Nu kan alla svampar få ett eget namn

Knappt var tionde av de 1,5 miljoner nu levande svamparterna har ett vetenskapligt namn. I en ny artikel i tidskriften Molecular Ecology presenterar ett internationellt forskarlag, med flera forskare från Göteborgs Universitet, ett nytt system för namngivning.

Det är genom en svamparts namn som man kan bygga upp och förmedla kunskap om den.

-  Genom några enkla knapptryck på datorn går det exempelvis snabbt att kolla upp var i världen karljohanssvamp har påträffats, i vilka ekologiska sammanhang den är känd och vad som kännetecknar arten, säger Henrik Nilsson, vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Men för de många arter som ännu inte fått ett formellt vetenskapligt namn, faller detta system samman.

- Det behövs ett nytt system för att kunna kommunicera även kring arter som i princip är okända för vetenskapen, säger Henrik Nilsson.

Listan på namnslösa svamparter ökar

I takt med att DNA-baserade studier av jord och ved – där svampar gärna växer - blir allt vanligare, växer också listan på svamparter som är nya för vetenskapen.

- Det är ingen större konst att generera hundratusentals svamp-DNA-sekvenser från en tesked jord. I ett sådant jordprov påträffas ofta ett hundratal svamparter, ibland fler. Eftersom dessa svampar bara är kända från DNA-prover, kan de inte tilldelas ett vetenskapligt namn, säger Henrik Nilsson.

För att forskare ska kunna kommunicera kunskap kring svampar på ett enhetligt sätt, har nu ett forskarlag utarbetat ett system där alla svamparter, kända från DNA-sekvensering, tilldelas ett namn.

Nytt system för namngivning

Systemet tilldelar alla svamparter kända från DNA-studier ett artnamn av löpnummer-typen och lagrar tillgänglig data om geografi och ekologi för arterna. Karljohanssvampen heter exempelvis SH100935.05FU i systemet.

- Syftet är inte att ersätta de formella, vetenskapliga namnen. Snarare vill vi snabba på processen att ge arter vetenskapliga namn. Nu blir det möjligt att se i vilka andra vetenskapliga studier en viss art har påträffats, och man kommer att på ett bättre sätt kunna jämföra svampsamhällen i olika miljöer, säger Henrik Nilsson.

Bakom studien står ett forskarlag av 42 forskare från 25 universitet och 12 länder.

Studien: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/mec.12481/abstract

Namnsystemet: http://unite.ut.ee

Kontakt:

Henrik Nilsson, Forskare , Inst för biologi och miljövetenskap

Tel: +46 (0)31 786 2623, E-post: henrik.nilsson@bioenv.gu.se

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar:

Om oss

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 38 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.För fler nyheter från Göteborgs universitet, se:Sahlgrenska akademin: http://news.cision.com/se/sahlgrenska-akademin-vid-goteborgs-universitetHandelshögskolan: http://news.cision.com/se/handelshogskolan-vid-goteborgs-universitet

Prenumerera

Multimedia

Multimedia