Fler kvinnliga journalister i södra Afrika men glastaket kvar

De senaste åren har antalet kvinnliga journalister ökat i södra Afrika. Men traditionella föreställningar om status och vem som gör vad bilder fortfarande glastak för deras möjligheter att göra karriär. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

I Sydafrika och andra länder i regionen har mediemarknaden växt explosionsartat de senaste decennierna. Detta till följd av globalisering, teknologisk utveckling, växande medelklass och en liberalisering av medielagar. Parallellt har antalet kvinnor som är journalister ökat snabbt. Men det är få svarta kvinnor som lyckats nå högre positioner inom journalistiken. 

Journalisten och doktoranden Maria Zuiderveld, uppvuxen i södra Afrika, har i sin avhandling sökt synliggöra de olika statusföreställningar och praktiker – i genusforskningen benämnt ”osynliga nät” – som idag utgör glastaket för dessa kvinnliga journalister att göra karriär. Fokus har hon haft på situationen i Sydafrika. Men hon har också jämfört med Zambia, Uganda, Nigeria och Etiopien.

– Det finns flera olika nationella sådana här nät inom journalistiken, som sinsemellan fungerar olika, säger Maria Zuiderveld. Kvinnor använder olika strategier för att navigera i de olika näten, beroende på vilket slags symboliskt kapital som värderas i just det nätet.

- Och det visade sig att Sydafrikas historia av kolonialism och apartheid har skapat särskilda strukturer som hindrade svarta kvinnor som vill träda fram i journalistiken.

Majoriteten av de svarta kvinnliga journalisterna i studien kom från lägre inkomstklasser vilket påverkade deras möjligheter att tillägna sig kulturellt kapital i form av språk och utbildning. De sydafrikanska kvinnorna hade dock tillgång till en unik form av ”socialt rörelsekapital” som de fått genom att vara med i kampen mot apartheid.

– Att vara del av anti-apartheidrörelsen innebar att svarta kvinnliga journalister hade tillgång till ett viktigt nätverk av personer som nu var framstående inom statsförvaltningen och ANC. Det hjälpte dem stärka sina positioner på redaktionen, säger Maria Zuiderveld.

Positiv särbehandling visade sig i Maria Zuidervelds studier skapa stora skillnader för kvinnors positioner inom journalistiken när Sydafrika jämfördes med de andra länderna.

– Jag såg också att egenskaper kopplade till föreställningar om manligt och kvinnligt skiljer sig åt i de olika länderna vilket gör att genuslogiker inom journalistiken ser olika ut beroende på vilket land som studeras, säger hon.

För sin studie har Maria Zuiderveld gjort kvalitativa intervjuer med totalt tjugonio journalister på olika positioner, med fokus på hur de trätt in i journalistiken, hur de upplever arbetet som journalist, hur de gjort karriär och hur de upplever sina positioner och sin status inom fältet.

Kontakt: Maria Zuiderveld, telefonnummer: 070-7750085, mejl: maria.zuiderveld@gu.se

Avhandlingens titel: Battling the ’Invisible Nets’. Gender in the fields of journalism in sub-Saharan Africa.

Mer om avhandlingen finns på: http://hdl.handle.net/2077/52127

Lars-Olof Karlsson
Kommunikatör
Tel: 031-786 4841, 0766-184841
E-post: lars-olof.karlsson@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.