FN:s klimatrapport: Pris på koldioxid avgörande

Report this content

Trots klimatförändringen är det i de flesta länder nästan helt gratis att släppa ut koldioxid.
– En krona per kilo koldioxid skulle räcka för att hantera hela klimatfrågan, säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Han är samordnande författare och den enda svenska forskaren bakom rapporten om åtgärder som FN:s klimatpanel presenterar nästa vecka.

Den tredje delrapporten i FN:s klimatpanels femte utvärderingsrapport om det vetenskapliga läget kring klimatet är mycket viktig eftersom den handlar om åtgärder för att minska eller hindra växthusgasutsläppen. Rapporten omfattar de mest betydelsefulla ekonomiska sektorerna – energi, transport, byggande, industri, jordbruk, skogsbruk och avfallshantering.

Det nya som är positivt jämfört med den förra utvärderingen 2007 är att många länder nu har klimatansvariga ministrar och en rad klimatåtgärder som forskarna har kunnat utvärdera. Forskarnas sammanfattning för politiker slutförs och presenteras i Berlin nästa vecka.

– Mina forskarkollegor har liknat entusiastiska botaniker som hittar nya arter när de upptäckt vilka styrmedel som nu finns i olika länder. Samtidigt är problemet att de flesta av dessa styrmedel är för svaga för att vara meningsfulla. För att göra något verkningsfullt behövs ett par starka styrmedel som tillämpas med effektiv intensitet, säger Thomas Sterner.

Ett starkt styrmedel är enligt den tredje delrapporten att sätta ett pris på koldioxid i atmosfären. I de flesta av jordens länder är det fortfarande helt eller nästan gratis att släppa ut koldioxid och andra klimatskadliga gaser. Samtidigt visar studier från exempelvis International Energy Agency att en utsläppsskatt på en krona per kilo koldioxid skulle räcka för att sänka utsläppen med hälften till 2050 om skatten införs för alla sektorer i hela världen. Svårigheten ligger i att nå internationella överenskommelser om detta.

Ett annat effektivt styrmedel som rapporten pekar på är forskningssatsningar kring ny teknik. Ett dilemma som Thomas Sterner pekar på är att företag vet att de inte kommer få behålla patent på nya klimatvänliga tekniker. Därmed uteblir vinstförväntningar och företagens drivkraft att satsa på ny teknik i den omfattning som är motiverat med tanke på katastrofer som klimatförändringen kan leda till, särskilt i fattiga länder som släpper ut minst. Därför behövs även statligt finansierad forskning.

Beskattning av koldioxidutsläpp tillämpas idag i ett fåtal länder, likaså bensinskatt och utsläppsrättshandel. Samtidigt subventionerar många länder fossila bränslen. Enligt Thomas Sterner är ett viktigt styrmedel ta att bort dessa subventioner. Vissa klimatpolitiska åtgärder som den tredje delrapporten behandlar består av frivilliga överenskommelser.

– Jag tror generellt inte så mycket på frivilliga åtgärder eftersom det innebär att låta industrin göra som den vill. Överlag befarar jag att vår delrapport om åtgärder kommer ha ett alldeles för lågt tonläge i relation till första delrapporten som ju i höstas beskrev läget i världen som katastrofalt ur klimatsynpunkt. Men det finns verkligen möjligheter att begränsa utsläppen, säger Thomas Sterner.  

Kontakt:
Thomas Sterner, Professor i miljöekonomi, Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Samordnande huvudförfattare till FNs klimatpanels tredje delrapport, kapitlet om nationella, regionala och lokala styrmedel.
Tel: 0708 163 306, E-post: thomas.sterner@economics.gu.se
Karin Backteman, Forskningskommunikatör, 031 786 25 95, karin.backteman@economics.gu.se

Tredje delrapporten från FN:s klimatpanel (WGIII AR5)
FN:s klimatpanel, IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), presenterar den 13 april en ny delrapport som handlar om åtgärder för att minska eller hindra växthusgasutsläppen. Thomas Sterner, professor vid Göteborgs universitet, är samordnande huvudförfattare till kapitel 15: Nationella, regionala och lokala styrmedel. Totalt fyra delrapporter ingår i den senaste utvärderingen av klimatförändringen (Assessment Report 5, AR5). Den tredje delrapporten (Working Group III Report) slutförs i Berlin 7-12 april för att godkännas av IPCC innan sammanfattningen för politiker presenteras på en presskonferens den 13 april. Pressmeddelande från IPCC med embargo 12 april.

Forskarna får inte föreslå vilka åtgärder som ska genomföras men förväntas peka på vilka åtgärder som behövs för att nå det så kallade 2-gradersmålet, ett internationellt överenskommet mål om att begränsa den globala uppvärmningen till max två grader till 2050 jämfört med förindustriell nivå. För att nå målet krävs snabba och stora utsläppsminskningar enligt FN:s klimatpanel. FNs medlemsländer enades om målet 1996. Målet har antagits som ett politiskt mål för EU och Sverige.

IPCC Assessment Report Media Portal: http://www.ipcc.ch/news_and_events/press_information.shtml

Thomas Sterner
Thomas Sterner är professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet, institutionen för nationalekonomi med statistik på Handelshögskolan. Han är expert på styrmedel för miljö med tillämpningar på energi och klimat, industri, transportekonomi och hushållning med resurser i utvecklingsländer.

Thomas Sterner var 2012-13 verksam som Visiting Chief Economist vid the Environmental Defense Fund i New York. Sterner är styrelsemedlem och en av grundarna av the Environment for Development Initiative www.efdinitiative.org, ett program för kunskapsuppbyggnad om miljöeko-nomi för utvecklingsländer. Thomas Sterner sitter även i flera andra nätverk och styrelser för utvecklingsländer, bl.a. CEEPA (Afrika), SANDEE (södra Asien) och Center for Chinese Agricultural Policy, CCAP, under Kinas vetenskapsakademi.


Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Med sina 8 300 studenter, 450 anställda, över 180 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av de knappt 70 handelshögskolor i världen som har en femårig Equis-ackreditering, en internationell kvalitetsutmärkelse, liksom enda svenska handelshögskola med AMBA-ackreditering för sitt Executive MBA-program. www.handels.gu.se

Taggar:

Prenumerera

Media

Media