Handelsbankens konjunkturprognos: Anpassningen ger Finland växtverk

  • Tredje året av negativ tillväxt i Finland, nästa år ökar tillväxten måttligt
  • På global nivå ser vi fortfarande en splittrad utveckling
  • Allt viktigare att ECB bekämpar deflationen
  • Euron försvagas när penningpolitiken och centralbankernas styrräntor tar olika riktningar i euroområdet och USA

Finland fortsätter att anpassa sig
Handelsbankens ekonomer förutspår att Finlands bruttonationalprodukt i år minskar med 0,3 procent (+0,4). Totalproduktionen förväntas också nästa år öka mindre än vad tidigare prognoser antytt, dvs. 0,8 procent (1,5). BNP-prognosen för 2016 är kvar på 1,8 procent.

”De ekonomiska problem som i Finland uppstått efter finanskrisen är ett resultat av att produktiviteten i arbetet rasat. Av sin natur är krisen därför helt annorlunda än i början av 90-talet då nedgången i totalproduktionen främst berodde på det kraftiga bortfallet i totala antalet arbetade timmar”, berättar Handelsbanken Finlands chefsekonom Tiina Helenius.

Bakom den kraftigt minskade produktiviteten ligger i sin tur nedmonteringen av Nokia som inleddes år 2008, men även andra viktiga branscher har drabbats av strukturella förändringar i den globala efterfrågan. Då orsakerna till ekonomins svaga prestationsförmåga främst har att göra med landets reella konkurrenskraft blir återhämtningsfasen lång och smärtsam.”Under den närmaste framtiden har Finland i sin exportpalett inte produkter eller tjänster som skulle nå massorna runt om i världen på samma sätt som Nokias mobiltelefoner gjorde”, estimerar Helenius.

Det finns ännu inte tecken på en stark och tydlig vändning i konjunkturen, trots att den tekniska nedgången, dvs. två på varandra följande kvartal med negativ BNP-tillväxt, slutade under årets andra kvartal.

”Enkäter om sentiment och orderingång tyder inte på att läget förbättras inom kort”, förutspår Handelsbanken Finlands ekonom Tuulia Asplund. På grund av den långsamma konjunkturvändningen kommer arbetslöshetsgraden inte att minska förrän år 2016.

Även om recessionen dragit ut på tiden har klyftan mellan arbetskraftskostnader och produktivitet inte minskat.  Därför blir minskning av sysselsättningen det viktigaste sättet att öka lönsamheten för privata företag.

”Även den förlängda investeringsnedgången är ett resultat av sämre lönsamhet”, påpekar Helenius.

Krisen i Ukraina och de spända relationerna mellan Ryssland och västländerna innebär en stor tillväxtrisk för Finland. Utöver de direkta sanktionerna drabbas exporten till Ryssland också av den allt svårare ryska finansieringsmiljön samt den svaga rubeln. Konflikten tar hela tiden nya vändningar så det finns en konkret risk för att krisen blir långvarig.

Splittrad utveckling för världsekonomin

På global nivå ser vi en fortsatt splittrad utveckling. Vissa länder och regioner uppvisar stabil expansion, andra släpar efter. Det här är ett mönster som är särskilt tydligt när man jämför USA och euroområdet. Likadan asymmetrisk utveckling kan också skönjas mellan olika tillväxtekonomier. Kina har tillsvidare lycktas uppnå en stabil tillväxt medan Brasilien och Ryssland verkar ha stagnerat. Ryssland kommer att underprestera ännu en lång tid framöver.  

Kampen mot deflation förutsätter svagare euro

I euroområdet ser det dystrare ut nu än i våras, för området är beroende av export och drabbas därför hårdare av de ökande geopolitiska spänningarna än det mer självgående USA. Ett annat stort problem är krishanteringen vilken varit alldeles för långsam. Även om ECB lyckats med att ingjuta ökat förtroende på obligationsmarknaden, så är banker liksom företag i krisländerna fortsatt pressade.

Kampen mot deflation förutsätter en svagare euro och det är här den nya stimulanspolitiken som får ECB:s balansräkning att växa kommer in i bilden. Om deflationen biter sig fast i krisländer med hög skuldsättning finns det en risk för ny finansiell instabilitet som skulle kunna slå hårt mot den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningen. Handelsbanken förutspår att ECB:s tillgångsköp och den amerikanska centralbanken Fed:s omläggning av räntepolitiken ökar ränteskillnaderna mellan USA och Tyskland och att euro och dollar handlas i paritet inom två år.

Konjunkturprognosen finns i sin helhet tillgänglig som bilaga (på finska).

Tilläggsinformation:

Tiina Helenius, chefsekonom, Handelsbanken Finland, tfn 010 444 2404

Tuulia Asplund, ekonom, tfn 010 444 2403

e-postadresserna är i formen: fornamn.efternamn@handelsbanken.fi

Finlands ekonomiska utveckling, Handelsbankens prognos

Tillväxtprognos, Finland %
Ändring i %, tidigare prognos inom parentes 2012 2013 2014E 2015E 2016E
Privat konsumtion 0,1 -0,7 -0.2(0.4) 0.7(1.1) 0.9(1.5)
Offentlig konsumtion 0,7 1,5 0.2(0.2) 0.2(0.2) 0.5(0.5)
Investeringar -2,5 -4,9 -3.7(-3.3) 0.0(2.8) 4.0(5.0)
Export 1,2 -1,7 0.9(3.0) 3.3(5.0) 4.9(4.6)
Imprt 1,3 -2,5 0.6(1.2) 2.8(4.3) 2.8(5.0)
BNP -1,5 -1,2 -0.3(0.4) 0.8(1.5) 1.8(1.8)
Inkomstnivåindex 3,2 2,1 1,2 1,3 1,8
Konsumentprisindex 2,8 1,5 1 1,6 2
Arbetslöshetsgrad* 7,7 8,2 8,5 8,6 8,4
Offentliga samfundens finansiella sparande** -1,8 -2,0 -2,4 -1,6 -1,4
* procent av arbetskraft
** procent av BNP
Källa Handelsbanken

Handelsbanken är en nordisk bankkoncern med global verksamhet. I dag har banken verksamhet i totalt 24 länder runtom i världen och den sysselsätter drygt 11 000 personer. Banken är känd för sin starka företagskultur samt kundorienterade och flexibla service. Sedan flera år tillbaka har Handelsbanken legat i topp i en stor kundnöjdhetsmätning både i Finland och i de andra nordiska länderna (EPSI Rating). Handelsbanken grundades i Stockholm år 1871, vilket gör Handelsbanksaktien till den äldsta noterade aktien på Stockholmsbörsen. I Finland har banken funnits sedan 1985.

I Finland har Handelsbanken 45 kundkontor runtom i landet, huvudkontorsverksamheten i Helsingfors samt bankens finans-, fond- och livförsäkringsbolag, Capital Markets-verksamheten, Handelsbanken Kapitalförvaltning och Private Banking samt Handelsbanken Custody som svarar för värdepappersförvarstjänsterna. Handelsbanken Finland hade 606 medarbetare i slutet av år 2013.