Pocketbok ger allmänheten inblick i frimureriets värld

Hemlighetsmakeri, höga ambitioner, ritualer, konspirationsteorier och gemenskap. I år firar frimureriet 300 år, och idéhistorikern Andreas Önnerfors vid Göteborgs universitet har skrivit en introduktion till fenomenet.

– Boken är en översikt i pocketformat som bygger på den senaste forskningen om frimureri, den kan nog hjälpa människor att förstå fenomenet bättre, säger Andreas Önnerfors, docent i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet.

Frimureri fanns i England och Skottland redan på medeltiden, men år 1717 brukar sägas vara starten för det moderna frimureriet – och mycket är intakt sedan dess.

Det finns ett stort antal frimurarordnar världen över, men grunden är densamma: att vara med handlar dels om gemenskap, ett sätt att umgås, dels om att utveckla sin egen person. Inom ordnarna diskuteras frågor om etik och moral, historia och andlighet, filosofi och vetenskap.

– Man försöker förbättra sig som person och få djupare kunskaper om hur man är. Samtidigt finns en utåtriktad agenda: hur beter jag mig som frimurare i världen? Hur beter sig frimureriet som organisation i samhället? Idén är att det som händer i frimureriet gör att man beter sig bättre som människa, i alla fall är ambitionerna väldigt höga.

Inträdesritualer
För att bli medlem måste man bli rekommenderad av någon som redan är invigd, ofta en äldre familjemedlem, och därefter genomgå en inträdesritual. Ritualerna kan se olika ut, men innefattar ofta både olika symboliska handlingar, som att klättra uppför en stege, och ett muntligt samtal om bland annat etik.

Exakt hur ritualerna ser ut är inte känt – frimureriet kännetecknas av hemlighetsmakeri och lite mystik: det ska finnas en tydlig skiljelinje mellan de invigda och de icke invigda.

– Det hemliga är otroligt viktigt, det handlar om ett avancerat socialt spel kring gränserna mellan transparens och hemlighet. Gränsdragningarna blir väldigt viktiga för hela iscensättningen av ritual och gemenskap, säger Andreas Önnerfors.

Under större delen av sin existens har frimurarordnarna blivit misstänkliggjorda och utsatta för konspirationsteorier. Under andra världskriget pekades de till exempel ut av nazister för att vara en del av en judisk konspiration, medan kommunister anklagade dem för att vara en del i ett borgerligt etablissemang.

Egna loger för kvinnor
En vanlig föreställning om frimurarordnar är att kvinnor inte är välkomna. Det stämmer – till viss del. Från början var kvinnliga medlemmar förbjudna, men redan på 1740-talet började förbudet ifrågasättas och snart startade kvinnor egna loger. Dessa försvann med romantikens inträde på 1800-talet.

– Då skapades biologistiska könsroller där kvinnor och män skulle leva i separata sfärer, och då passade det sig inte att kvinnor lämnade hemmet och var med i en organisation som frimurarna. Men mot slutet av 1800-talet, med kvinnorörelsen och suffragettrörelsen, kom en ny våg av frimureri som har stått sig sedan dess. I dag finns ett stort intresse för frimureri hos både kvinnor och män. I dagens samhälle när mycket kontakt mellan människor sker via sociala medier framstår det direkta mötet som attraktivt.

Numera finns både loger som välkomnar män och kvinnor, och loger som bara tar emot medlemmar av ett kön – ofta män.

I Sverige beräknas ungefär 15 000 personer vara medlemmar i någon frimurarorden. Globalt tros siffran vara 2–3 miljoner människor.

Andreas Önnerfors bok heter Freemasonry: A Very Short Introduction och ingår i en serie som ges ut av Oxford University Press. Böckerna är i pocketformat och presenterar olika ämnen kortfattat, de är skrivna av forskare världen över och vänder sig till allmänheten.

Kontakt
Andreas Önnerfors, docent i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, tel: 031-786 2382, 070-676 93 23, e-post: andreas.onnerfors@lir.gu.se

Elin Widfeldt
Kommunikatör, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
Tel: 031-786 53 17, 0766-18 53 17
E-post: elin.widfeldt@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: