Parrelationen en buffert mot stress

En bra parrelation kan fungera som buffert för den som utsätts för arbetsrelaterad stress. - Relationen minskar de negativa effekter som den här typen av stress har på vår hälsa. Men om parrelationen fungerar dåligt så förstärks i stället de negativa effekterna, säger Ann-Christine Andersson Arntén i en ny doktorsavhandling från Göteborgs universitet.

- Även en positiv inställning och väl fungerande strategier för att handskas med stressiga situationer hjälper till att minska de negativa effekterna av arbetsrelaterad stress, säger Ann-Christine Andersson Arntén, som disputerar i psykologi. - Men när stressupplevelser uppstår både i arbetet och parrelationen verkar risken för utbrändhet och ohälsa öka dramatiskt. I hennes studie har cirka 900 personer deltagit i en enkätundersökning. De som ansåg sig leva i en bra parrelation tyckte att de hade bättre hälsa än de som levde i sämre relationer. Kvinnor med en lågfungerande parrelation upplevde mer ångest och psykiska stressreaktioner och sömnproblem än kvinnor med en bra parrelation. Män som levde i en medelmåttig relation visade högre grad av depression, ångest, psykologiska och somatiska stressreaktioner än män med sämre eller bättre parrelationer. - En förklaring kan vara att den som lever i en halvbra relation tar ett stort ansvar för att relationen ska bli bättre. Är den däremot dålig konstaterar man det och att det inte finns något att göra åt saken. Studien visar på en del könsskillnader men skillnaderna mellan individer inom vardera kön var betydligt större än mellan könen. Efter att ha utsatts för stress behöver kroppen återhämta sig och fylla på sina lager av energi. Om det inte finns möjlighet till återhämtning på grund av att arbetet inte tillåter pauser och luncher så uttöms kroppens reserver och ohälsa uppstår. Samma sak gäller om man tar arbetet med sig hem, ständigt arbetar övertid eller har återkommande gräl och problem i sin parrelation. Effekterna av vardagslivets ibland små, men återkommande, stressituationer kommer smygande och till en början utan att märkas. Den stressade anpassar och tänjer sig efter de krav och förändringar som sker, fram till den dag han eller hon nått en sådan obalans att det krävs stora ansträngningar för att klara vardagen. - Risken är att vi först då inser att allt inte står rätt till. Vårt arbete och de nödvändiga sociala interaktionerna kräver allt för mycket av oss. Vår relation är ansträngd till bristningsgränsen och själva utnyttjar vi den sista droppen av den reservenergi vi en gång har haft. Enligt Ann-Christine Andersson Arntén leder missad återhämtning till fysisk och psykisk ohälsa och kognitions- och koncentrationsproblem som minskar förmågan till problemlösning och prestationer. - Och det får konsekvenser i hemmet så väl som på arbetsplatsen, säger Ann-Christine Andersson Arntén. Avhandlingens titel: Partnership Relation Quality modulates the effects of Work-stress on health. Avhandlingsförfattare: Ann-Christine Andersson Arntén, tel 0707445042 (bost.), 0707445042(arb.) E-länk: http://hdl.handle.net/2077/20199 e-post: ann-christine.andersson.arnten@psy.gu Fakultetsopponentens namn: Professor Milton Diamond, University of Hawaii at Manoa, USA

Om oss

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 38 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.För fler nyheter från Göteborgs universitet, se:Sahlgrenska akademin: http://news.cision.com/se/sahlgrenska-akademin-vid-goteborgs-universitetHandelshögskolan: http://news.cision.com/se/handelshogskolan-vid-goteborgs-universitet

Prenumerera