Ny rapport visar: Sänkt arbetsgivaravgift har inte minskat ungdomsarbetslösheten

Sänkta arbetsgivaravgifter skulle ge fler ungdomar jobb. Men en ny rapport från Handelsanställdas förbund visar att skattereformen inte haft någon effekt. Trots subventioneringar på 17 miljarder är andelen unga inte större i arbetskraften i dag än före reformen 2007.

– De sänkta avgifterna har säkert varit positiva för företagens vinst men inte lett till att fler unga fått jobb, vilket var tanken och framför allt det som är viktigt. Statistiken visar tydligt att det finns långt mer effektiva sätt att minska ungdomsarbetslösheten, säger Susanna Gideonsson, Handels förste vice ordförande.

Rapporten visar att inom de två stora branscherna privat detaljhandel och partihandel har tvärtom andelen unga minskat under femårsperioden efter den första skattereformen. 2006 var det 15-17 procent billigare att anställa en person i åldern 18-24 år än i andra åldersgrupper. 2012 var skillnaden i lönekostnad 32 procent. Ändå valde arbetsgivare i detaljhandeln – med en årlig personalomsättning på runt 30 procent – att inte anställa unga i högre grad än tidigare.
Handels rapport avvisar resonemanget om att sysselsättningen bland unga skulle försämras kraftigt om arbetsgivaravgifterna återställdes till tidigare nivåer. De kraftiga subventionerna till sänkta arbetsgivaravgifter kan jämföras:

17 miljarder kronor motsvarar
* 37 778 nya heltidsanställningar till en lön på 25 000 kronor i månaden.
* 236 11 platser i vuxenutbildning
* 162 501 till 266 566 platser i arbetsmarknadsutbildning
* 184 783 nya högskoleplatser

Handels utredare drar slutsatsen att andelen unga inom handeln sjunker till följd av branschens utveckling och behov av ökad kompetens. Ett verkligt problem, till skillnad från lönekostnaderna, är att den utbildningspolitik som förs har lett till att de yrkesförberedande gymnasieprogrammens status försämrats så mycket att de inte längre kan ge ungdomar den kompetens branschen kräver – i stället för att anställa unga från handelsprogrammet väljer arbetsgivarna i dag ofta att anställa dem som gått de teoretiska ekonomi- eller samhällsprogrammen.

– Det finns också ett behov av att diskutera synen på ung arbetskraft – vår uppgift är att göra ungdomar mer attraktiva som arbetskraft för fler företag genom att se till att de har en bra grund, genom utbildning och möjlighet till praktik. Lägre lön är fel väg och bottnar i en syn på unga som borde diskuteras, inte minst inom branscher där en så stor del av arbetskraften är ungdomar, säger Susanna Gideonsson.

För mer information kontakta:
Susanna Gideonsson, 1e vice ordförande Handels, tel 070-555 66 85
Kristina Jogestrand, pressekreterare Handels, tel 070-675 19 89

Fakta: Stefan Carlén och Josefine Boman, Handels utredningsgrupp, står bakom rapporten som undersöker vad som hänt på arbetsmarknaden efter att arbetsgivaravgifterna sänktes för unga, den 1 juli 2007 och den 1 januari 2009. Det är de två stora branscherna detaljhandel och partihandel som studerats och bygger på partsgemensam löne- och branschstatistik samt offentlig statistik.

Handelsanställdas förbund är Sveriges tredje största LO-förbund med cirka 150 000 medlemmar. 65 procent av medlemmarna är kvinnor. En tredjedel är under 30 år. Handels har medlemmar på cirka 25 000 arbetsplatser. Läs mer på www.handels.se.

Taggar:

Om oss

Handels är Sveriges tredje största LO-förbund med drygt 157 000 medlemmar, varav nästan 100 000 är kvinnor. Förbundet bildades 1906 men är på många sätt ett ungt förbund. Av våra medlemmar är en tredjedel av de yrkesverksamma under 30 år. Majoriteten av våra medlemmar jobbar inom detaljhandeln, men vi representerar också en rad andra yrken och branscher. Bland dessa finns till exempel florister, frisörer, lagerarbetare, tjänstemän, kontorsanställda och elever inom yrkesinriktad utbildning. Handels finns på cirka 25 000 arbetsplatser över hela landet. Läs mer på www.handels.se