Kapitalpåslag för Nordeas PD-estimat

FI uppmärksammade under våren att Nordeas redovisade fallissemang, som en andel av Nordeas företagsutlåning, under vissa år och på vissa marknader överstigit bankens skattningar av detsamma (Probality of default, PD). Med andra ord, realiserat PD har varit högre än bankens PD-estimat. Eftersom PD-estimaten ligger till grund för bankens kapitalkrav innebar detta en risk för att Nordeas kapitalkrav kunde vara för lågt. I en initial FI-intern analys påpekades att kapitalbristen skulle kunna vara så stor som 50-80 miljarder svenska kronor. Slutsatsen av den analysen var att frågan måste analyseras vidare. I april i år startade FI en tillsynsundersökning när det gäller denna fråga. Undersökningen är ännu inte avslutad; en första avstämningsskrivelse med FI:s preliminära bedömningar har skickats till banken.

Regelverket för bankernas interna modeller anger att banker ska estimera PD-värden utifrån långfristiga medelvärden. Det innebär att faktiska fallissemang under begränsade perioder kan överstiga PD-estimaten utan att det i sig innebär ett brott mot regelverket. En bedömning av om PD-estimaten är för låga kräver en bred analys, som bland annat omfattar en bedömning av konjunkturutvecklingen på olika marknader. FI har nu genomfört en sådan analys.

Inom ramen för den årliga Översyns- och utvärderingsprocessen (ÖuP) som FI enligt lag ska genomföra årligen för de största bankerna, ska FI göra en bedömning av bankernas samlade kapitalbehov. Resultatet av årets ÖuP skickades till Nordea den 30 september.

FI har i årets ÖuP, tillsammans med de närmast berörda tillsynsmyndigheter som ingår i Nordeas tillsynskollegium (Finanstilsynet
Danmark, Finanstilsynet Norge, Finansinspektionen Finland och Europeiska Centralbanken
), gjort bedömningen att Nordeas PD-estimat behöver höjas i en utsträckning som motsvarar ett ytterligare kapitalbasbehov på 13,8 miljarder kr (1,47 mdr euro), varav 11,0 mdr kr ska utgöras av kärnprimärkapital.

Som grund för bedömningen har FI tagit in ny data från Nordea och möten har hållits mellan FI:s och bankens modellexperter. De närmast berörda myndigheterna i Nordeas tillsynskollegium har fått ta del av den inkomna datan, har hållits uppdaterade om FI:s analyser och fått tillfälle att kommentera på dessa. Den 5 september föredrog FI:s ansvariga modellexperter sin bedömning för generaldirektör Erik Thedéen som beslutade i enlighet med modellexperternas förslag. Den 15 september träffades de närmast berörda myndigheterna i Nordeas tillsynskollegium för att diskutera bedömningarna i årets ÖuP inför det gemensamma beslut som nu har fattats.

Bedömningen av kapitalbristens storlek grundas i en bred analys baserad på uppdaterad och mer detaljerad data, som har tagits in från Nordea, där utfallet har brutits ned på olika länder och exponeringsklasser. Att kapitalbristen bedöms vara lägre än vad som indikerades i det interna PM som föranledde den pågående granskningen beror på flera faktorer. En av de främsta är att den initiala analysen utgick ifrån att svenska ekomoniska förhållanden skulle vara representativa för Nordeas samtliga företagsexponeringar, trots att Nordea har en omfattande del av sin verksamhet utanför Sverige.  

I avvaktan på att Nordea kommer tillrätta med de identifierade bristerna inom ramen för sina interna modeller åläggs banken ett kapitalpåslag på ovan angivet belopp inom ramen för den så kallade pelare 2. I bestämmandet av kapitalpåslagets storlek har hänsyn även tagits till de ställningstaganden som FI slog fast i maj i år som innebär att en bank ska grunda sina PD-estimat på historiska utfall där minst ett år av fem är ett så kallat nedgångsår (FI:s tillsyn över bankernas beräkningar av riskvikter för företagsexponeringar, FI Dnr 15-13020).

Nästa tillfälle då FI publicerar kapitalkraven för de tio största bankerna är den 25 november 2016.

Victoria Ericsson
Peter Svensson

Pressekreterare

070-300 47 32

Om oss

Finansinspektionen (FI) är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Vi bidrar till finanssektorns stabilitet och effektivitet, och verkar för ett gott konsumentskydd.

Prenumerera