Reduktionsfiske effektivt för att minska algblomning
För första gången har restaurering av övergödda sjöar genom reduktionsfiske bedömts genom en systematisk utvärdering. Genom att fiska bort mört, braxen och liknande fiskar kan man öka andelen djurplankton, som i sin tur äter växtplankton. Detta har visat sig vara en framgångsrik metod för att förbättra vattenkvaliteten.
Det är Mistras råd för evidensbaserad miljövård (EviEM) som har gjort den omfattande utvärderingen.
– Genom att titta på väldigt många sjöar har vi kunnat visa att den här metoden faktiskt fungerar för att förbättra vattenkvaliteten. Vi kan också se under vilka förhållanden metoden fungerar bättre, och i vilken typ av sjöar. Det ger beslutsfattare ett bra vetenskapligt underlag, säger Anna Gårdmark, professor i kvantitativ fisk- och fiskeriekologi och medlem i den expertgrupp som arbetat med utvärderingen.
De senaste decennierna har många försök gjorts att restaurera övergödda sjöar genom biomanipulering, det vill säga borttagning eller utsättning av fisk eller andra arter.
Den vanligaste formen av biomanipulering är reduktionsfiske, ett intensivt fiske avsett att minska bestånden av fisk som livnär sig på djurplankton eller bottendjur. I europeiska sjöar är det framför allt karpfiskar, exempelvis mört och braxen, som hör till den kategorin. Om man lyckas reducera förekomsten av sådan fisk i en övergödd sjö kan ekosystemet förändras så att vattnet blir klarare och risken för algblomning och syrebrist minskar, åtminstone på kort sikt.
Utvärderingen utgick från 14 500 artiklar som tagits fram genom sökningar i den vetenskapliga litteraturen. Efter flera sållningsomgångar återstod 233 artiklar som tillsammans innehöll användbara data om 128 biomanipuleringar i 123 sjöar. Av dessa ingrepp hade 85 procent utförts i Europa och 15 procent i Nordamerika. Till de svenska sjöar som kom med i utvärderingen hör Ringsjön och Finjasjön i Skåne samt Vallentunasjön norr om Stockholm.
Sammanfattningsvis tyder resultaten på att reduktionsfiske är ett användbart sätt att förbättra vattenkvaliteten i övergödda sjöar.
• Reduktionsfisket blev särskilt framgångsrikt i relativt små sjöar som hade kort omsättningstid och höga fosforhalter före ingreppet.
• Ökad borttagning av fisk förstärkte ingreppets effekter.
• Reduktionsfiskets positiva effekter på vattenkvaliteten varade normalt i åtminstone tre år. I några sjöar som följts under lång tid kvarstod effekterna i tio år eller mer.
• Som alternativ till reduktionsfiske har man i en del sjöar satt ut rovfiskar för att låta dem äta upp mört och liknande fisk. Den metoden har dock inte visat sig kunna förbättra vattenkvaliteten nämnvärt.
Mer information
Ladda ner hela rapporten och se EviEM:s video om projektet på eviem.se.
På www.eviem.se finns även högupplösta bilder och illustrationer.
EviEM
Mistras råd för evidensbaserad miljövård (EviEM) arbetar för en miljövård som står på vetenskaplig grund. Genom systematiska utvärderingar av olika miljöfrågor ska EviEM förbättra beslutsunderlaget för det svenska miljöarbetet.
Utvärderingsmetoden, som går ut på att sammanställa resultaten från en stor mängd befintliga studier, kan användas för att skapa klarhet i frågor där det tidigare inte har rått samsyn.
EviEM finansieras av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) och är placerat vid Kungl. Vetenskapsakademien. Verksamheten är ekonomiskt och politiskt oberoende.
Kontakt
Per Larsson
Ordförande i utvärderingsgruppen och professor vid Linnéuniversitetet, Kalmar.
Telefon: +46 (0)706 22 37 79, +46 (0)480 44 7311
Mejl: per.larsson@lnu.se
Anna Gårdmark
Medlem i utvärderingsgruppen och professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, Öregrund
Telefon: +46 (0)10-4784125
Mejl: anna.gardmark@slu.se
Claes Bernes
Projektledare för utvärderingen, EviEM
Telefon: +46 (0)8 673 97 55, +46 (0)72 246 38 89
Mejl: claes.bernes@eviem.se
Sif Johansson
Verksamhetsschef vid EviEM
Telefon: +46 (0)8 673 97 52, +46 (0)70 824 94 31
Mejl: sif.johansson@eviem.se