Frågors besvarbarhet för lite uppmärksammat vid politiska beslut
Det faktum att alla människor bedömer om komplicerade frågor över huvud taget går att besvara eller inte, är för lite uppmärksammat. Inte minst som bakgrundsfaktor till politiska beslut. Och det som påverkar oss mest i bedömningen är hur andra har ställt sig. Detta visar en avhandling från Göteborgs universitet.
Sverige förbereder en permanent lagring av kärnkraftsavfall som ska hålla i upp till 100 000 år. Innan en sådan projektering startat har ansvariga beslutsfattare – medvetet eller omedvetet – för sig själva bedömt om det över huvud taget finns ett svar på frågan om säker lagring under så lång tid är möjlig eller inte.
– Inte minst i tider av faktaresistens är det viktigt att förstå hur vi människor gör dessa bedömningar om frågors besvarbarhet, säger Bodil Karlsson som skrivit avhandlingen.
Hon har låtit knappt femhundra deltagare bedöma om olika frågeställningar är möjliga för någon människa att besvara eller inte. Liksom hur de har kommit fram till den bedömning de landat i.
– Det allra tydligaste resultatet är att man påverkas av andras bedömningar, säger Bodil Karlsson. Man gör som andra gör, helt enkelt.
Men vilken personlighet man har spelar också roll. De som trodde att kunskap överlag var säker, som trodde på mänsklighetens förmåga att klara av utmaningar och att mänsklighetens kunskap var stor, trodde också att frågor var mer besvarbara. De som betraktade sig som optimister var mer osäkra än pessimisterna på om frågor kan ha svar. Något paradoxalt, kan tyckas, och Bodil Karlsson spekulerar i om det kan ha kulturella orsaker.
– I Sverige kanske det är mer politiskt korrekt att vara öppen för olika alternativ, om man har en ljus syn på framtiden, säger hon.
Mer självsäkra var de som ständigt söker kognitiv stimulans. Nördar, kanske man i vardagligt tal skulle säga.
– Dessa menade att antingen visste de svaret själva, eller så var det ingen som kunde ha ett svar, säger Bodil Karlsson.
Hon konstaterar att människor mestadels inte tänker på att de gör de här bedömningarna. Vilket tillsammans med spridningen av alternativa fakta får konsekvenser för den allmänna debatten; den blir mer polariserad.
– Istället borde vi fundera på hur vi gör bedömningen om den ena eller andra frågan är möjlig att svara på eller inte. Det skulle bidra till en mer nyanserad debatt, tror Bodil Karlsson.
För mer information, kontakta; Bodil Karlsson, telefon: 031–786 6770, mejl: bodil.karlsson@psy.gu.se
Avhandlingens titel: Judging Questions Answerability.
Mer om avhandlingen på: http://hdl.handle.net/2077/54097
Lars-Olof Karlsson
Kommunikatör
Tel: 031-786 4841, 0766-184841
E-post: lars-olof.karlsson@gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
