Handelsbankens konjunkturprognos: Återhämtning på bräcklig grund

  • Finlands ekonomi växer åren 2016–18 med i genomsnitt en procent, dvs. i linje med vår uppskattning om Finlands tillväxttakt på lång sikt. 
  • Finlands ekonomiska tillväxt baserar sig främst på privat konsumtion och bygginvesteringar och får en stor del av sin drivkraft från ökad skuldtagning. Utan ett positivt bidrag från nettoexporten förblir återhämtningstakten långsam.
  • Globalt räknar vi med lägre tillväxttakt under kommande år. Dels beror det på högre resursutnyttjande, dels på strukturella faktorer som minskar tillväxtpotentialen.

Hushållens konsumtion fungerar som drivmotor i Finland 

Vi förutspår att Finlands bruttonationalprodukt i år ökar med 1 procent (prognosen identisk med prognosen i april 2016). Nästa år förväntas totalproduktionen också öka med 1 procent (1,2 %) men år 2018 endast med 0,8 procent (0,9 %).

Finlands ekonomiska tillväxt baserar sig främst på privat konsumtion och bygginvesteringar och får en stor del av sin drivkraft från ökad skuldtagning. Därför vilar Finlands återhämtning på bräcklig grund.

 ”En mer bestående återhämtning förutsätter ett rejält positivt bidrag från nettoexporten till landets tillväxt. Produktiviteten inom IT- och kommunikationsteknologibranschen har dock rasat, något som dämpar tillväxten för såväl totalproduktionen som exporten, samtidigt som omallokeringen av ekonomiska resurser, arbetskraft och kapital till sektorer och bolag med hög lönsamhet är fortfarande en stor utmaning för Finland”, konstaterar Handelsbanken Finlands chefsekonom Tiina Helenius.

Exportutsikterna för resten av året är något ljusare, för industriproduktionen vände upp över hela linjen under andra kvartalet. Det verkar som om ökningen fått fortsättning också under tredje kvartalet.   

”Vi förväntar oss inte någon stark, exportdriven återhämtning som vi förr brukade ha, för den globala konjunkturen visar tecken på att mogna. Den svaga exporten jämfört med konkurrenterna talar dessutom om att det kommer att ta längre än förväntat innan vi får tillbaka vår konkurrenskraft. Då de flesta euroländerna befinner sig i samma situation, blir utmaningen ännu större”, säger Helenius.  

Konsumtionen fungerar i år och nästa år som drivmotor för tillväxten och flera faktorer stöder konsumtionen. Konsumenternas förtroende har ökat betydligt, inflationstakten är långsam och stämningen på arbetsmarknaden är ljusare. Det ökade konsumentförtroendet har också bidragit till ökad skuldtagning.

”Inhemska efterfrågekällor räcker dock inte till att skapa inflationstryck i någon större utsträckning, i synnerhet då den måttfulla lönepolitiken fortsätter”, poängterar ekonom Janne Ronkanen. Hushållens köpkraft och konsumtion får nästa år ytterligare stöd av regeringens löfte om inkomstskattelättnader på 515 miljoner euro.

Investeringstakten har ökat kraftigt. Speciellt bygginvesteringarna ökar i snabb takt eftersom flyttrörelsen inom landet har pressat upp efterfrågan på små bostäder i tillväxtcentra och i synnerhet i huvudstadsregionen. Bostadsbyggandet torde nå sin topp ännu i år.

Arbetsmarknaden har återhämtat sig sakta från och med juni 2015 och arbetslöshetsgraden har minskat från 9,5 procent till 8,7 procent. Arbetslösheten fortsätter att minska och år 2018 sjunker arbetslöshetsgraden till 8,5 procent. Också arbetskraften har minskat under första halvåret vilket tyder på att allt mer arbetskraft hamnar utanför arbetslivet, dels på grund av pensionering. Det betyder att minskningen av arbetslösheten ger en alltför positiv bild av arbetsmarknadens utveckling.

Konjunkturen mognar i USA, också i euroområdet saktar tillväxten ned  

För världsekonomin förutspår vi lägre tillväxt under kommande år. Dels beror utvecklingen på högre resursutnyttjande, dels på strukturella faktorer som minskar tillväxtpotentialen. I USA drivs tillväxten av hushållens konsumtion med stöd av full sysselsättning. Investeringarna ökar i långsammare takt och allt fler företag har svårt att amortera sina lån. Dessutom har bankerna börjat strama åt kreditgivningen. Allt detta tyder på att konjunkturen är på väg att mogna och risken för en ny lågkonjunktur ökar under prognosperioden 2016–18.

”Fed torde höja styrräntan med 0,25 procentenheter i december och för de följande åren räknar vi med att räntan höjs gradvis i en takt om 0,25 procentenheter per år”, tror Helenius.

I euroområdet är tillväxten precis så stark som den överhuvudtaget kan bli, och så småningom mattas den av ytterligare. Tillväxten har gynnats av låga räntor och energipriser, men medvinden börjar avta och strukturella problem, låg produktivitet och avtagande arbetskraftstillväxt bromsar tillväxten. När tillväxten saktar ner blir ECB antagligen tvungen att öka stimulansen.

”Ur euroområdets synvinkel är det positivt att Storbritannien inte sjunkit i recession efter folkomröstningen. Vi räknar med att landet undviker ekonomisk kollaps men blir tvunget att nöja sig med mer modest tillväxt”, kommenterar ekonomerna.

Av tillväxtländerna har Kina lyckats stabilisera tillväxten tack vare en av penningpolitiken framdriven fastighetsboom och infrastrukturinvesteringar. Det finns överkapacitet i tung industri vilket tillsammans med hög och snabb skuldsättning begränsar myndigheternas möjligheter att reglera tillväxten. Som en stor om än inte den största risken i vår prognos ser vi en punktering av den kinesiska skuldbubblan. De två stora tillväxtekonomierna Brasilien och Ryssland har lämnat lågkonjunkturen bakom sig och vi förväntar oss att dessa ekonomier under de närmaste åren uppnår en positiv om än historiskt sett mycket måttlig tillväxt.  

Konjunkturprognosen (på finska) och den globala konjunkturprognosen (på engelska) finns tillgängliga som bilaga.

Konjunkturprognos oktober 2016 
Macro Forecast October 2016

Tilläggsinformation:

Tiina Helenius, chefsekonom, Handelsbanken Finland, tfn 010 444 2404
Janne Ronkanen, ekonom, Handelsbanken Finland, tfn 010 444 2403

e-post: fornamn.efternamn@handelsbanken.fi 

Finlands ekonomiska utveckling, prognos
Ändring i %, december månads prognos inom parentes 2015 2016E 2017E 2018E
Privat konsumtion 1.5 1.5 (1.0) 1.3 (0.7) 0.8 (0.8)
Offentlig konsumtion 0.4 0.5 (0.0) 0.5 (0.0) -0.2 (-0.1)
Investeringar 0.7 4.5 (4.2) 3.2 (4.0) 2.0 (3.0)
Export -0.2 1.0 (1.5) 1.6 (2.5) 0.4 (1.0)
Import 1.9 3.1 (2.6) 2.3 (2.6) 0.8 (1.2)
BNP 0.2 1.0 (1.0) 1.0 (1.2) 0.8 (0.9)
Inkomstnivåindex 1.4 1.2 0.9 1.0
Konsumentprisindex -0.2 0.3 0.9 1.2
Arbetslöshetsgrad* 9.4 8.8 8.5 8.4
Offentliga samfundens finansiella sparande** -2.8 -2.5 -2.3 -2.0
*  procent av arbetskraft
** procent av BNP
Källa: Handelsbanken

Handelsbanken är en nordisk bankkoncern med global verksamhet. I dag har banken verksamhet i drygt 20 länder runtom i världen och den sysselsätter drygt 11 000 personer. Banken är känd för sin starka företagskultur samt kundorienterade och flexibla service. Sedan flera år tillbaka har Handelsbanken legat i topp i en stor kundnöjdhetsmätning både i Finland och i de andra nordiska länderna (EPSI Rating). Handelsbanken grundades i Stockholm år 1871, vilket gör Handelsbanksaktien till den äldsta noterade aktien på Stockholmsbörsen. I Finland har banken funnits sedan 1985.

I Finland har Handelsbanken 45 kundkontor runtom i landet, huvudkontorsverksamheten i Helsingfors samt bankens finans-, fond- och livförsäkringsbolag, Capital Markets-verksamheten, Handelsbanken Kapitalförvaltning och Private Banking samt Handelsbanken Custody som svarar för värdepappersförvarstjänsterna. Handelsbanken Finland hade 612 medarbetare i slutet av år 2015.