Barns röster i vårdnadstvister viktigare efter lagändring

Efter en lagändring 2006 verkar domstolar ta större hänsyn till barns egen vilja att umgås eller inte umgås med en förälder efter en vårdnadstvist. Men fortfarande hamnar många barn i kläm. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet

Barn har rätt att vara delaktiga samtidigt som de ska skyddas från utsatthet i samband med tvister om vårdnad, boende och umgänge efter föräldrarnas separation. I fall om verkställigheten av familjerättsliga tvister som lyfts till tingsrätten har domstolen att avgöra exempelvis om den förälder barnet bor hos haft fog för att stoppa barnets umgänge med den andra föräldern. Detta är också en av de aspekter som Karin Röbäck vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet tittat närmare på i sin avhandling.

– Mitt fokus har legat på hur domare, medlare och familjerättssekreterare beskriver och bedömer barnen och deras situation i sådana rättsliga processer. Liksom vilket ansvar som läggs på föräldrarna, säger Karin Röbäck.

Lagstiftningen kring familjerättsliga tvister ändrades till viss del 2006. Efter reformen ska socialnämnden och domstolen särskilt bedöma risker om att barnen utsätts för övergrepp, behöver skyddas mot föräldrar som missbrukar eller på annat sätt far illa.

– Mina resultat visar att det fortfarande finns många fall där barns vilja inte alls kommer fram, men att domstolen verkar ta större hänsyn till barns vilja i de fall den redovisas, och även till barns skydd, efter lagändringen, säger Karin Röbäck.

– Tidigare ifrågasatte domstolen ofta vad som var barnens ”verkliga vilja”, särskilt i de fall de sa nej till umgänge. Efter lagändringen verkar domstolen kunna acceptera att barn ibland inte vill umgås med en förälder, särskilt om föräldern är onykter eller har varit våldsam mot barnet eller den andra föräldern, fortsätter hon.

I avhandlingen framgår också att det ibland finns situationer där rätten inte bedömer att det är till barns bästa att ha kontakt med båda föräldrarna. När rätten fokuserar på barnens situation ”här och nu”, verkar det vara lättare att se att enskilda barn kan fara illa under själva umgänget. I ett längre tidsperspektiv blir det lättare att betona att det generellt är bra för barn med kontakt, men man kan missa det enskilda barnets situation.

– Det här är inga lätta beslut, men framförallt för barnens skull är det viktigt att både socialtjänstens och domstolens arbete fortsätter att utvecklas på det här området, betonar Karin Röbäck som hoppas att hennes resultat kan vara till hjälp för att lyfta upp en del frågor i det utvecklingsarbetet.

Avhandlingens titel: Barns röster i vårdnadstvister – om verkställighet och professionellas riskbedömningar
Avhandlingsförfattare: Karin Röbäck, e-post: karin.roback@socwork.gu.se, tel: 0739-857025
Avhandlingen är försvarad.
Ladda ner på: http://hdl.handle.net/2077/28453

Lars-Olof Karlsson
Informatör
Tel: 031-786 4528
E-post:
lars-olof.karlsson@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 39 000 studenter och 5 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar:

Om oss

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 38 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.För fler nyheter från Göteborgs universitet, se:Sahlgrenska akademin: http://news.cision.com/se/sahlgrenska-akademin-vid-goteborgs-universitetHandelshögskolan: http://news.cision.com/se/handelshogskolan-vid-goteborgs-universitet

Prenumerera