Mer kunskap om våldsbejakande extremism ska ge bättre strategier

Report this content

Behovet av metoder och arbetsformer för att förhindra radikalisering och förebygga våldsbejakande extremism är stort. På uppdrag av Segerstedtinstitutet kartläggs nu den forskning som har bedrivits inom detta område, i ett projekt vid Göteborgs universitet.

Segerstedtinstitutet har som nationellt resurscentrum för kunskapsutveckling om förebyggande av våldsutövande extremism ett angeläget behov av att undersöka förutsättningarna för evidensgrundad praktik inom området.

– Från flera olika myndigheter förs det fram önskemål och krav på vetenskapligt grundade metoder och arbetsformer för att förhindra radikalisering. Vi tar nu hjälp av den spetskunskap kring evidensbaserad praktik som finns vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, säger Christer Mattsson som är forskare och utvecklingsledare vid Segerstedtinstitutet.

Några av forskarna i projektet är tidigare studenter på masterprogrammet i evidensbasering vid Göteborgs universitet och de metoder som lärs ut på programmet används nu för skapande av kunskapsöversikter inom området våldsbejakande extremism. Även en bedömning av forskningskvaliteten kommer att göras och projektet ska föreslå möjliga framtida studier och utvärderingar kring interventioner.

Syftet är att skapa ett vetenskapligt grundat underlag för beslut om vilka strategier som är mest lämpliga för att motverka rekrytering till våldsbejakande extremism.

– Detta område har varit kontroversiellt både i media och i forskarvärlden, med olika grupper som ofta utgår från vitt skilda utgångspunkter. Det är förstås olyckligt inom ett område där förebyggande insatser verkligen behövs. Vår förhoppning är att de metoder och perspektiv som nu används ska kunna skapa ett underlag för beslut och strategier för vidare forskningssatsningar om rekrytering till våldsbejakande extremism, säger Morten Sager som leder projektet vid Göteborgs universitet.

Det kommer först att göras en systematisk litteraturgenomgång av den forskning som gjorts och därefter en fördjupad vetenskapsteoretisk analys av vilken sorts vetenskapligt stöd som är praktiskt möjligt och teoretiskt lämpligt för de insatser som används.

– Vi förväntar oss att detta kommer att bidra till en påtagligt förbättrad grund för diskussioner kring vad en preventiv intervention mot radikalisering är och vilket fog som kan finnas för att diskutera dess eventuella effekter, säger Christer Mattsson.

Kontakt:
Morten Sager, tel:
0708-775 979, e-post: morten.sager@theorysc.gu.se
Christer Mattsson, tel: 0766-062 938, e-post:
christer.mattsson@gu.se 

Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 10 68, 0766-18 10 68
johanna.hillgren@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Dokument & länkar