Konsumtion av möbler och heminredning ökar kraftigt

Konsumtion av möbler och inredning har ökat kraftigt i Sverige under senare år. Svenska folket slänger stora mängder mat. I båda fallen underskattar konsumenterna mängderna. Det är en del av innehållet i Konsumtionsrapporten 2016, från Centrum för konsumtionsvetenskap vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Svenska folket köpte möbler och inredning för 47 miljarder kronor år 2015, vilket motsvarar en genomsnittskonsumtion på 4 722 kronor per person. Konsumtionen av möbler och inredning har accelererat kraftigt sedan 2012, och ökade med 7 procent under 2015. Den preliminära statistiken från 2016 visar att kategorin fortsatt att öka, med ungefär 4 procent under 2016. Ökningen av inredningskonsumtion kan förstås genom förändrade värderingar om vad ett hem är: 

– Hemmet har kommersialiserats. De förändrade värderingarna som tillskrivs hemmet har formats av kommersiella aktörer som handeln, reklam- och kommersiell media, säger Maria Fuentes, doktor i företagsekonomi vid Centrum för konsumtionsvetenskap, som skrivit en av fördjupningsdelarna i årets rapport. 

Matsvinn 
Svenska folket slänger nästan en halv miljon ton ätbar mat varje år. Per person uppskattas matsvinnet till 46 kilo per år (130 gram per dag). Faktorer som kan tänkas driva på matsvinnet är bristande planering, omväxlingsökande och flera måltider till olika familjemedlemmar. Ytterligare förklaringar kan tänkas vara okunskap, vana och den kulturella synen på matrester. 

Underskattning 
En slutsats av rapporten är också att svenska konsumenter inte är medvetna om hur mycket möbler och inredning de konsumerar och hur mycket mat de slänger. Konsumtion av kravmärkt, ekologiskt och second hand ökar förvisso, men ur hållbarhetssynpunkt är det problematiskt att konsumenten underskattar storleken på inredningskonsumtionen och matsvinnet. 

– Konsumtion av ekologiskt och kravmärkt är svår att motivera ur ett hållbarhetsperspektiv om en betydande del kasseras utan att konsumeras. Så länge konsumenter inte reflekterar mer över sin konsumtion, så är det väldigt svårt att få till ett mer hållbart beteende. Man kan också fråga sig vem som skulle vilja få till en förändring? Både handel och media har drivit på den ökade konsumtionen av såväl inredning som mat, till nytta för landets ekonomiska välstånd, säger John Magnus Roos, doktor i psykologi, redaktör för Konsumtionsrapporten. 

Mer i konsumtionsrapporten: 

• Svenska konsumtionstrender som fått ordentlig fart under de senaste åren är internethandel, ekologiska produkter, second-hand, donationer till hjälporganisationer, restaurangbesök och prutande. 
• Trenden är att konsumtionen av alkohol och tobak minskar i Sverige. Under 2015 var det den enda konsumtionskategorin som minskade (1,2 procent). 
• Svenska folket blir överlag allt lyckligare och det är statistiskt säkerställt att kvinnor är mer nöjda med sina liv än vad män är. 

Ladda ner hela rapporten: http://cfk.gu.se/publikationer/konsumtionsrapporten 

Kontakt 

Frågor om rapporten som helhet:
John Magnus Roos, doktor i psykologi, Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan, Göteborgs universitet, 0730-48 22 27, magnus.roos@cfk.gu.se

Frågor om matsvinn:
Karin Östergren, forskare, doktor i livsmedelsteknik, miljö och uthållig produktion, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, karin.ostergren@sp.se, 010-516 66 25 (direkt)/ 010-516 50 00 (vxl) 

Frågor om möbler och inredning:
Maria Fuentes, doktor företagsekonomi, forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap, maria.fuentes@cfk.gu.se, 031-786 54 38

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 6 800 studenter, 480 anställda, över 150 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 70 handelshögskolor i världen – och den enda i Sverige – som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. www.handels.gu.se