FöreningsSparbankens konjunkturprognos 2000-2001

FöreningsSparbankens konjunkturprognos 2000-2001 Den svenska ekonomin är inne i en utdragen period av hög tillväxt och kontrollerad inflation. Den internationella konjunkturen stärks under innevarande år, framför allt som ett resultat av en återhämtning inom Eurozonen som väger upp en förväntad avmattning i USA. Vidare räknar vi med att de tidigare krisdrabbade ekonomierna i Asien och Latinamerika uppvisare en betydande tillväxtökning. För nästa år prognostiserar vi en något lägre expansionstakt inom OECD-området, dock förväntas en tillväxt på närmare 3%. Därmed ser vi att marknadstillväxten för svensk exportindustri växer med drygt 6% per år under de kommande två åren. Konkurrenskraften inom industrin är god, vilket innebär att svensk export kan vinna ytterligare marknadsandelar. Nettoexporten kommer därmed att fortsätta bidra positivt till den samlade tillväxten, även om importen förväntas stiga något snabbare än exporten under prognosperioden mot bakgrund av den höga inhemska efterfrågan. Det största tillväxtbidraget kommer dock från den inhemska efterfrågan där vi räknar med såväl stigande investeringstakt som fortsatt mycket gynnsam utveckling av den privata konsumtionen. Efter en svag utveckling av industriinvesteringarna under fjolåret räknar vi med högre investeringstakt de kommande två åren. Inledningsvis framför allt i form av produktivitetshöjande invsteringar, men mot slutet av innevarande år och under nästa år ser vi även kapacitets-höjande investeringar då en större del av industrin närmar sig kapacitetstaket. I år beräknas privatkonsumtionen öka med 3,8%, i första hand driven av en fortsatt stark ökning av hushållens disponibla inkomster. Den viktigaste faktorn bakom ökningen av disponibel-inkomsten är en gynnsam sysselsättningsutveckling. För innevarande år räknar vi med en sysselsättningsökning motsvarande ca 78 000 nya jobb. Också för nästa år ser vi en god ökning av sysselsättningen, även om ökningstakten förväntas sjunka tillbaka till ca 70 000 nya arbets-tillfällen. De ljusare arbetsmarknadsutsikterna gör samtidigt att allt fler sig ut på arbetsmarknaden. Ett ökat utbud av arbetskraft innebär att arbetslösheten minskar långsammare än vad sysselsättningsökningen indikerar. Vi räknar med att arbetslösheten faller till 4,4% under nästa år. Vidare bidrar en något mer expansiv finanspolitik, med sänkt skatt och ökande transfereringar, till att öka hushållens disponibla inkomster. Styrkan på arbetsmarknaden, tal om ytterligare finanspolitiska lättnader och en gynnsam förmögenhetsutveckling stärker hushållens förtroende för såväl den egna som landets ekonomi. Därmed ser vi en viss minskning av hushållens sparande i år, vilket också bidrar till att stärka konsumtionsutvecklingen under innevarande år. För nästa år räknar vi dock med en viss ökning av hushållssparandet mot bakgrund av en något lägre ökningstakt i de disponibla inkomsterna, en långsammare förmögenhetstillväxt och att konsumtionscykeln når en högre grad av mognad. Stark inhemsk efterfrågan och stigande importpriser innebär att trenden med stigande inflationstakt väntas bestå i år, och mot slutet av året närmar sig KPI Riksbankens inflationsmål på 2%. För nästa år ser vi en stabil inflationsutveckling där KPI ligger på eller strax under inflationsmålet under större delen av året. Under det första halvåret i år beräknas den underliggande inflationstakten, mätt som UND1X, falla något. Detta kan förorsaka ett pedagogiskt problem för Riksbanken då den höga efterfrågan i den inhemska delen av ekonomin leder till att de lediga resurserna tas i anspråk i snabb takt. För att säkerställa en stabil inflationsutveckling på lång sikt måste penningpolitiken bli mindre expansiv, detta samtidigt som UND1X kortsiktigt uppvisar en fallande bana. Vi räknar med att Riksbanken stegvis höjer styrräntan till 5% vid utgången av 2000. Vi ser dessutom behov av ytterligare styrränte-höjningar under nästa och vid prognosperiodens slut prognostiserar vi att reporäntan ligger på 5,75%. De långa marknadsräntorna förväntas stiga svagt under prognosperioden. Den accelererande internationella tillväxten i kombination med en bred uppgång i rå- och insatsvarupriser leder till ytterligare stigande långräntor, framför allt under inledningen av prognosperioden. Stramare penningpolitik, såväl internationellt som i Sverige, begränsar dock uppgången i de långa marknadsräntorna. Differensen mellan korta och långa marknadsräntor minskar därmed under prognosperioden. Försörjningsbalans (procentuell volymförändring) 1998 1999P 2000P 2001P Konsumtionsutgifter 2,3 3,1 3,1 2,5 -Hushåll inkl ideella 2,4 4,2 3,8 3,0 organisationer -Offentliga 2,2 1,0 1,6 1,4 myndigheter Fast bruttoinvestering 9,4 6,5 7,6 7,2 -Näringsliv 9,8 8,1 8,4 7,8 -Offentliga 12,3 -2,6 2,5 3,2 myndigheter Export av varor och 7,3 5,1 8,8 8,5 tjänster Import av varor och 10,4 3,9 9,5 8,6 tjänster Lagerinvesteringar (1) 0,3 -0,2 0,1 0,0 BNP 3,0 4,2 4,0 3,9 Inhemsk slutlig 3,8 3,5 3,9 3,3 efterfrågan (1) Förändring i procent av föregående års BNP Nyckeltal (årlig procentuell förändring om inte annat anges) 1998 1999P 2000P 2001P Lönekostnader, totalt 3,8 3,5 4,1 4,2 Lönekostnader, industri 4,2 2,5 3,6 3,7 Industriproduktion 4,4 4,0 7,6 7,0 Konsumentpriser, 0,4 0,3 1,4 2,0 årsgenomsnitt Konsumentpriser, dec - dec -0,6 1,2 1,7 2,2 UND1X, årsgenomsnitt 1,0 1,5 1,4 2,1 UND1X, dec - dec 0,6 1,9 1,7 1,9 Disponibel inkomst 1,0 4,0 3,5 3,2 Sparkvot, nivå (1) 3,0 2,8 2,5 2,7 Öppen arbetslöshet (2) 6,5 5,6 4,8 4,4 Arbetsmarknadspol åtg (2) 3,9 3,2 3,1 3,0 Handelsbalans, mdr SEK 135 135 145 161 Bytesbalans, mdr SEK 46 55 59 73 Finansiellt sparande i 2,3 1,9 3,0 3,6 offentlig sektor (3) Statens -10 -82 -95 -113 nettoupplåningsbehov, mdr SEK Internationella tillväxtantaganden, BNP årlig förändring % 1999 2000 2001 USA 4,1 3,2 2,4 Euroland 2,1 3,0 3,0 Japan 0,3 1,0 1,5 Storbritanni 1,9 2,8 2,3 en OECD 2,8 3,0 2,7 Ränte- och valutaantaganden 000225 000630 001231 010630 001231 USA reporänta 5,75 6,25 6,50 6,75 7,25 3-mån 5,81 6,05 6,55 6,80 7,30 2 år obligation 6,52 6,80 6,70 6,90 7,30 10 år obligation6,38 6,80 6,70 7,10 7,50 Tyskland reporänta 3,25 4,00 5,00 5,00 5,50 3-mån 3,52 4,20 4,70 5,10 5,6 2 år obligation 4,38 4,70 5,00 5,40 5,60 10 år obligation5,44 6,20 6,30 6,30 6,70 Sverige reporänta 3,75 4,50 5,00 5,50 5,75 3 mån 3,94 4,90 5,25 5,75 6,00 2 år 5,31 5,70 6,10 6,40 6,50 statsobligation 10 år 5,80 6,65 6,70 6,65 7,00 statsobligation Valutaantaganden EUR/USD 0,98 1,03 1,08 1,10 1,08 EUR/SEK 8,52 8,70 8,70 8,70 8,70 USD/SEK 8,70 8,45 8,05 7,91 8,05 För ytterligare information: Åke Gustafsson Chef Ränte- och valutaanalys telefon 08-5859 1639 ------------------------------------------------------------ Mer information finns att få på http://www.bit.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.bit.se/bitonline/2000/03/02/20000302BIT00160/bit0001.doc http://www.bit.se/bitonline/2000/03/02/20000302BIT00160/bit0002.pdf

Om oss

FöreningsSparbanken är en ledande nordisk-baltisk bankkoncern med 8,4 miljoner privatkunder och 396 000 företagskunder i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Tillsammans med de samverkande sparbankerna har koncernen drygt 750 kontor i Sverige. I de baltiska länderna finns ytterligare drygt 250 kontor. Utanför den nordisk-baltiska hemmamarknaden har koncernen närvaro i Helsingfors, Kaliningrad, Köpenhamn, London, Luxemburg, Moskva, New York, Oslo, Shanghai, St Petersburg och Tokyo. År 2004 uppgick balansomslutningen till 1 020 miljarder kronor och antalet anställda var cirka 15 000.

Prenumerera

Dokument & länkar