Ny konjunkturprognos: Ljusare tider trots mörka moln över Club Med

Vi fortsätter att se tecken på en global återhämtning ledd av tillväxtländerna i Asien och andra länder runt Stilla havet. Men den är inte lika stark som återhämtningen efter det mest akuta skedet av finanskrisen. Kapacitetsutnyttjandet i Asien är redan högt, vilket vid någon tidpunkt kommer att innebära en omläggning av den ekonomiska politiken i mer restriktiv riktning. Samtidigt tyngs Europa av de olösta problemen i eurozonen.

För världen som helhet räknar vi med att den globala återhämtningen efter svackan i samband med eurokrisen fortsätter. Draghjälpen kommer framför allt från länderna runt Stilla havet. I USA fortsätter exportindustrin att expandera i kölvattnet av en ganska svag dollar och stark efterfrågan i Asien. Vi ser också tecken på att en del företag väljer att ta hem vissa aktiviteter i takt med att den amerikanska kostnadsnivån framstår som alltmer attraktiv. Även på bostadsmarknaden ser vi en ljusning. Sammantaget tror vi att det är tillräckligt för att kompensera för effekterna av den mer restriktiva finanspolitiken. I och med att centralbanken Federal Reserve gradvis väntas välja att dra ner på de penningpolitiska stimulanserna tror vi på en comeback för dollarn.

Vad gäller Kina har såväl marknaden i stort som många ekonomer gjort en stor affär av den oväntat svaga tillväxten under första kvartalet. Vi är dock inte så oroliga för en kinesisk avmattning. Visserligen finns det mycket som talar för att trendtillväxten är något lägre än den faktiska tillväxten under de senaste åren men det torde inte handla om några radikala nedrevideringar av landets potential. Vi ser också att ekonomin reagerar på den mer expansiva finans- och penningpolitiken. Därmed tror vi att ekonomin fortsätter expandera i god takt. Samtidigt är det viktigt att framhålla att utbudsbegränsningarna är större nu än tidigare. I så väl Kina som övriga asiatiska tillväxtekonomier är kapacitetsutnyttjandet redan högt. Detta aktualiserar frågan om flaskhalsproblem och ökat inflationstryck. Med största sannolikhet måste den ekonomiska politiken börja fokusera mer på dessa utmaningar relativt snart. Vi tror därför att konjunkturen toppar redan 2015.

Tillväxtekonomier i andra delar av världen borde också utvecklas relativt starkt. Även i Brasilien och andra sydamerikanska länder har man mött svackan med stimulansåtgärder. Vi tror att dessa nu börjar ge positivt resultat. Men precis som i Asien så ser vi i Sydamerika ett ökande inflationstryck. Liksom i Asien väntar en mer restriktiv ekonomisk politik relativt snart. Undantaget från detta relativt ljusa scenario är Östeuropa. Ryssland, världens främsta energiproducent, drivs i ökande utsträckning av Asien men problemen på hemmaplan håller samtidigt tillbaka en nödvändig ekonomisk diversifiering. I de östra EU-länderna är situationen mer kritisk. Här märker vi tydligt att problemen i eurozonen tynger samtidigt som möjligheterna att kompensera med en mer expansiv politik är mycket begränsade.

Eurozonen är nu liksom tidigare världsekonomins sorgebarn. Det är fortfarande svårt att skönja en tydlig strategi för att lösa problemen i krisländerna. Vi tror att det blir svårt för dessa länder att tillräckligt snabbt förbättra sin konkurrenskraft inom ramen för den gemensamma penningpolitiken och tycker fortfarande inte att man kan utesluta utträden. Eurozonen blir alltmer polariserad. Dragloket Tyskland har kopplat loss, tillsammans med länder som Finland och Nederländerna. Samtidigt blir Frankrike alltmer likt krisländerna. Förutom bättre inhemska fundamenta är det tydligt att norra Europa är bättre rustat för att dra nytta av den starka tillväxten i de mer dynamiska regionerna av den globala ekonomin. Den europeiska centralbanken har inte lika stora möjligheter som övriga centralbanker att agera men kommer att snegla mer på de svagare länderna i eurozonen än de starkare. Detta talar som sagt till dollarns fördel.

Situationen i Storbritannien liknar den i eurozonens krisländer i många avseenden. Till landets nackdel talar den stora finanssektorn som har tvingats krympa sedan krisen. Till landets fördel talar den egna valutan och den självständiga penningpolitiken. Balansakten mellan finanspolitisk åtstramning och expansiv penningpolitik fortsätter. Precis som Fed har Bank of England kunnat agera mycket aggressivt med penningpolitiska stimulanser. Trots detta har återhämtningen sedan finanskrisen varit en besvikelse. Det tar tid att utveckla nya tillväxtsektorer och närheten till Europa är naturligtvis en återhållande faktor.

Även i Japan satsar nu centralbanken på att följa efter i Feds och Bank of Englands fotspår och satsa på massiva tillgångsköp för att få bukt med landets seglivade deflationsproblematik. Nästan varje annat land med Japans problem – krympande befolkningstillväxt, ökande statsskuld, svag tillväxt och deflation – skulle troligtvis möta en rejäl dos skepticism. Men i Japans fall, med stora, framgångsrika exportbolag och högt sparande, tror vi ändå att det kan lösa sig till det bästa.

De nordiska länderna är generellt bra positionerade för att dra nytta av de globala trenderna. För Sveriges del tror vi att starkare efterfrågan på exportmarknaderna tillsammans med fortsatt expansiv ekonomisk politik successivt stärker konjunkturen under de kommande åren. Trots hot från utländska och finansiella marknader räknar vi med att riskerna för större bakslag sannolikt upplevs som allt mindre bland svenska företag och hushåll. Den hittills begränsade ökningen av arbetslösheten indikerar god motståndskraft. Men det beror på att företagen valt att inte låta tillfälliga fluktuationer i efterfrågan slå igenom på sysselsättningen. Myntets andra sida är att potentialen för fler jobb och lägre arbetslöshet troligen är begränsad. Riksbanken vill höja räntan, bland annat för att motverka bubbelrisker, men den extremt låga ECB-räntan de kommande fem åren gör det svårt att höja så mycket som skulle behövas för att hålla tillbaka kreditexpansion och bostadspriser.

  

För ytterligare information kontakta:
Jan Häggström, chefsekonom, +46-8 701 10 97, +46 70 761 43 66

För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.se

Om oss

Handelsbanken

Prenumerera

Dokument & länkar