Östergötlands nya matindustri musslor?

I slutet av september förra året skördades sista delen av drygt 80 ton musslor i Sankt Anna skärgård. Skörden är resultatet av två års odling av musslor på rep. EU-projektets syfte är ett renare hav och tillverkning av foder. Men projektledaren Lena Tasse hoppas på betydligt mer än så. Det är livsmedelstillverkning som kan bli framtiden för musselodlingen i den östgötska skärgården.

Men låt oss ta det från början.

Musselodlingen är en del av ett projekt där östersjöländerna Sverige, Polen, Tyskland, Estland, Lettland och Danmark deltar. Region Östergötland ansvarar för hela jätteprojektet.  Den östgötska delen kostar 7,5 miljoner kronor varav 5,7 miljoner kronor kommer från EU:s regionalfonder.

I år avslutas projektet som startade 2016. Det som hänt under den tiden är att 24000 meter rep satts upp på en vattenyta motsvarande 40000 kvadratmeter. Det betyder att repen spänts upp på en yta motsvarande ungefär sex fotbollsplaner.

Sättet att odla musslor på är enkelt. De vilda musslorna släpper mussellarver som sedan fäster på det som finns, i det här fallet repen.

Huvuddelen av musslorna skördades i maj 2018. Tre rep skördades i slutet av september. Detta för att kunna jämföra om bästa skörden fås efter två eller två och ett halvt år.

- Nu vet vi att det bästa är att skörda efter två år. Väntar man längre så blir det tunga ”klasar” som trillar av repen, förklarar Lena Tasse.

   

Vad hände då med skörden?

Jo, en del blev gödsel hos en bonde i Vadstena. Musslorna tar ju upp kväve och fosfor ur havet, ämnen som ingår i gödsel. Men inte nog med, berättar Lena Tasse:

- En hel del blev biogas hos Tekniska verken i Linköping. Det gick jättebra och våra studier visar att det är ett bra sätt att använda musslorna på.

  Enligt Lena Tasse har tidigare försökt med musslor i biogasanläggning inte varit särskilt lyckade. Men med ny teknik har det gått betydligt bättre nu.

- Det är nytt och har vad jag vet bara visats i Linköping, säger hon.

Slutligen användes ytterligare delar av skörden till försök att utveckla ett musselmjöl som i framtiden kan ersätta fiskmjöl och dessutom vara KRAV-märkt.

Rent ekonomiskt finns det problem med såväl gödsel som musselmjöl. Inkomsterna av ”musselgödsel” räcker inte till för att täcka musselodlarnas kostnader.

När det gäller musselfoder är det än så länge en försöksverksamhet och därmed dyrt. Avgörande blir hur ett utvecklat musselfoder klarar konkurrensen med fiskmjöl och sojamjöl.

- Hittills är spåret man gått på att göra foder, säger Lena Tasse. Fodermjöl är en billig produkt men det innebär också att lönsamheten är liten.

Det är här tanken på livsmedel kommer in. En ganska outforskad marknad även om det finns goda exempel i Tyskland och Danmark.

  - En livsmedelsprodukt ger mycket bättre betalt och har en helt annan lönsamhet, säger Lena Tasse.

  - Men, påpekar hon, det finns en hel del som bromsar. Man skulle kunna äta musslorna men för att sälja musslor krävs tillstånd. Att skaffa tillstånd är väldigt dyrt. Marknaden för musslorna är okänd. En del säger att den är för liten.

Musslan från Östersjön motsvarar enligt Lena Tasse den mussla från västkusten som i dag säljs i butik. Skillnaden är att västkustmusslan är större och har hårdare skal.

Ändå har hon redan tagit de första stegen på livsmedelsspåret:

- Vi tror att man bör utreda om det finns affärsmöjligheter för hur musslorna kan användas som livsmedel. Vi försöker hitta partners som har erfarenhet av att ta fram nya livsmedelsprodukter.

 Ett svenskt företag som kan bli aktuellt för samarbete är Blåskal på västkusten. Ett föredöme är Limfjorden i Danmark som är ledande i förädlingen av musslor. Här tillverkas livsmedel och det spill som finns från livsmedelsproduktionen går till fodertillverkning.

 Att planerna inte bara är lösa visar också det konsortium för musselodlingen Region Östergötland håller på att bygga upp.

  Lena Tasse tror att Östergötland har alla förutsättningar att bli ett centrum för musselodling.

- Här är det mer gott om plats och mer saltvatten än i Stockholms skärgård, säger hon. Av projektets sex musselodlingar är det den i Östergötland som fungerat bäst.

I tankarna om musslans framtid i Östergötland ingår också att det ska leda till fler jobb och ökad turism.

Eftersom framtidsplanerna med musselodlingen inte bara gäller vattenrening utan även kommersiell verksamhet går projektet nu in i ett nytt skede. Nu handlar det som framgått ovan om att få fram investerare.

Den musselodling som finns i dag blir ändå kvar.

- Vattencentrum ost, som är en ekonomisk förening har redan startat nästa period, berättar Lena Tasse. Det betyder att nästa musselskörd sker om två år, 2020. Vad vi hoppas på då är att ännu fler intresserade ska höra av sig och be att få använda en del av kommande skörd till teknikutveckling på olika områden.

--------------------------------------------

Bildtext 1: Några av de flytbojar som håller upp 24000 meter rep från vilka musslorna skördas.

Bildtext 2: Flotten med utrustningen som används för allt tyngre arbete med musselodlingen. Till exempel att sätta i eller och ta upp rep. Det är också från flotten som musslorna skördas.

Bildtext 3: En liten del av musselskörden i närbild. Sammanlagt blev skörden över 80 ton.

------------------------------------------------

Presskontakt EU-kommissionen i Sverige:
Isaak Bowers
isaak.bowers@ec.europa.eu
Tel. 08-56244402

Prenumerera

Media

Media