Läsarbrev var en maktfaktor i veckoskrifter på 1730-talet

Att användare bidrar till innehållet är en viktig aspekt av dagens medier. I tidningarna erbjuds läsare att skriva brev till insändarsidor och att lämna kommentarer på webben. Fenomenet läsarmedverkan har en längre historia än vi i allmänhet tror. I Sverige fanns redan på 1730-talet en veckopress med läsarbrev, där samtidens frågor stöttes och blöttes. I en ny avhandling i litteraturvetenskap från Göteborgs universitet behandlar Tilda Maria Forselius denna veckopress med fokus på läsarbrevens former, innehåll och funktioner.

På 1730-talet utkom en genre publikationer med nya ambitioner i Sverige. Tidigare periodisk press hade ägnats åt akademiska frågor eller tjänat regimens syften. Den nya genren, som i studien kallas moraliska veckoskrifter, hade underhållande och sedelärande ambitioner och riktades till en publik på en marknad. Olof Dalins Then Swänska Argus blev en framgång och är känd än idag. Det utkom också flera andra veckoskrifter som numera är i stort sett bortglömda. Alla publicerades anonymt.

För första gången i svensk press inbjöds läsarna att skicka in brev och andra texter, och att döma av innehållet fick inbjudan svar. I åtta av de nio veckoskrifter utgivna på 1730-talet som Tilda Maria Forselius har studerat finns artiklar i brevform, varav flertalet presenteras som läsarbrev. Hur stor del av dessa som var autentiska läsarbrev och hur många som var påhittade av redaktörerna själva går inte att besvara. Enbart Then Swänska Argus manuskript finns bevarat, och där ingår det några brev som uppenbarligen var insända.
– Jag fokuserar inte på frågan om breven var autentiska eller påhittade, utan på det intryck som veckoskrifterna ger av att läsare kunde komma till tals i tryck. Brevformen gav innehållet en särskild makt, därför att den gav veckoskrifternas publik intryck av att representera läsare, hävdar Tilda Maria Forselius. I veckoskrifternas samtid formade detta vad man kan kalla föreställda gemenskaper i och kring veckoskrifterna.

I breven behandlades ämnen om ekonomi, moral, livsstil, dygd och vänskap. I de samtalsgemenskaper som växte fram formulerades bland annat värden kring det nationellt svenska. De svenska råvarorna, som betecknades av den ”goda" järnmalmens värde, och det svenska språkets renhet skulle värnas i relation till import från andra länder och språk.

Brevets betydelse understryks av att flera veckoskrifter under senare delen av seklet blev helt brevberättade.

Tilda Maria Forselius har också ägnat intresse åt varför denna veckopress introducerades just under 1730-talet. Mediet (veckoskriften) var ett nytt fenomen i Sverige vid denna tid. Bakgrunden var den samhällsförändring som inleddes efter 1720. Efter enväldets avskaffande ökade handeln och idéutbytet med andra länder. I Stockholm växte det fram en tryckmarknad som inte var statligt styrd. Där fanns även ett publikunderlag bland nya grupper, framför allt universitetsutbildade män inom statsadministrationen. Denna elit bland de så kallade ståndspersonerna utgjorde veckoskrifternas grogrund.
– Cirka 95 procent av folket hade ingen möjlighet att läsa eller att bidra med texter till veckoskrifter av denna art. Ändå var detta startskottet till en underhållande periodisk press på svenska, säger Tilda Maria Forselius.

Studien tar även upp kaffehusens betydelse, censurens roll, anonymitetens koder, det tidiga 1700-talets tryckta och handskrivna nyhetstidningar och brevretorikens förändring under seklet.
– Veckoskrifterna lånade teman och former från andra medier. Brevet tjänade i sammanhanget flera syften. Vad jag vill understryka är att det var en form som gav veckoskrifterna en särskild makt att påverka läsarna. Det ger en bakgrund till fenomen som bloggar och andra sociala medier, och till nödvändigheten för dagens tidningar att interagera med läsarna, säger Tilda Maria Forselius.

Mer information:
Tilda Maria Forselius, 0707-76 07 06, e-post: tilda.maria@forselia.se

Avhandlingens titel: God dag, min läsare! Bland berättare, brevskrivare, boktryckare och andra bidragsgivare i tidig svensk veckopress 1730-1773.
Avhandlingen försvarades den 1 november 2013.
Avhandlingen har tryckts i en begränsad disputationsutgåva. Den utkommer 2014 i bokform. Se www.forselia.se för mer information om detta.

Thomas Melin
Kommunikatör
Tel: 031-786 1068, 0766-181 068
E-post: thomas.melin@hum.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Om oss

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 38 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.För fler nyheter från Göteborgs universitet, se:Sahlgrenska akademin: http://news.cision.com/se/sahlgrenska-akademin-vid-goteborgs-universitetHandelshögskolan: http://news.cision.com/se/handelshogskolan-vid-goteborgs-universitet

Prenumerera