Östersjöns sediment läcker mer kol än forskarna tidigare trott
Sedimenten i Östersjön begraver betydligt mindre organiskt kol än vad forskarna tidigare trott. Det visar nya studier från Göteborgs universitet. Den nya kunskapen kan leda till att prognoser om Östersjöns förmåga att ta upp koldioxid kan behöva revideras.
De stora mängder organiskt kol, som tillförs sedimenten i grunda havsområden som Östersjön, kan antingen brytas ner av mikroorganismer och sedimentlevande djur och läcka ut i oorganisk form till vattenmassan, eller begravas under långa tidsperioder.
Sedimenten lagrar mindre kol än förmodat
Sedimenten är en viktig plats där organiskt kol ”lagras” och i och med det tar hand om en del av atmosfärens koldioxid. Men förutom att sedimenten lagrar kol så bryter de också ner organiskt kol till löst oorganiskt kol, som sedan återcirkulerar till vattenmassan i havet.
– Vi har funnit att 96 procent av det organiska kol som tillförs sedimenten bryts ned och läcker ut, säger Madeleine Nilsson, författare till en ny doktorsavhandling vid Göteborgs universitet där studierna ingår.
Det innebär att det är tre gånger mer kol som läcker ut till Östersjöns vatten från sedimenten jämfört med vad forskarna tidigare trott.
– Vi hade förväntat oss en högre begravningseffektivitet än bara fyra procent. Det är anmärkningsvärt att sedimenten kan återcirkulera en så pass stor andel av det organiska kolet, trots den höga tillförseln.
Säkrare resultat med avancerad mätteknik
Sedimenten i Östersjön läcker också ut tre gånger mer oorganiskt kol till vattenmassan i havet än vad som tillförs via floderna. Det visar att sedimenten har en stor betydelse i Östersjöns kolcykel.
Skillnaden från tidigare studier är att så kallade bottenlandare använts i fältarbetet. Bottenlandare kan utföra mätningar på sedimentet i sin naturliga miljö på havsbotten och inverkar därför minimalt på de naturliga biogeokemiska processer som äger rum i sedimenten.
– Bottenlandare är tekniskt krävande att arbeta med, men i gengäld får vi väldigt högkvalitativa mätningar av sedimentprocesserna som man annars lätt kan få en ofullständig bild av.
Östersjön är starkt påverkad av hög tillförsel av näringsämnen (övergödning) från omkringliggande länder. Plankton tillväxer hastigt och organiskt material bildas som följd.
– Sedimentens roll i Östersjöns kolcykel behöver få större uppmärksamhet. Framförallt är det viktigt att ta hänsyn till återcirkuleringen av löst oorganiskt kol som tidigare varit kraftigt underskattad.
Den nya kunskapen kan innebära att prognoser för Östersjöns förmåga att ta upp koldioxid kan behöva förändras, och att sedimentens roll i Östersjöns kolomsättning behöver få större uppmärksamhet och på nytt sätt inkluderas i modeller.
Kontakt:
Madeleine Nilsson, institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, telefon: 031- 786 90 56, mobil: 073- 532 75 51, e-post: madeleine.nilsson@marine.gu.se,
Avhandlingens titel: Carbon Cycling in Baltic Sea Sediments – In Situ Investigations with Benthic LandersLänk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/56260
Digital publicering: http://hdl.handle.net/2077/56260
Handledare: Per Hall
Foto: Astrid Hylén.
Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar:
