Mindre utrotningsrisk för gamla djurarter

Report this content

De arter som är äldre löper mindre risk att utrotas än de arter som funnits kortare tid.  Det framgår av en studie som nyligen publicerats av en internationell forskargrupp med forskare från bland annat Göteborgs universitet.

Studien visar att utrotningsrisken för rovdjur som varg, björn och tiger är högst strax efter att arten har bildats. Resultaten baseras på undersökningar av tusentals fossiler där forskarna fann att risken för utrotning minskade med artens ålder. De arter som undersökts är alla rovdjur.

För en art som överlevt en miljon år var till exempel sannolikheten att dö ut femtio procent mindre än för en art som just bildats.

Två miljoner en genomsnittlig ålder
Den genomsnittliga livslängden för arter som lever som rovdjur är runt två miljoner år. Men under de senaste 40 miljoner åren har de flesta arter dött ut mycket tidigare, även om det finns arter som överlevt i mer än 10 miljoner år.

– Att veta hur artens ålder påverkar utrotningsrisken kan ge oss viktiga insikter i den tidiga evolutionära historien och hjälpa oss att förutse artens framtid. Men det är inte klart i vilken utsträckning de historiska mönstren för utrotning kan överföras till dagens utrotningsrisk, eftersom de arter som finns idag starkt påverkas av mänskliga aktiviteter, säger Daniele Silvestro, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskaper, Göteborgs universitet.

Undersökt tusentals fossiler
Resultaten som presenteras i studien baseras på nya matematiska modeller och analyser av mer än 7000 fossiler av rovlevande däggdjur.

Bakom studien står forskare från Göteborgs universitet tillsammans med forskare från schweiziska federala tekniska institutet i Zürich (ETH) och forskare från University of Sao Paulo i Brasilien.

– Frågan om artens ålder ökar eller minskar deras utrotningsrisk har diskuterats i årtionden. Om man tittar på ett enskilt djur kan man förvänta sig att en gammal katt har större chanser att dö än en kattunge. Men när man tittar på en art som helhet gäller motsatsen, säger Oskar Hagen från schweiziska federala tekniska institutet i Zürich och huvudförfattare till artikeln.

Titel: Estimating Age-dependent Extinction: Contrasting Evidence from Fossils and Phylogenies. Systematic Biology (2017). Hagen O, Anderman T, Quental TB, Antonelli A, Silvestro D
Digital publicering: https://doi.org/10.1093/sysbio/syx082 

Kontakt:
Daniele Silvestro, Göteborgs universitet, mobil: +41- 0764- 90 99 31, e-post: daniele.silvestro@bioenv.gu.se (pratar enbart engelska)
Alexandre Antonelli, Göteborgs universitet, mobil: 0703- 98 95 70, e-post: alexandre.antonelli@bioenv.gu.se (talar svenska)

Foto: från Daniele Silvestros bildarkiv

 

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Citat

Att veta hur artens ålder påverkar utrotningsrisken kan ge oss viktiga insikter i den tidiga evolutionära historien och hjälpa oss att förutse artens framtid. Men det är inte klart i vilken utsträckning de historiska mönstren för utrotning kan överföras till dagens utrotningsrisk, eftersom de arter som finns idag starkt påverkas av mänskliga aktiviteter
Daniele Silvestro, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskaper, Göteborgs universitet