Mer bundet demokratibistånd skulle ge bättre resultat
Mer strikta villkor och noggrannare uppföljningar skulle ge bättre resultat för demokratibistånd till så kallade hybridregimer. Och givare bör koncentrera resurser till att garantera små partiers överlevnad, också efter förlorade val. Det sägs i en avhandling från Göteborgs universitet.
Ketevan Bolkvadze, som har skrivit avhandlingen, definierar hybridregimer som stater vilka har grundläggande demokratiska strukturer på plats men ännu inte är fullt utvecklade demokratier. Uppvuxen i Georgien och nu boende i Sverige, har hon i sin studie haft fokus på sitt forna hemland tillsammans med Moldavien.
Studien visar att för ledare i sådana regimer är incitamenten starka att kanalisera biståndsmedel till annat än verkliga demokratiska reformer. Men incitamenten skiljer sig åt beroende på om makten i regimen är starkt koncentrerat till ett parti, eller uppdelad mellan flera partier.
– I länder där ett enskilt parti dominerar den politiska scenen strävar ledningen efter att kanalisera bistånd till institutioner som gynnar det egna partiet. Här har ledarna ett långt tidsperspektiv. Den kan mycket väl vilja stärka staten och dess institutioner, men bara så länge de själva behåller kontrollen över dessa, säger Ketevan Bolkvadze.
I hybridregimer med mer fragmenterad makt är politikernas tidshorisont kortare. I dessa länder är själva grundstrukturen för flerpartisystem sviktande, vilket innebär att om ett parti förlorar ett val kan det försvinna från den politiska scenen helt och hållet.
– Till följd av den osäkerheten försöker makthavare i dessa stater ofta berika sig medan de kan, istället för att investera bistånd i statliga institutioner. När allt kommer omkring kan deras egna konkurrenter använda dessa institutioner mot dem "nästa dag", säger Ketevan Bolkvadze.
Effekten i båda fallen blir att de medel som investeras utifrån i att förbättra demokratin inte når full effekt. Eller, i värsta fall, till och med motverka de avsedda målen.
För att förhindra att pengar används för felaktiga ändamål rekommenderar Ketevan Bolkvadze att givare formulerar mer strikta villkor för biståndsmedlen. Och att de mer djupgående följer upp resultatet.
– Jag tror också att givare borde fokusera mer på att göra flerpartisystem mer institutionaliserade, säger Ketevan Bolkvadze.
Det skulle enligt hennes uppskattning ge positiva resultat i båda varianterna av hybridregimer.
– Att stärka oppositionspartierna i stater med ett dominerande parti skulle ge väljare reella alternativ att rösta på. Och i stater med mer fragmenterad makt skulle finansiering som garanterade att småpartier överlever ett förlorat val, öka incitamenten för dessa partiers politiker att investera i partistrukturen istället för att berika sig själv, säger Ketevan Bolkvadze.
För mer information kontakta:
Ketevan Bolkvadze, telefon: 031–786 4660, e-post: ketevan.bolkvadze@gu.se
Avhandlingens namn: Governing the Grey Zone: Why Hybrid Regimes in Europe’s Eastern Neighborhood Pursue Partial Governance Reforms
Mer om avhandlingen, på: http://hdl.handle.net/2077/54561
Lars-Olof Karlsson
Kommunikatör
Tel: 031-786 4841, 0766-184841
E-post: lars-olof.karlsson@gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
