Fotbollsmetaforer blir en allt större del av språket

Report this content

Uttryck från fotbollens värld används i en allt större utsträckning i det svenska språkbruket. Bland annat är det inom media och politik som fotbollsmetaforer har blivit vanliga. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Forskarna Gunnar Bergh och Sölve Ohlander har undersökt hur några vanligt förekommande fotbollstermer har använts i nyhetstexter i svenska dagstidningar mellan åren 1965 och 1998. De har även studerat artiklar från Göteborgs-Posten och webben mellan åren 2001 och 2013 samt utfört andra webbsökningar och observationer i ordböcker.

Resultaten visar att användningen av fotbollsmetaforer i det svenska språket har ökat mycket under de senaste decennierna. Ökningen har skett i både skrift- och talspråket. Uttryck som ”öppet mål”, ”först på bollen” och ”helt offside” används nu i många olika situationer utanför fotbollen.

– Vi fick en känsla av att det är lite vanligare inom politiken än i andra sammanhang. En teori är att fotbollstermer tas till för att ge effekt och förenkla den politiska retoriken. Metaforerna gör diskussionen tydligare och lite mer intressant helt enkelt. Göran Hägglund uppvisade ett gott exempel på detta i Almedalen 2015 när han talade om bland annat ”vänsterkanten” och ”skruvade inlägg”.

Något som förvånade forskarna var hur fotbollstermerna används tillsammans med andra uttryck och bildar så kallade kollokationer som bara fungerar i ett visst sammanhang.

– I fotboll kan man göra ett ”praktfullt självmål”, men knappast ett ”gigantiskt självmål”. Det senare uttrycket fungerar nämligen bara i bildlig betydelse till exempel inom politiken. På samma sätt är det med ”rena rama straffsparken”, vilket en fotbollskommentator nog aldrig skulle säga. Vissa av orden kombineras till fraser som inte fungerar inom fotbollen, säger Gunnar Bergh.

Anledningen till den ökade användningen av fotbollsmetaforerna är enligt forskarna den utveckling som skett inom fotbollen sedan 1990-talets mitt. En ökad kommersialisering, ett större mediefokus och en ekonomisk utveckling inom sporten har lett till en fotboll med ett större underhållningsvärde och ökade tittarsiffror.

Fotbollen har blivit en större del av det vardagliga livet, vilket gör det lättare för uttrycken att spridas i språket. Gunnar Bergh tror att det är en utveckling som kommer att fortsätta.

– Det är en process som pågår och det kommer nya uttryck allt eftersom. En del av dem har en god chans att leva kvar, medan andra uttryck är mera kortlivade. Den här studien leder framför allt fram till en större medvetenhet om hur vissa uttryck smyger sig in i allmänspråket, och hur de även kan leta sig in i väldigt formella sammanhang. Exempelvis inom politiken, säger han.

Kontakt:
Gunnar Bergh, professor i engelsk språkvetenskap vid Göteborgs universitet, telefon: 031–786 17 88, 0766–18 17 88, e-post: gunnar.bergh@sprak.gu.se
Sölve Ohlander, professor emeritus i engelska vid Göteborgs universitet, telefon: 031–786 24 65, e-post: solve.ohlander@ped.gu.se

Titel: ”Först på bollen var Socialdemokraterna.” Om fotbollsmetaforer i allmänspråket
Digital publicering: http://hdl.handle.net/2077/52211 (sid 53–65)

Thomas Melin
Pressekreterare
Göteborgs universitet
telefon: 031–786 20 21, 073–404 20 21
e-post: thomas.melin@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Dokument & länkar

Citat

Vi fick en känsla av att det är lite vanligare inom politiken än i andra sammanhang. En teori är att fotbollstermer tas till för att ge effekt och förenkla den politiska retoriken. Metaforerna gör diskussionen tydligare och lite mer intressant helt enkelt. Göran Hägglund uppvisade ett gott exempel på detta i Almedalen 2015 när han talade om bland annat ”vänsterkanten” och ”skruvade inlägg”.
Gunnar Bergh, professor i engelsk språkvetenskap