag, www.entreprenorskapsforum.se.

Taggar:

Om oss

Entreprenörskapsforum – forskning, nätverk och debatt för bättre förutsättningar för entreprenörskap, innovation och småföretag, www.entreprenorskapsforum.se.

Prenumerera

Multimedia

Multimedia

Snabbfakta

Vad är Entreprenörskapsforum? En nätverksorganisation för brobyggande mellan teori och praktik inom entreprenörskaps- innovations- och småföretagsområdet som arrangerar möten, ökar forskningsresultatens tillgänglighet, organiserar forskare och forskning i nätverk och program samt synliggör Sverige internationellt.
Twittra det här