Pensionärerna prioriteras medan barnfamiljerna får vänta

Kommentar till budgetpropositionen: Pensionärerna prioriteras medan barnfamiljerna får vänta Barnfamiljerna var de som utlovades mest i valrörelsen. Men när svart kom på vitt blev det pensionärerna som drog det längsta strået. Det konstaterar Catharina Andréen vid FöreningsSparbankens Institut för privatekonomi. Pensionärerna har liksom alla andra hushåll fått känna av statens besparingar under flera års tid. Utöver skattehöjningar av olika slag som drabbat alla hushåll, har pensionerna inte räknats upp fullt ut sedan 1993. I ett svep får pensionärerna nu tillbaka sin köpkraft. Från och med nästa år beräknas pensionerna på hela basbeloppet utan reducering och samtidigt föreslås att bostadstillägget för pensionärerna höjs från dagens 85 till 90 procent av hyreskostnaden mellan 100 och 4 000 kronor. Sammantaget ger detta pensionärerna en klar förbättring av köpkraften nästa år. För en ogift pensionär med enbart folkpension och pensionstillskott innebär det en förbättring med 287 kronor per månad om hyran är 4 000 kronor i månaden. Genom det särskilda grundavdraget betalar denna pensionär ingen skatt varför förbättringen är ett nettobelopp. Höga marginaleffekter för pensionärer Nettoförbättringen blir nästan exakt lika stor även för de pensionärer som har ATP så länge de är berättigade till bostadstillägg. Att de inte får mer trots högre ATP beror på att med högre ATP-poäng följer höjd skatt och sänkt bostadstillägg. Marginaleffekten är med andra ord mycket stor. Pensionärer med maximal ATP får visserligen också höjd köpkraft men med ett lägre belopp, cirka 100 kronor mindre i månaden netto jämfört med dem som har bostadstillägg. Pensionärer som har inkomster över gränsen för statlig skatt - genom exempelvis tjänstepension och privat pensionsförsäkring - får sänkt skatt genom att värnskatten tas bort. Beslutet att ta bort värnskatten ligger fast Det redan tidigare fattade beslutet att ta bort värnskatten ligger fast. Likaså kvarstår det nya steget i skatteskalan vilket innebär att de som har en inkomst överstigande 32 500 kronor i månaden i praktiken fortsätter att betala värnskatt. Trots allt blir effekten en skattesänkning för alla som har inkomster över 20 000 kronor i månaden. Sänkt skatt för låginkomsttagare ökar marginaleffekten Även låginkomsttagarna får sänkt skatt med 110 kronor per månad upp till en inkomst av ca 11 000 kronor per månad. Därefter sker en avtrappning av skattereduktionen upp till ca 20 000 kronor. Även om förslaget att sänka inkomstskatten är synnerligen välkommet, blir effekten att de redan kraftiga marginaleffekterna för låginkomsttagarna skärps ytterligare något. Detta underlättar inte för den som vill förbättra sin standard genom ökad arbetsinsats. Bilaga:2 tabeller Ytterligare information FöreningsSparbanken AB (publ) Institutet för privatekonomi Catharina Andréen, telefon 08-585 16 10 Ulla Samuel, telefon 08-585 16 38 Ylva Yngveson, telefon 08-585 16 04 eller fax 08-585 17 56 ------------------------------------------------------------ Mer information finns att få på http://www.bit.se/ Följande filer finns att ladda ned: http://www.bit.se/bitonline/1998/10/20/19981020BIT00100/Ca1377.doc

Om oss

FöreningsSparbanken är en ledande nordisk-baltisk bankkoncern med 8,4 miljoner privatkunder och 396 000 företagskunder i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Tillsammans med de samverkande sparbankerna har koncernen drygt 750 kontor i Sverige. I de baltiska länderna finns ytterligare drygt 250 kontor. Utanför den nordisk-baltiska hemmamarknaden har koncernen närvaro i Helsingfors, Kaliningrad, Köpenhamn, London, Luxemburg, Moskva, New York, Oslo, Shanghai, St Petersburg och Tokyo. År 2004 uppgick balansomslutningen till 1 020 miljarder kronor och antalet anställda var cirka 15 000.

Prenumerera

Dokument & länkar