Centralbankerna kan inte fixa allt

USA:s ekonomiska försprång gentemot euroområdet kvarstår. I USA är nu BNP på en betydligt högre nivå än innan den globala finanskrisen. Federal Reserve planerar en första höjning av styrräntan senare i år. I euroområdet har ekonomin utvecklats mer sidledes. ECB satsning på QE för att undanröja deflationsrisken ser ut att fungera. Vi behåller vår prognos om en ytterligare förstärkning av dollarn mot euron. Bland de nordiska länderna har Sverige den starkaste ekonomin, vilket borde innebära att kronan inte behöver försvagas i tandem med euron.

Även om tillväxten i USA mattades tillfälligt under första kvartalet - huvudsakligen ett resultat av dåligt väder, fackföreningsaktioner i hamnarna på västkusten och svagare export i kölvattnet av den starkare dollarn - bedömer vi att den underliggande expansionen i den amerikanska ekonomin är fortsatt robust. Vi förväntar oss att tillväxten framöver kommer att vara tillräckligt hög för att minska arbetslösheten ytterligare. Federal Reserve, som hittills har avstått från att strama åt penningpolitiken, signalerar nu att det snart är dags. Vår syn är att en första räntehöjning kommer i juni och att centralbanken därefter fortsätter att höja mycket långsamt.

I euroområdet går det sämre. Efter att ECB börjat med massiva tillgångsköp finns det dock anledning att vara försiktigt optimistisk. Euron har försvagats och läget på kreditmarknaden förbättrats. Mätningar av optimismen i näringslivet pekar på en gradvis återhämtning som är starkare än konsensusförväntningarna. Det stora slacket i de krisdrabbade medlemsländerna innebär att ECB kommer att behöva fortsätta bedriva en expansiv penningpolitik under många år framöver, vilket talar för en fortsatt dollarförstärkning mot euron.

Den ekonomiska återhämtningen efter finanskrisen har gått långsammare än vid tidigare konjunkturuppgångar och i flera länder i Europa har det knappast skett någon uppgång alls. Men även om återhämtningen i USA har varit svagare än normalt i termer av BNP har återhämtningen på arbetsmarknaden gått snabbare och arbetslösheten har minskat betydligt mer än förväntat. Trots detta har löneinflationen fortsatt att vara dämpad. Storbritannien har haft en liknande utveckling och både Federal Reserve och Bank of England har låtit bli att höja räntan. En huvud faktor är den svaga kopplingen mellan arbetslöshet och löneinflation. Vi har undersökt denna fråga och funnit att gamla samband fungerar om man tar hänsyn till den svaga produktivitetsutvecklingen och den låga inflationen.

I Kina verkar den senaste tidens data bekräfta att tillväxten håller på att mattas. Sannolikt är orsaken strukturella faktorer, som inte går att åtgärda med konventionella stimulansåtgärder. Trots detta bör myndigheterna klara av att undvika en ekonomisk hårdlandning. Vi har också en fortsatt positiv syn på Indien. Situationen i Ryssland har förbättrats i kölvattnet av stabiliseringen av oljepriserna även om landet fortfarande hotas av recession. Slutligen ser Brasiliens framtidsutsikter dystra ut.

De ekonomiska förhållandena i de nordiska länderna går åt olika håll. I Danmark överraskade data på uppsidan under andra halvan av förra året, vilket av vissa togs som intäkt för att ekonomin stod inför en varaktig förbättring efter att antal magra år. Det kan dock vara en falsk start. Det mesta pekar på modest tillväxt under de närmaste åren. Finlands läge är dock betydligt sämre. Både cykliska som strukturella faktorer har slagit hårt mot ekonomin. Den planerade centerledda regeringskoalitionen står inför stora utmaningar. I Norge har naturligtvis oljeprisfallet haft stora effekter. Ekonomin ser ut att bromsa in snabbare än Norges Bank förväntat sig. En ytterligare räntesänkning ligger därför sannolikt i pipeline.

I Sverige är ekonomin starkare än i grannländerna. Från ett konjunkturperspektiv ser ekonomin ut att befinna sig i ett läge som har mer gemensamt med Storbritannien och USA än med de flesta länderna i euroområdet. Kapacitetsutnyttjandet är relativt högt och stiger gradvis. Trots det har inflationen legat långt under Riksbankens mål som därför till sist har reagerat och infört en negativ styrränta. Även om vi tycker att det hade varit bra om Riksbanken agerat tidigare, i likhet med Norges Bank, så tror vi att den kommer lyckas att få upp inflationen mot det officiella målet.

För ytterligare information kontakta:

Jan Häggström, Chefsekonom, +46-8 701 10 97, +46 70 761 43 66
För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.se

(Se bifogad PDF inkl. tabeller).

Taggar: